Sök
Du söker nu på webbplatsen "Fysikum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 241-260 av 474 träffar
Våra tidigare studenter har fått nya utmaningar och nu är David Stuhrmann en av de nya ambassadörerna för Fysikums sociala medier. Han har deltagit i ett samarbete mellan SU och UCL i London. David presenterar sig själv så att du kan lära känna honom bättre. – I höst börjar jag mitt andra år på masterprogrammet i beräkningsfysik vid SU. Jag tog min kandidatexamen i fysik i Hannover i Tyskland, där jag ursprungligen kommer ifrån. Det första året var redan underbart och inför den kommande terminen vill jag visa er mer av den coola fysiken och matematiken från mina kurser samt lite insikter om hur det är att bo i Stockholm som utlänning. En kombination mellan matematik, datavetenskap och fysik – Jag valde specialiseringen beräkningsfysik på grund av möjligheten att läsa kurser i numerisk matematik och datavetenskap utöver fysik. Eftersom jag också ville studera utomlands var programmet på SU perfekt för mig och jag var väldigt glad att jag blev antagen. Vad har du för vision om att vara ambassadör för våra sociala medier? – Min förhoppning som ambassadör är att inspirera er studenter till att studera utomlands är en fantastisk upplevelse som ni också kan göra. Mer information Masterprogram i beräkningsfysik
Att komma igång med plugget i början av höstterminen kan vara svårt när annat i livet kallar. De sista varma sommarkvällarna har passerat och du kanske har en vana av att sitta på sociala medier under dagarna, gå på långpromenader, eller så du är en av många som gillar att spela spel sent om kvällarna. Oavsett vad det är som stör, blir det enklare om du ger dig själv rätt förutsättningar för att plugga bra.
Proteiner är ansvariga för många av kroppens funktioner och genom att förstå proteindynamiken i celler kan forskare lära sig mer om läkemedelsdesign och sjukdomspatologi. Nu har en internationell forskargrupp identifierat ett nytt sätt att undersöka proteindynamiken med hjälp av den höga repetitionsfrekvensen och koherensen hos de röntgenblixtar som produceras av den europeiska röntgenfrielektronlasern (EuXFEL). I studien, som publiceras i Nature Communications, används en teknik som kallas megahertz X-ray photon correlation spectroscopy (MHz-XPCS) och kan öppna nya tillämpningar inom hälsa och läkemedel. Studien leddes av Stockholms universitet, universitetet i Tübingen, universitetet i Siegen och EuXFEL och använde instrumentet Materials Imaging and Dynamics (MID) vid EuXFEL för att undersöka antikroppsproteinlösningar. Röntgenlasern producerar miljontals blixtar per sekund, vilket gör det möjligt för forskare att undersöka proteiner på tidsskalor som är kortare än en mikrosekund och på längdskalor som är så små som en molekyl. Att skada proteiner eller få dem att reagera Vanligtvis kan kombinationen av höga pulsfrekvenser och strålning med hög energi skada proteiner eller få dem att reagera. Men genom att sänka dosen röntgenstrålning och ofta flytta proteinproverna har forskarna hittat ett sätt att undersöka proteinernas dynamik innan skador uppstår, samtidigt som man mäter röntgenstrålens inverkan på proteinernas rörelse. – MHz-XPCS med låg dosering är en metod som gör det möjligt för oss att undersöka proteindynamiken på ett sätt som tidigare var omöjligt, säger Anders Madsen, medförfattare till studien, ledande forskare vid EuXFEL och ansvarig för MID-instrumentet. – Genom att kombinera den höga pulsfrekvensen hos European XFEL med en minskad stråldos kan vi undersöka nya beteenden hos dessa proteiner.
