Sök
Du söker nu på webbplatsen "Fysikum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 221-240 av 474 träffar
Detta är inte vilken termin som helst, det är nämligen så att jag äntligen får ta de kurser jag sett fram emot aningen extra sedan start. Bakom mig lämnar jag en längre tid med matematikkurser, som jag må tycka om men det känns skönt att släppa på formaliteten och använda mer intuition igen. Karolina Anurova är Fysikums studentambassadör för Facebook.
- Så fångar man en graviton
Fysikum
Gravitoner, gravitationens kvantpartiklar, har tidigare ansetts omöjliga att observera. Nu har forskarna kommit fram till hur de kan upptäckas med hjälp av kvantsensorteknik.
Moiré-supergitter, strukturer som uppstår när två lager av tvådimensionella (2D) material överlagras med en liten vridningsvinkel, har varit i fokus för många fysikstudier. Detta beror på att de nyligen har visat sig vara värd för nya fascinerande oobserverade fysiska fenomen och exotiska faser av materia. (Phys.org)
Igor Pikovski har blivit intervjuad av Sveriges Radio om hur de kommer att använda en liten superkall resonanslåda och kvantsensorteknik för att upptäcka gravitoner. De menar att gravitoner kan upptäckas med hjälp av kvantsensorteknik. Dessa partiklar har tidigare ansetts omöjliga att observera. Igor Pikovski är universitetslektor på Fysikum.
En av de mest spännande och minst förstådda egenskaperna i material är den så kallade magnetoelasticiteten. Här berättar forskaren Stefano Bonetti om experiment som har utförts i samarbete med universitet i Tyskland, Frankrike, Japan och Italien. Som ordet antyder är det en effekt som kopplar den magnetiska ordningen av ett material (nord/syd orientering av en magnet) till dess elasticitet, dvs materialets förmåga att ändra sin volym när det utsätts för tryck eller spänning. Denna förmåga beror på materialets elektriska egenskaper, eftersom den beror på att elektronerna limmar ihop atomer. Därför binder den magnetoelastiska effekten ihop de magnetiska och de elektriska krafterna i materia. Dess detaljerade mikroskopiska beskrivning är mycket komplex eftersom man måste gå utöver många av de approximationer som vanligtvis används inom den kondenserade materiens fysik. Två oväntade konsekvenser av magnetoelasticitet I två artiklar som publicerades efter varandra i Physical Review Letters [1,2] har vi kunnat mäta två oväntade konsekvenser av magnetoelasticitet i två ganska olika material, vilket underlättade vår förståelse av fenomenet. I båda fallen gjordes de centrala experimenten på Fysikum vid Stockholms universitet i samarbete med forskare från dessa institutioner: University of Konstanz, TU Dortmund, Tokyo Institute of Technology, Mainz University, CNRS Thales, Ca’ Foscari University of Venice.
Eleonora Svanberg studerar på det tredje året i kandidatprogrammet i fysik. Hon är intresserad av teoretisk fysik, speciellt kvantmekanik, strömningsmekanik och linjär analys. Eleonora kommer att vara ambassadör för Fysikums Facebook-sida tillsammans med Henrik Jörnling. De presenterar sig här och kommer sedan att skriva om sig själva och sina studier under resten av året på Facebook. Eleonora är först ut och berättar om när hon blev kär i matematik och fysik. Vem är du, Eleonora? – Mitt namn är Eleonora, jag är 22 år och flyttade ifrån Linköping för att börja plugga fysik här vid Fysikum. På fritiden är jag som de flesta som gillar att umgås med kompisar, spela dataspel och så klart titta på TV-serier. Utöver studierna är jag också insatt i jämställdhet, främst inom naturvetenskap och matematik, där jag grundat föreningen Girls in STEM (Science, Technology, Engineering & Mathematics).
En internationell forskargrupp, där en forskare vid Stockholms universitet ingår, har genomfört den mest omfattande simuleringen av vårt nära universum. Ett område som täcker ett avstånd på upp till 600 miljoner ljusår från Jorden. Det största och mest exakta digitala “återskapandet” av vårt grannskap i universum har nu publicerats av forskare inom projektet “Simulations Beyond the Local Universe”(SIBELIUS). Det “lokala universum” som avses omfattar en volym som sträcker sig cirka 600 miljoner ljusår från Vintergatan. Området omfattar, förutom Vintergatan, även bland annat galaxerna Jungfrun, Perseus och Andromeda. Återskapad utveckling av det "lokala universumet" Forskarna har i simuleringen återskapat utvecklingen av detta “lokala universum”, ända från Big Bang till nutid. Simuleringen har utförts under flera veckors körtid på datorer vid DiRAC COSmology Machine (COSMA) som drivs av Institute for Computational Cosmology vid brittiska Durham University och genererat en Petabyte (1 miljon Gigabyte) data.
