Sök
Du söker nu på webbplatsen "Fysikum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 474 träffar
- Fysikdagarna 2023
Fysikum
Svenska Fysikersamfundets konferens, Fysikdagarna, hålls 14–16 juni vid AlbaNova universitetscentrum i Stockholm. Konferensen bjuder på föreläsningar om aktuella ämnen som klimatförändringar, astronomiska observationer och fysikundervisning, samt laboratorievisningar och en posterutställning. Undervisningssektionen har aktiviteter särskilt riktade mot gymnasielärare med föreläsning om NASA-uppdraget DART, workshop kring solenergi och vindkraft, och utflykt till antingen Nobelmuseum eller Ytterby gruva.
De grundläggande postulaten i kvantmekaniken vilar på det faktum att hamiltonoperator, som kvantifierar systemets energi, ges av en hermitisk operator. Detta innebär att hamiltonoperatorns komplexa konjugat och transponering ska vara lika med sig själv. Nästan ett sekel efter formuleringen av kvantmekaniken försöker forskare nu bryta sig loss från denna begränsning - icke-hermitiska hamiltonoperatorer, som inte uppfyller den ovan nämnda egenskapen, är nu en ny gräns för utforskning inom både teoretisk och experimentell fysik. Paolo Molignini deltar i detta projekt och är postdoktor i kondenserad materia och kvantoptik vid Fysikum.
- Julhälsning
Fysikum
Höstterminen är slut och vi ser alla fram emot ledighet över jul och nyår. Vi återkommer med nyheter längre fram i januari 2024 och önskar alla studenter och anställda en god jul och ett gott nytt år!
Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén om ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. Internationella atomenergiorganet (IAEA) organiserar koordinerade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Professor Åsa Larson, avdelningen för atomfysik, deltog i det första CRP-mötet i Wien. Fysiker har länge drömt om att använda fusionsprocesser för att producera energi på jorden. ITER är en gigantisk fusionstokamak som byggs i Frankrike som ett stort samarbete mellan flera nationer. Idén till ett gemensamt fusionsprojekt lanserades 1985 och bygget har pågått sedan 2010. I tokamaken kommer supraledande magneter att innesluta plasman i ett toroidalt magnetfält under mycket hög temperatur (~175 miljoner K) och tillräcklig densitet. I fusionsprocessen kommer deuterium och tritium att bilda helium och frigöra 14 MeV neutroner. Förhållandena i plasmat är inte homogena och nära materialgränser (plasmakantområdet) kan plasmatemperaturen vara så låg som några eV. Här bildas molekyler. Molekylerna kommer att växelverka med plasman. För att förstå plasmadynamiken är det viktigt att inkludera spridningsprocesser, inklusive molekyler, i modelleringen av fusionsplasmor. Internationella atomenergiorganet ( IAEA ) organiserar samordnade forskningsprojekt (CRP) där experter på modellering av fusionsplasma samt molekylfysiker som arbetar med teoretiska beräkningar av molekylspridningsprocesser är inbjudna. Den 6-9 december 2023 var jag inbjuden till det första CRP-mötet på IAEA i Wien. Titeln på detta CRP är "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" och det kommer att pågå i fem år. Jag har tidigare varit involverad i CRP, där jag har studerat spridningsprocesser som involverar olika isotoper av BeH-reaktionskomplexet. Under lång tid var planen att ha beryllium på väggarna i ITER och i så fall kommer berylliumatomer och -joner att komma in i plasman och bilda molekyler som BeH och BeH+. Beryllium är giftigt och experimenten med spridningsprocesser för molekyler som innehåller beryllium är begränsade. Därför fanns det ett behov av teoretiska beräkningar. Jag studerade processer som dissociativ rekombination, där BeH+-molekyljonen fångar upp en elektron, blir neutral och dissocierar till atomer. På senare tid har ITER-gruppen övervägt att inte använda beryllium i väggarna. Istället finns det planer på att väggar av volfram (W) ska boriseras (täckas av ett lager bor). Därför kommer molekyler som BH och BH+ att bildas. Planen är att jag i detta kommande CRP skall studera processer som involverar BH och BH+. Det finns inga mätningar på dessa processer. Vi har precis börjat utföra kvantkemiska beräkningar för att bestämma potentiella energikurvor, icke-adiabatisk koppling och autojoniseringsbredder för elektroniska tillstånd hos BH som är relevanta för kvantstudierna av spridningsprocesserna. Jag kommer att beräkna tvärsnitt och bestämma vilka fragment som bildas i spridningsprocesserna. Dessa resultat kommer sedan att användas i plasmasimuleringskoder för att undersöka vilken roll de molekyler som bildas i plasmat spelar. Modelleringen jämförs med mätningar med hjälp av molekylspektroskopi av kantplasman. Förhoppningsvis kommer jag att kunna bidra med en liten pusselbit till detta komplexa projekt. /Professor Åsa Larson More information Professor Åsa Larson , Atomfysik, Fysikum "The Formation and Properties of Molecules in Edge Plasmas" ITER IAEA
Maria Zelenayová, doktorand vid Fysikum, och hennes handledare professor Emil Bergholtz undersökte lokaliseringsfenomen i icke-Hermitiska system som utmanar traditionella uppfattningar om tillstånd inom energikontinuumet och de i gapet. Förståelsen av icke-Hermitiska utökade mellangap och bundna tillstånd har betydelsefulla konsekvenser inom olika områden. Inom kvantmekanik öppnar detta nya möjligheter för kontroll och manipulation av materialens egenskaper. Inom teknologin kan insikterna användas för att utveckla mer effektiva halvledare och andra avancerade material.