Denna vetenskapsdokumentär avslöjar banbrytande insikter om det märkliga ämne som utgör merparten av oss själva: vatten. Ändå har ingen lyckats förklara ursprunget till vattens unika anomalier på molekylär nivå. I filmen får vi följa den vetenskapliga processen från den teoretiska hypotes om två vätskor som presenterats av professor Francesco Sciortino, till det experimentella arbete som leds av svensken Anders Nilsson vid Stockholms universitet och hans team, där de testar vatten under extrema förhållanden för att genomföra ett experiment ingen ansåg genomförbart. Mer information Mer om professor Anders Nilsson, Fysikum (på engelska) Mer om Kemisk fysik vid Fysikum
När jag började studera fysik visste jag namnen på de stora ämnena inom fysiken som kvantmekanik och allmän relativitetsteori. När jag fortsatte med föreläsningar och terminer kände jag att mina kunskaper inom dessa grundläggande och breda områden ökade. Men när tiden för avhandlingsprojektet kom allt närmare märkte jag att forskning sker om så många mindre ämnen och varianter än vad jag mötte i mina dagliga föreläsningar. Ofta dök en fråga upp i mitt huvud om hur jag skulle kunna lära mig mer om dessa olika forskningsämnen som finns idag. David Stuhrmann berättar mer på Fysikums Facebook
- Vad är din inre fysiker?
Fysikum
Under mina fysikstudier gjorde jag många läxor och laborationer, men på det hela taget tror jag att man kan dela in dem i tre kategorier. Det finns de klassiska teoretiska läxorna som att lösa den dämpade harmoniska oscillatorn. De är mycket bra för att träna ditt matematiska och logiska tänkande för att bli fysiker. Sedan finns det de praktiska laborationerna där du måste arbeta med en uppställning som till exempel lite optik och en laser och om allt är korrekt kan du mäta något. Innan jag började mina studier underskattade jag verkligen arbetet och svårigheten med att göra ett bra labb. Men naturligtvis är det viktigt att ha experiment inom fysiken eftersom vi måste testa teorin. Den tredje kategorin, datorövningar, kom jag först riktigt in på senare år av mina studier. Läs mer från vår studentambassadör David Stuhrmann på Fysikums Facebook
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som ska beviljas bidrag inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2022. Vetenskapsrådets totala bidragsbelopp för 2022-2026 är mer än 1,2 miljarder kronor till naturvetenskapliga projekt. Projektbidrag som godkänts från Fysikum inkluderar bidrag från Vladimir Krasnov, Henning Schmidt, Sara Strandberg, Markus Kowalewski, Chistophe Clement, Chad Finley. Följande projekt fick bidrag. Henning Schmidt: projekt Experimentella studier av ömsesidig neutralisering för atomära och små molekylära joner. Vladimir Krasnov: Utveckling av supraledande komponenter för databehandling i minnet. Sara Strandberg: Studier av universums grundtillstånd med par av Higgsbosoner. Chad Finley: Astrofysiska neutriner med IceCube: djup inlärning i djup is. Christophe Clement: Higgs-partiklar, baryogenes och gravitationsvågor Markus Kowalewski: Kasta ljus på fotobeskyddande molekyler med röntgenkällor
Onsdagen den 16 november kl. 7.47 CET kunde man äntligen se uppskjutningen av Artemis I. Jag hade sett fram emot det ett tag eftersom uppskjutningsdatumet hade skjutits upp flera gånger på grund av tekniska problem och några orkaner. Men som så ofta inom vetenskapen är det värt att vänta eftersom uppdraget nu går bra. Är du också glad över att mänskligheten vill återvända till månen och med det första Artemis-uppdraget kom närmare detta mål?
PRISMAS, ett tvärvetenskapligt doktorandprogram som involverar nio svenska universitet och MAX IV, lanseras i januari 2023. Programmet är inriktat på FN:s globala mål och Horisont Europas centrala forsknings- och innovationsområden. Målet är att skapa ett nätverk av nästa generations experter inom synkrotronljusbaserad forskning och underlätta för universitet och industri att till fullo utnyttja världsledande synkrotonljusanläggningar som MAX IV. Foivos Perakis och Sergey Koroidov från Fysikum har anslutit sig till programmet.
Ett internationellt samarbete lett av Mark H. Stockett (Fysikum) och James N. Bull (University of East Anglia) publicerade förra veckan resultat från experiment utförda vid DESIREE-infrastrukturen i Nature Communications. Efter decennier av spekulationer och sökande har astronomer nyligen börjat identifiera komplexa polycykliska aromatiska kolväten (PAH)-molekyler i interstellära moln. Dessa upptäckter har dock avslöjat gapande klyftor i vår förståelse av kemin i dessa extrema miljöer.
