Sök
Du söker nu på webbplatsen "Centrum för universitetslärarutbildning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 567 träffar
- CeUL samverkar på olika nivåer
Centrum för universitetslärarutbildning
Centrum för universitetslärarutbildning samverkar på tre olika nivåer: lokalt, nationellt och internationellt. Vi är en nätverksorganisation som består av medarbetare från flera av institutionerna vid Stockholms universitet. Pedagogiska utvecklare Vi har fjorton pedagogiska utvecklare som arbetar en större del av sin tid vid CeUL och en mindre del av sin tid vid den institution där de är anställda. De är kursledare för våra kurser, ger workshoppar, genomför konsultationer samt medverkar i universitetsövergripande kommittéer och grupper på del av sin tid. Pedagogiska ambassadörer Efter beviljad projektansökan arbetar pedagogiska ambassadörer vid fyra till åtta institutioner under en begränsad tid (vanligen ett år) med pedagogiska utvecklingsprojekt i samarbete med CeUL:s pedagogiska utvecklare. Lokal nivå Studentkåren Stockholms universitets studentkår är en viktig samtalspartner för CeUL, det är trots allt för studenternas lärande som verksamheten bedrivs. Studentkåren är bland annat representerad i CeUL:s styrelse och finns med i arbetsgruppen för universitetets pedagogiska pris Årets lärare. Stockholms universitets studentkår Nationellt Vi samarbetar med andra enheter för pedagogisk utveckling genom följande nationella organisationer: Stockholm trio (KI, KTH och SU) U6-nätverket, där ingår de sex största universiteten i Sverige (Uppsala, Umeå, Lund, Göteborg, Linköping och Stockholm) Stockholm Uppsala Universitetsnätverk (SUUN) Swedish Educational Development Network (SwedNet) Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) Sveriges Förenade Studentkår Dessutom ingår CeUL:s medarbetare regelbundet i flera nationella kommitteer och grupper som expertis för till exempel Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Universitetskanslersämbetet (UKÄ) SUUN är ett etablerat nätverk för lärosäten som samverkar ur Universitetslärare 2012 nr 18 Internationellt Samarbete internationellt sker främst genom The International Consortium for Educational Development men även med det nordiska-baltiska nätverket Nordic-Baltic Network in Higher Educational . The International Consortium for Educational Development (ICED) Nordic-Baltic Network in Higher Education Development Civis
- Högskolepedagogiskt smörgåsbord med Stockholm trio
Centrum för universitetslärarutbildning
Fortsättningskurser i högskolepedagogik, resurser för pedagogisk utveckling och lärarkonferenser. Det och mer när högskolepedagogiska verksamheterna inom universitetsalliansen Stockholm trio samverkar.
- Konferenser och seminarier
Centrum för universitetslärarutbildning
Ta din professionella utveckling till nästa nivå. Utforska högskolepedagogiska konferenser (vi listar de mest efterlängtade konferenserna) och ämnesdidaktiska seminarier att delta i.
- Temadagar
Centrum för universitetslärarutbildning
En högskolepedagogiskt temadag kan fungera som en bra diskussionsöppnare för frågor inom lärarkollegiet eller något du tar med dig till din egen kompetensutveckling.
- Undervisning och karriär
Centrum för universitetslärarutbildning
Ett sätt att förbättra undervisningen vid Stockholms universitet är att stödja dig som undervisar i att vara en reflekterande praktiker under hela din karriär.
- Undervisa
Centrum för universitetslärarutbildning
Aktiverande och engagerande läraktiviteter är en grundläggande och viktig komponent att ta hänsyn till när du undervisar. Aktivitet och interaktion med andra främjar nämligen studentens djupinlärning både när det gäller färdigheter och förståelse.
- Filmer och poddar
Centrum för universitetslärarutbildning
Här hittar du filmer och poddar om undervisning och lärande i högre utbildning. Vi gör webb-TV-program om undervisning och lärande för dig som undervisar i i högre utbildning. Med programmen vill vi inspirera och stödja utveckling av undervisning vid universitetet. Programmen utgår därför från användarnas behov och finns fritt tillgängliga under lång tid via våra digitala kanaler, som vår Youtube-kanal och här på webben. Du kan ta del av högskolepedagogisk forskning, andra lärares tips, erfarenheter och fördjupade diskussioner om pedagogiska frågor. När du vill – där du vill. Här tipsar vi också om andras filmer och poddar om högskolepedagogik som vi tycker är bra.