Foivos Perakis är född och uppvuxen i Aten, Grekland. Redan i gymnasiet lockades han av matematik, fysik och datavetenskap. Under sina fysikstudier vid Kretas universitet tog han tillfället i akt att studera som ERASMUS-student vid Amsterdams universitet. Senare tog Foivos sin doktorsexamen vid universitetet i Zürich och en postdoc vid Stanford. År 2016 flyttade han till Sverige som och började arbeta som forskare vid Fysikum. Han utnämndes till biträdande professor 2019 och till Wallenberg Fellow 2023. Hans forskargrupp fokuserar på vätske-vätskeövergångar och proteiner i trånga och kryogena miljöer.
Den 13 december firade vi Lucia och det serverades glögg, pepparkaka, lussekatt och kaffe innan och efter Luciakören. Kören har repeterat sedan september under ledning av Sofia Qvarfort, postdoktor vid Fysikum och Nordita med assistans av Marjorie Ladd Parada, postdoktor KTH. Körmedlemmarna bestod av anställda från Fysikum och KTH. Fysikums studentambassadör Furaha Bayibsa var Lucia. Hon studerar på kandidatprogrammet i fysik på Fysikum. Repertoaren bestod av svenska och två engelska traditionella julsånger. Du som missade Luciakören eller vill se den igen kan se filmen! http://video.albanova.se/ALBANOVA20231213/video.mp4
Effektiv och tillförlitlig detektering av rörelsetillstånd är en viktig komponent i många jonfångarexperiment. I detta nyligen publicerade arbete demonstreras en ny teknik för att mäta både Fock och termiska tillstånd, baserad på Autler-Townes splitting. Det experimentella arbetet har utförts i Markus Hennrichs grupp vid Fysikum och i samarbete med Celso Villas-Boas och Romain Bachelards grupper i São Carlos, Brasilien.
— Tidigare har vi utvecklat många nya och kraftfulla tekniker med röntgenstrålning. Nu är tiden mogen att använda dem till något viktigt", säger Martin Beye. Klimatförändringarna är den viktigaste frågan att ta itu med i världen under de kommande decennierna. Martin bidrar genom att arbeta på Stockholms universitet, efter sin start på Fysikum i september 2023. — På Stockholms universitet finns en unik miljö, kunskap och infrastruktur och underbara kollegor - allt som krävs för att faktiskt göra en insats.
Anställda och studenter kan läsa prefekt Jan Conrads julhälsning i Fysikums nyhetsbrev som gått ut via e-post.
Fysikpristagaren Frank Wilczeks bok ”Fundamentalt” är ett backstage-pass till verkligheten så som den ser ut egentligen – från materiens inre till yttre rymden. Utifrån sin bok berättar Wilczek om fysikens mysterier – och om hur oväntat det är att vi faktiskt kan förstå hur världen fungerar.
Den 30 september anordnade Fysikum tillsammans med KI, KTH och Vetenskapens hus ForskarFredag. Det är ett evenemang främst riktat till gymnasieelever, men också högstadieelever och andra intresserade, som syftar till att öka intresset för forskning. ForskarFredag ägde rum på AlbaNova, och jag som studentambassadör för Fysikum fick möjligheten att medverka. Vår studentambassadör Wilma Svedlund rapporterar. På Fysikums Facebook kan du läsa mer om experimenten som pågick under ForskarFredag. Läs mer från Wilma Svedlund!