- Alla kan studera fysik!
Fysikum
Jag har träffat otroligt många som är nyfikna på fysik eller andra naturvetenskapliga inriktningar, men som skräms av matten. När jag bestämde mig för att läsa fysik hade det gått tre år sedan jag tog studenten och jag hade inte läst naturvetenskaplig linje på gymnasiet, så mina matematikkunskaper var allt annat än goda. Men om man vill bli bra på något måste man öva! Vår studentambassadör Henrik Jörnling berättar mer på Fysikums Facebook.
Onsdag den 2 mars kl. 08:00-10:00 kommer vi presentera alla våra masterprogram som vi har här på Fysikum, men även andra vidareutbildningar på SU som ni kan vara behöriga till efter en kandidatexamen hos oss.
Nu är jag inne på min sista termin på kandidatprogrammet i fysik och det har varit en häftig resa! Just nu är det mycket som händer och jag förbereder mig inför mina två sista examinationer, innan det är dags att påbörja kandidatarbetet. När allt detta är klart kan jag äntligen (som jag och mina kursare skämtsamt brukar säga) kalla sig för "mini-fysiker". Vår studentambassadör Henrik Jörnling berättar mer på Fysikums Facebook. Läs mer
Emil J. Bergholtz, började studera på Fysikum 1999 på forskargrenen vilket gjorde att han fick snabb kontakt med forskning och forskare. Han är numera professor och en av fem forskare som tilldelas Göran Gustafssonprisen av Kungliga Vetenskapsakademien.
Som ni alla vet så gillar jag verkligen att plugga fysik, men emellanåt går studenter igenom perioder som kan vara tuffa. Många kan uppleva stress eller andra orostankar, vilket är ett vanligt och återkommande problem som kan vara riktigt energikrävande. Vår studentambassadör för Fysikums Facebook, Henrik Jörnling, berättar om hur man kan hantera svårigheter under studietiden.
Fotosyror är molekyler (tex. med protonerade amingrupper) som kan avge en proton när de blir exciterade av ljusabsorption, och därigenom gör lösningen sur. Med tidsupplöst röntgenspektroskopi, där elektronstrukturen kan sonderas lokalt runt den protondonerande aminogruppen i molekylen, har vi kunnat visa hur elektronstrukturen förändras I det ljusexciterade tillståndet. Därmed har vi kunnat förklara de förbryllande egenskaperna hos fotosyror. Theodor Förster var en pionjär i området och etablerade i början av 1950-talet att det finns ett direkt samband mellan våglängden för ljusabsorptionen och fotosyrans styrka i det exciterade tillståndet. De molekylära mekanismerna för fotosyror har däremot inte varit möjligt att utröna förrän nu. Theodor Förster skapade en konceptuell modell (Fig. 1) för fotosyror. En reaktioncykel, där syraformen (R-NH 3 + ) ändrar sina egenskaper i det exciterade tillståndet (R*-NH 3 + ), en proton avges och molekylen övergår i basformen (R*-NH 2 ), som i sin tur förlorar energi till omgivningen och faller ned i grundtillståndet (R-NH 2 ) där den kan ta upp en proton och återskapa syraformen. Stora förändringar i elektronstrukturen i basformen Genom kvantkemiska beräkningar har vi visat att experimenten kan tolkas som bevis för att det i första hand inte är syraformen som ändrar sina egenskaper av ljusabsorptionen (R*-NH 3 + ), utan det är stora förändringar i elektronstrukturen i basformen (R*-NH 2 ) som ligger bakom förändringen i hur lätt protonen kan avger i det exciterade tillståndet. Därigenom har vi kunna besvara en fråga som förbryllat kemister sedan upptäcken av fotosyror, och vi har nu en tydligare mekanistisk förståelse av Förstercykeln. Energier för elektronisk övergång i ljusabsorption Fotosyror upptäcktes för mer än 70 år sedan. Theodor Förster var den som först beskrev observationerna av absorptionsspektra och fluorescensspektra för fotosyror, och beskrev hur energierna för de elektroniska övergångarna i ljusabsorptionen kan kopplas till syrornas egenskaper i det exciterade tillståndet. Många forskningsinriktningar har skapats under de senaste årtiondena, men endast för små modellsystem har man kunnat reda ut reaktionsmekanismerna experimentellt och med kvantkemiska beräkningar på en molekylär nivå. I dessa system har man undersökt hur elektronstrukturen polariseras av ljusexcitationen och hur det omgivande lösningsmedlet runt den protonerade aminogruppen svarar på den förändringen. Vissa tidigare studier har tolkats som att basformen påverkas mest även i dessa modellsystem. Elektronstrukturen och basformen förändras av ljusabsorptionen Forskare vid Max-Born-Institute