- Organisation
Centrum för universitetslärarutbildning
Centrats dagliga verksamheten som kompetensutveckling och pedagogiska utvecklingsprojekt i olika former leds av en föreståndare. CeUL:s styrelse fattar de långsiktiga besluten av innehållslig och strategisk karaktär. CeUL rapporterar direkt till rektor i verksamhetsstrategiska frågor av principiell karaktär och i budgetfrågor. Rektor beslutar efter beredning i Områdesövergripande rådet. Stadgar för Centrum för universitetslärarutbildning (120 Kb)
- Vässa din presentationsteknik
Centrum för universitetslärarutbildning
Kroppsspråk — vad säger vi till varandra, utan att ha sagt ett ord? Det och mer finns i detta webbaserade självstudiematerial om konsten att tala inför grupp. Strategier som gör dig trygg i talarsituationen och hjälper dig bli ditt "bästa jag" när du föreläser.
- Pröva öppet lärande
Centrum för universitetslärarutbildning
En nätverkskurs om undervisning med digitala verktyg och lärmiljöer ”Open Networked Learning” (ONL). För dig som är universitetslärare, utbildningsutvecklare, lärande teknolog eller kursdesigner inom högre utbildning och är intresserad av att utveckla undervisning med digitala lärmiljöer.
- Behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning
Centrum för universitetslärarutbildning
Vi vill säkerställa att universitetslärare vid Stockholms universitet inom den uppsatta perioden av tio veckors heltidsstuder har möjlighet att få de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som Sveriges universitets- och högskoleförbundsförsamling (SUHF) anser väsentliga för att uppnå en grundläggande pedagogisk skicklighet och kunna medverka i högskoleutbildningens utveckling.
- Boka workshop till din institution
Centrum för universitetslärarutbildning
Boka inspirerande och kompetensutvecklande workshoppar om undervisning och lärande för institutionens lärare.
- SI-konferensen 2025 — en väg till aktiva och framgångsrika studenter
Centrum för universitetslärarutbildning
Nationell konferens om samverkansinlärning (SI). Samverkansinlärning är en pedagogisk modell för att stödja studenters lärande i utmanande kurser. SI-konferensen hålls i år i Stockholms universitets lokaler i campus Albano och är ett samarrangemang av Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet och Europeiskt centrum för SI-PASS vid Lunds universitet.
- Nätverket för Samverkans-Inlärning (SI)
Centrum för universitetslärarutbildning
Vill du utveckla studenters lärande med hjälp av kollegialt stöd? Då är nätverket för Samverkans-Inlärning något för dig.
- Omvänt klassrum
Centrum för universitetslärarutbildning
En dynamisk, interaktiv lärmiljö där studenterna hjälper varandra att på ett kreativt sätt ta sig an och interagerar med läraren, med kursinnehållet och med varandra.
- Talar du "examinationsspråket"?
Centrum för universitetslärarutbildning
Liten ordbok över begrepp som kan dyka upp i samtal eller texter om examination och bedömning. Den är också en god hjälp när du arbetar i examinationssystemet Inspera. A Adaptiva prov: En typ av examinationsmetod som används för att beräkna en students kunskapsnivå och färdigheter på ett effektivt sätt. Datorsystemet anpassar provet till studentens förmåga utifrån tidigare prestationer och uppgifterna hämtas från en uppgiftsbank. Baserat på de svar som studenten har givit, beräknar datorn en bedömning av studentens förmåga och väljer sedan nästa uppgift i enlighet med den erhållna informationen. Admin: Roll i Inspera. Aktivitetstillfälle: Administrativ kod för examination inom kurs, jämför kurstillfälle. Analytisk bedömning: Bedömningen görs i relation till hur väl en student presterar på olika delar av en helhet. Bedömningen görs i relation till olika aspekter av det som ska bedömas eller att bedömaren bedömer varje kriterium var för sig. (Jönsson, 2020; Lundahl, 2014). Autentisk bedömning: Bedömningen strävar efter att efterlikna verklighetstrogna eller riktiga (autentiska) problem. Bedömningen kan dels vara direkt i bemärkelsen att studenten bedöms samtidigt som hen utför det som ska bedömas, dels öppen i bemärkelsen att studenten ges möjlighet att lösa problemet på varierande sätt. (Jönsson, 2020). Automaträttad uppgiftstyp: Uppgiftstyp som rättas automatiskt i Inspera utifrån författarens inställningar. B Bedömare: Roll i Inspera. Bedömning: En bedömning har olika syften och den kan dels