Frank Wilczek är professor i teoretisk fysik vid MIT och Fysikum, Stockholms universitet och Nobelpristagare. Han fick Nobelpriset i fysik 2004. Hör honom kommentera 2022 års fysikpris och ge råd till årets pristagare som anländer till Stockholm i december. More with Frank Wilczek "Frank Wilczek on physics, the Nobel Prize, beauty and knowledge" How do beauty and knowledge relate to the laws that govern our universe? What does a Nobel Prize mean? And what is the "strong interaction"? Welcome to a conversation with Nobel Laureate Frank Wilczek, Professor of Theoretical Physics at Stockholm University and moderator Johanna Koljonen. Watch the open lecture with Frank Wilczek in Stockholm 2019.
För snart tre år sedan flyttade jag från Linköping för att börja mina fysikstudier i Stockholm. Såklart var jag nervös över hur kurserna skulle gå, eller hur det fungerade att plugga på universitetet, men det som kändes mest läskigt just då när jag packade upp flyttkartongerna var om jag skulle få några vänner? Jag hade fått höra innan att det skulle vara svårt att hitta några att umgås med för att majoriteten i klassen skulle vara från Stockholm och redan ha sitt kompisgäng. Det kändes lite som när jag började på en ny skola i mellanstadiet och jag ställde nog mig frågan “hur skaffar man ens vänner?” flera gånger. Så vad hände? Jo, på introduktionsdagen, precis utanför aulan där vi skulle ha upprop, träffade jag tre killar som fortfarande är mina vänner idag. Så berättar vår studentambassadör Eleonora Svanberg. Läs mer om vad Eleonora berättar om på Fysikums Facebook!
Jag är inne på mitt nionde och sista år i Nobelkommittén för fysik, vilket är ett helt fascinerande jobb - om än svårt. Det bästa är att höra de chockade pristagarnas reaktioner när de får några av de största nyheterna i sina liv över telefon. Artikel återpublicerad från The Conversation av professor Mats Larsson, Fysikum.
Vi presenterar en klass av system där ett partikel - antipartikelpar inte kan förinta varandra efter att de har rört sig längs en slinga, utan istället bildar en ny typ av sammansatt partikel. Detta inträffar i så kallade icke-Hermitiska system, klassiska metamaterial eller "öppna" kvantsystem som är kopplade till resten av universum. Lukas König är doktorand vid Fysikum och ingår i forskargruppen Kvantmekaniska och komplexa system.
Hiranya Peiris delar sin tid mellan Fysikum vid Stockholms universitet och University College i London. Hon är professor i astrofysik och har gett betydande bidrag till kosmologin genom att kombinera observationer med teoretisk fysikforskning och avancerad dataanalys. Hon är nu utnämnd som ny ledamot i klassen för fysik hos Kungliga Vetenskapsakademin.
The entrance to Fysikum's Swedish and English web has been redesigned. The pages under Internal and About us on the old web have been moved to About the Department. Our "About the Department" pages are published as an important step in the transition from the existing Physics website to Web2021. The design and structure will be different, but much of the information will be familiar to you. The entry page to the Physics website is also new. The education pages are updated and ready to go. What used to be under the Internal and About Us headings on our website is now under About the Department. We are looking forward to starting work on the Physics research pages. Further down the front page of the Physics website you will see three circles with quick links. There you will find the link to About the Department which contains the pages from Internal and About Us from the old website. Fysikum's web organisation consists of Gunilla Häggström, who is the communications manager for digital media. Michael Odelius is co-editor of Research, Malva Rydqvist is co-editor of Education and Ronni Barouta is co-editor of About the Department. The whole of Stockholm University is part of the Webb2021 project, where all information is being migrated to the new design and structure that is better adapted to digital platforms. The focus is on central information. The local information is only available if it is specific to the institution. We will start work on the research pages in the future.
Kvantfysikens principer introducerar kvantmekaniken med tonvikt på de grundläggande begreppen och idéerna snarare än på de matematiska teknikerna. Välkommen med din ansökan från den 13 december!
- I början av januari 2025 meddelade Rymdstyrelsen att mitt Career Grant-projekt valts ut för finansiering (5,45 miljoner kronor). Detta anslag kommer att stödja mina forskningsaktiviteter här på Fysikum, med fokus på kosmologi kopplat till Europeiska rymdorganisationens rymdteleskop Euclid, som lanseras i juli 2023, säger Arthur Loureiro, forskare vid Oskar Klein-centret på Stockholms universitet.