Tidigare har vi skrivit om studentprojektet mellan Stockholms universitet och University College London, UCL, där vi har mätt luftkvalitet med Raspberry Pi:s (en liten Linux-dator.) Nu återvände vi till London för en överlämning av projektet till deras studenter.
Kvantteknik är ett nytt område inom fysik och teknik som omfattar teknik som bygger på kvantmekanikens egenskaper. Kvantdatorer är ett exempel på denna teknik och utgör ett paradigmskifte för datorteknik, eftersom de kan prestera mycket mer än befintliga datorer. Den 21 februari kl. 13.00, i Svedbergsalen (FD5), AlbaNova, kommer professor Akira Furusawa från University of Tokyo, RIKEN Center for Quantum Computing att hålla en presentation med titeln THE FUTURE IS QUANTUM - The development of Quantum Computing.
Den 3 februari meddelade regeringen att merparten av de restriktioner och rekommendationer som införts för att stoppa spridningen av coronaviruset hävs den 9 februari. För universitet och högskolor innebär det en successiv återgång till undervisning på campus. Det ska även ske en successiv återgång till arbetsplatsen för anställda. Universitetsledningen avser att återkomma under nästa vecka med närmare information om vad detta innebär för verksamheten vid Stockholms universitet.
Vår studentambassadör för Fysikums Facebook, Eleonora Svanberg, är intervjuad i artikeln "Fler kvinnor behövs inom naturvetenskapen". Kvinnor är underrepresenterade inom den naturvetenskapliga forskningen. Eleonora Svanberg, grundare av Girls in STEM, brinner för att få unga tjejer att förstå att de har en plats inom vetenskapen. "— Kvinnor är underrepresenterade inom den naturvetenskapliga branschen överallt i världen och det är något som många av oss märker varje dag. Från att vara enda tjejen i en matematikkurs, till att förhandla om professorstiteln. Men den här dagen ska det uppmärksammas i alla delar av samhället, för att visa att det fortfarande är ett problem och att vi tillsammans behöver jobba med det, säger Eleonora Svanberg." Läs mer i artikeln i Naturvetarna
- Glad påsk!
Fysikum
Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Numera har påsken blivit en familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas. Barnen klär ut sig till påskkärringar, vi sätter fjädrar i påskriset och äter påskgodis och påskmat. Vi önskar er alla en riktigt glad påsk!
Jag vill berätta hur en vanlig dag i mina studier ser ut. I höst läser jag kurserna Finita elementmetoden och Kvantoptik. Den första är en kurs i numerisk matematik och kombinerar teori och programmeringsövningar. Kvantoptik är en fysikkurs och innehåller ett praktiskt labb.
Marion Mallweger berättar om sina erfarenheter av att resa med tåg till konferenser. Hon är doktorand och medlem i forskargruppen Trapped Ion Quantum Technologies inom avdelningen Kondenserad materia och kvantoptik vid Fysikum. - Jag gillar att resa med tåg eftersom det ger dig mer känslan av att resa och kan vara ganska bekvämt. Det är också ofta mer miljövänligt än att flyga.
Varje år arrangerar Fysikum, institutionen för fysik vid Stockholms universitet, en lagtävling i fysikdemonstrationer för elever i årskurs fem och sex i grundskolan. Sista dag för anmälan är den 1 oktober.
Under vårterminen 2023 har studentambassadör Karolina Anurova publicerat inlägg om sina studier i Fysikums sociala medier. Karolina studerar sista året på kandidatprogrammet i fysik och berättar här om sina framtidsplaner. Vi tackar Karolina och söker nu nya studentambassadörer till hösten.
Kvantmekaniken förutsäger effekter som är mot all förväntan och omöjliga att förena med våra dagliga erfarenheter. Ett av de mest fascinerande exemplen på dessa förutsägelser är att ett par partiklar kan vara sammanflätade. När två partiklar är sammanflätade kan vi inte beskriva egenskaperna hos den ena av dem utan att hänvisa till den andra, de beter sig som en enda enhet.