användas för att främja, forma och utveckla studenters lärande och kunskapsutveckling, dels för att uppmärksamma kvalitet i studenters prestationer och vad som fungerar i den egna undervisning, vilket får återverkningar på kursutveckling och resursfördelning. Bedömning utgörs av värderande omdömen om hur väl en studentprestation förhåller sig till olika referensramar/jämförelsepunkter och beroende på val av referensram får man olika typer av bedömningar, som t.ex. normrelaterad, ipsativ, kriteriebaserad, standardbaserad bedömning. (Lundahl, 2014, Jönsson 2018, Stadler, 1989). Bedömningsmatris: Bedömningsanvisningar som i matris- eller tabellform strukturerar upp vad som utgör olika bedömningsområden/grunder och vad som utgör kvalitativa beskrivningar av detsamma. (Wedman, 2021). Bedömningsform: Den uttrycksform genom vilka studenterna uppvisar förväntat studieresultat till exempel genom prov, hemtenta, jämför med examinationsform. (Stiggins, 2004). Bedömningsskala: En skala som lärare använder för att värdera och kategorisera studentens prestation, ofta i relation till nivå-poäng eller betygsbeteckningar A-F eller U-G. Bedömningsöversikt: Applikation i Inspera. Betyg: Ett samlat mått på vad studenten kunnat uppvisa att hen kan avseende förväntat studieresultat vid en viss tidpunkt. Används i syfte för urval av vidare studier och för utvärdering av undervisning. Betygsmatris - en matris som anger bedömningsanvisningar där område eller kriterier presenteras i rader och där kvalitativa nivåer presenteras i kolumner. Blandade lärmiljöer (eng. Blended learning): En kombination av traditionella undervisningsmetoder och datormedierade aktiviteter avser just en blandning av olika lärmiljöer. Blandat lärande innehåller alltid vissa fysiska möten, det sker inte helt på distans. C Case: En beskrivning av en autentisk situation, en händelse eller företeelse i ett naturligt sammanhang som på olika sätt kan undersökas av studenter, jämför med fallstudie. D Distansutbildning: Utbildning baserad på undervisning där lärare och studenter den mesta av tiden är rumsligt och tidsmässigt åtskilda (UKÄ). E Examination: Ett samlingsnamn för hur kursens förväntade studieresultat bedöms och examineras. Formerna för examination definieras i kursplan och studiehandledning samt examination är ett led i studentens lärandeprocess och utmynnar i ett beslut om betyg. Examinationsform : Den uttrycksform genom vilka studenterna uppvisar förväntat studieresultat till exempel genom tenta, hemtenta, jämför med bedömningsform. (Stiggins, 2004). Exia: Digitalt examinationsverktyg. F Fallstudie: En beskrivning av en autentisk situation, en händelse eller företeelse i ett naturligt sammanhang som på olika sätt kan undersökas av studenter, jämför med case. Feedback: Jämför återkoppling Flervalsfråga: Uppgiftstyp i Inspera. Flervalsfrågan består av en fråga eller påstående med ett antal svarsalternativ, där deltagare ombeds välja det korrekta svaret bland de givna alternativen. Ett av alternativen ska vara ett korrekt svar, medan de andra alternativen kallas distraktorer. Flervalsfråga: Uppgiftstyp i Inspera. Formativ bedömning: En typ av bedömning som syftar till att forma och stödja studenters lärande och kunskapsutveckling. (Stadler, 1989) Förmåga - studentens kognitiva möjlighet att använda teoretisk, procedur och meta-kognitiv kunskap. Den förmåga som anges i förväntat studieresultat anges i verbform som till exempel att redogöra för, att analysera och så vidare. Förmåga: Studentens kognitiva möjlighet att använda teoretisk, procedur och meta-kognitiv kunskap. Den förmåga som anges i förväntat studieresultat anges i verbform som till exempel att redogöra för, att analysera och så vidare. Förväntat studieresultat: Jämför lärandemål Författare: Roll i Inspera G Giltighet: Jämför validitet H Hemtenta: Examinationsform, jämför med öppen examination. Holistisk bedömning: Bedömningen görs möjlig i relation till helheten. En lärare gör en helhetsbedömning av till exempel en students uppsats där bedömningens görs i förhållande till såväl del som helhet och jämför med vad bedömningen/tolkning av uppsatsen motsvarar i den beskrivning som finns för kursens olika betyg. Hot spot: Uppgiftstyp i Inspera. Hög insatsbedömning (eng. High stake assessment): Bedömningen används i summativt syfte. Studentens prestation vid bedömningen utgör i hög