i Berlin, Stockholms universitet, the University of Hamburg, Helmholtz-Zentrum Berlin, Ben-Gurion University of the Negev in Beersheva och Uppsala universitet, har framgångsrikt genomfört en kombinerad experimentell och teoretisk studie av laddningsfördelningen hos en fotosyra (aminopyren I vattenlösning) I de fyra stegen I Förstercykeln (Fig. 1). Studien ger en direkt mikroskopisk inblick I hur elektronstrukturen I syraformen och basformen runt aminogruppen förändras av ljusabsorptionen. Kväve N1s röntgenabsorptionspektra mätes vid BESSY II synkrotronen i Berlin för att lokalt undersöka elektronstrukturen på en tidskala av femtosekunder (10 -15 sekunder)
- Extrajobba som student
Fysikum
Utöver studierna (och ambassadörskapet för Fysikums Facebook) extrajobbar jag med diverse projekt för att inspirerar kommande generation att studera fysik och matematik; och denna vecka fick jag turen att göra det tillsammans med SU och Starlings. Fysik-, meteorologi-, astronomi- och matematikprogrammen skulle få sina egna inspofilmer, dvs filmer som ska inspirera unga att studera dessa program. Det innebar tre fullspäckade inspelningsdagar som inkluderade allt ifrån Skandionkliniken, Desiree-labbet och till och med flyga helikopter! Gå till Fysikums Facebook för att läsa mer om vad vår studentambassadör Eleonora Svanberg gör!
- Kandidatarbetet i fysik ✨
Fysikum
En av anledningarna till att jag valde att studera ett kandidatprogram (till skillnad från t.ex civilingenjörsprogram) var det stora fokuset på kandidatarbetet. Chansen att äntligen få själv sätta mig in i ett fysikproblem jag tycker är intressant! 🔍 Vår studentambassadör för Fysikums Facebook, Eleonora Svanberg, berättar om hur hon jobbar med sitt kandidatarbete.
- Miljöombyte i plugget!
Fysikum
Något jag verkligen tycker om med att plugga i Stockholm är att det finns många alternativa arbetsplatser att hoppa emellan! Många studenter trivs att vara på en bestämd arbetsplats, det kanske kan vara i hemmet eller i Fysikums fina och ljusa lokaler (som också enligt mig har bland de finaste utsiktsplatserna när man pluggar), men om du är en person som tycker om att utforska, så har du många valmöjligheter till att leta upp egna guldkorn i vardagen. Hör när vår studentambassadör Henrik Jörnling berättar om hand studiemiljö.
- Framtidsplaner som fysiker!
Fysikum
Vad innebär det att plugga fysik, och hur ser arbetsmarknaden ut för en nyexaminerad fysiker? Förutom att jobba inom akademin som forskare eller lärare, så är valmöjligheterna breda. Själv har jag träffat personer från olika företag som säger att de brukar anställa fysiker, där arbetsuppgifterna enligt mig är mer lagda åt ingenjör och finans-hållet. Enligt mig är detta förståeligt, eftersom denna delen av arbetssektorn tittar mycket på individens problemlösningsförmåga, vilket är något man övar på dagligen när man studerar fysik. Vår studentambassadör Henrik Jörnling berättar mer på Fysikums Facebook. Vetskapen att man har stora möjligheter att arbeta utomlands som fysiker är riktigt spännande tycker jag. Innan jag började studera så var jag ute och reste, och under resans gång träffade jag på några astrofysiker från USA i Chile. Jag sa till dem att jag ville studera fysik, men att jag inte hade bestämt mig ännu. Vad de sedan sa fick mig att bli allt mer säkrare på att det är fysikyrket jag vill hålla på med, "så klart du ska plugga fysik, det är jättespännande och roligt, och se det som ett äventyr. Du kan hamna vart som helst i världen, titta bara på oss". Läs mer på Fysikums Facebook!
Lars G.M. Pettersson, professor i teoretisk kemisk fysik på Fysikum tilldelas Advanced Grant från ERC för projektet “Gases in Water”. Det finns nu allt starkare bevis för att det existerar två former av flytande vatten: en vätska med hög densitet (HDL) och en med låg densitet (LDL). Forskarna kommer att utveckla en förbättrad teoretisk beskrivning av hur vattenmolekyler interagerar genom datorsimuleringar av vätskorna.
Mätning görs av luftkvalitet med Raspberry Pi för att utveckla studentsamarbete mellan två huvudstäder - Stockholm och London.
Mitt under sommaren nåddes vi av det oväntade och mycket sorgliga beskedet att vår kollega Magnus Axelsson har avlidit. Tack vare hans vänlighet, kompetens och hjälpsamhet var Magnus en av våra mest uppskattade kollegor. Hans främsta engagemang gällde grundutbildningen både på institutionen och fakulteten.