grad underlag för betygsättning. I Inspera: Digitalt examinationsverktyg. J K Kamratbedömning: En bedömningsform som används för att studenter sinsemellan ska uppmärksamma varandra på kvalitetsaspekter avseende lärandemål i undervisningen. Kamratbedömning kan organiseras som ett undervisningsinslag där studenter enligt en given ordning ger och tar emot feedback (muntlig/skriftlig) på varandra produkter/texter. Den givna ”feedbacken” som ska vara framåtsyftande bör reflekteras över och användas för att förbättra den ursprungliga produkten/texten. Kostnadseffektivitet - analys av kostnader för bedömning, som till exempel vad bedömningen kostar att genomföra. (McGrath, 2013). Konstrukt: Den förmåga eller den egenskap som ska bedömas eller mätas vid till exempel en tenta. Konstruktet definieras utifrån ett nätverk av teoretiska konstruktioner. (Messick, 1989). Konstrukt-underrepresentation: När innehållet i en examination (till exempel i en tenta) i för liten omfattning behandlar det som definierats som centralt i konstruktet. (Messick, 1989). Konstrukt-överrepresentation: När innehållet i en examination (till exempel i en tenta) omfattar för mycket än det som definierats som centralt i konstruktet. (Messick, 1989). Kurstillfälle: Administrativ kod för examination inom kurs, jämför aktivitetstillfälle. L Låg insatsbedömning (eng. Low stake assessment): Bedömningen används i undervisningen i formativt syfte. Studentens prestation vid bedömningen hjälper läraren att följa upp och främja studentens kunskapsutveckling. Lärandemål: Jämför förväntat studieresultat och kursmål. M Manuellt rättade uppgiftstyp: Uppgiftstyp som bedöms manuellt av bedömare i Inspera utifrån bedömningsgrunder och betygskriterier. Matrisbedömning: En bedömning som görs i relation till ett schema av bestämda mål och kriterium (kvalitetsbeskrivningar). Mattefält: Uppgiftstyp i Inspera Målrelaterad bedömning: Bedömningen görs utifrån mål eller kriterium. N Normrelaterad bedömning: Bedömningen görs utifrån en norm, idealbild eller en grupp. En studentens prestation jämförs mot vad andra studenter presterat. O Omvänt klassrum: En undervisningsmetod med tonvikt på digitala hjälpmedel där läraren ger webbaserade genomgångar/föreläsningar som hemuppgift istället för att genomgången/föreläsningen sker i lärosalen i syfte att skapa utrymme för mer laborativt arbete när man träffas fysiskt. Open educational recources (OER): Open Educational Resources är material i olika format och medium som har släppts under en öppen licens som tillåter kostnadsfri åtkomst, återanvändning och anpassning. Q P Platsansvarig: Roll i Inspera Praktiskt prov: En bedömningsform som används för att bedöma studentens praktiska färdigheter (handhavande, tekniker, tillämpningar och arbetsprocesser). Studenten kan få demonstrerar sina praktiska färdigheter i verkliga eller simulerade situationer. Provvakt: Roll i Inspera R Reliabilitet: Reliabilitet handlar om hur noggrant och tillförlitligt examinationen prövar eller mäter det som ska bedömas. Rollspel: En form av aktivitet som möjliggör för studenter att utgå från någon annans perspektiv än sitt eget. Utifrån ett val av ämne kan studenten få möjlighet att självständigt hantera och argumentera för komplexa företeelser, frågor och situationer. S Sammansatt uppgiftstyp: Sifferfält: Uppgiftstyp i Inspera Summativ bedömning: En typ av bedömning som syftar till att sammanfatta och värdera kvalitet i studentens prestationer och kunskaper i ämnet. Bedömningen görs i relation till en referensram/betygssteg och sker ofta i slutet av en lärandeperiod, vanligtvis efter en kurs avslutats. Standardbaserad bedömning: Bedömningen görs utifrån fördefinierade nivåer som till exempel betyg. SUKAT-ansvarig: En person som är ansvarig för att tillhanda SUKAT-konton till anställda vid institutionen. T Taxonomi: En modell som ofta är fler-dimensionell och som klassificerar kunskap och kognitiva processer i olika kategorier i olika grad av komplexitet. (Anderson & Krathwhol, 2001). Tenta: en formell skriftlig examination som dels kan genomföras genom övervakning i sal, dels via digital examination på distans med stöd av realtidsströmning eller genom annan digital examinationsform som till exempel öppen bok-examination. Textfält: Uppgiftstyp i Inspera U Uppgift: En uppgift relaterar till en instruktion i en viss form utifrån vilken studenten uppvisar kunskap och färdigheter till exempel genom att besvara en frågeställning, hantera ett scenario, beakta ett påstående eller lösa ett problem. Uppgiftstyp: Jämnför uppgift, typer av uppgifter i Inspera, till exempel flerval, flersvar, essä. Uppgiftsgrupp: Ses som en arbetsyta där författaren kan skapa nya uppgifter eller laddar upp uppgifter från sin uppgiftsbank i Inspera. V Validitet: Validitet uppmärksammar hur väl tolkningar, slutsatser och beslut av en examination (till exempel ett provresultat) har stöd i empiri och teori (eng. contruct validity). Validitet handlar om hur resultatet vid en bedömning tolkas och används. Det handlar också om att få ett underlag som gör det möjligt att värdera kvalitet. (Jönsson, 2017; Messick, 1989). X Y Å Återkoppling: Jämför feedback - återkoppling är en bedömningsstrategi som relaterar till att formera studenters lärande, ett svar på en prestation, vilken kan komma till uttryck i olika former. Den kan i olika grad stödja och utveckla studenters lärande. Ö Öppen bok-examination: Är en examinationsform (analog eller digital) där studenter har tillgång till resurser av olika slag som till exempel kurslitteratur och uppkoppling mot Internet och där examinationen prövar studenters högre kognitiva förmågor som till exempel i form av tillämpning av kunskaper och färdigheter.
- Alternativa examinationsformer eller hemtenta?
Centrum för universitetslärarutbildning
Funderar du över alternativa examinationsformer till hemtentan? Eller vill du helt enkelt göra examinationen mer till ett lärtillfälle för dina studenter? Ta då en titt på dessa förslag och exempel från SU:s team av examinationsexperter. Hemtentan stödjer akademiskt skrivande En hemtentamen som examinationsform kan ha många fördelar och den har ofta använts för att studenter ska kunna visa varierande kunskaper och förmågor avseende komplexa frågor och situationer. Hemtentan innebär att studenter kan arbeta med en examination under en längre period, vilket ger flexibilitet i studierna. Att skriva en hemtentamen, vare sig det är på en särskild angiven tid eller inte, kan den utveckla studenters självständighet och akademiska skrivande. Risk för fusk vid hemtentamen har alltid funnits, då studenter alltjämt kan samarbeta eller använda oegentliga källor. En hemtenta kräver ofta mer arbete från lärares sida eftersom uppgifter och frågor måste utformas och granskas på ett annat sätt än vad som krävs vid andra examinationsformer. Ett problem som uppkommit i och med fri tillgänglighet av AI-system som ChatGPT, är att traditionella essäfrågor enkelt kan besvaras och därmed medföra ökat misstänkt fusk. Olika sätt att minska det kan vara att kräva noggranna referenser med sidhänvisningar, att studenterna får redogöra för vilka hjälpmedel de har använt och beskriva hur de har använt dessa eller att till exempel följa upp hemtentamen med muntliga följdfrågor i Zoom. Vid ett sådant uppföljande tillfälle kan utvecklande och kompletterande frågor om innehållet ställas och det blir dessutom en kunskapsutvecklande möjlighet för studenterna. Sker det i grupp får de också möjlighet att lära av sina kamraters innehåll och reflektioner. Det kan vara mycket svårt att avgöra vad i innehållet som är konstruerat av AI eller av en student. Det är därför värdefullt att kursarbetslag överväger uppgifter och frågeformuleringar så att risken för fusk minskar. Ett tips är att pröva uppgifter i en ChatGPT och se vilka lösningar och svar man får. Det kan ge idéer om hur uppgifter kan behöva omformuleras så att de fungerar i en hemtentamen. Ett annat tips är att sätta uppgiften i ett tydligt sammanhang och göra uppgiften mer individualiserad. Det kan till exempelvis ske genom en individuell fältstudieuppgift (som kan kontrolleras lokalt) eller att studenten ska utgå från ett eget exempel. Studenten ska till exempel i uppgiften fatta egna beslut, göra egna val, använda sina egna erfarenheter eller anknyta till sina egna intressen. Ett annat sätt är att göra uppgiften mer komplex. Det kan till exempel innebära att man inför perspektiv eller omständigheter som studenterna måste förhålla sig till. Så fort tidigare uppgifter används ökar risken för plagiering. Det är därför viktigt att försöka skapa så originella uppgifter som möjligt så att studenter ges goda möjligheter att formulera originella svar. I arbetet med att skapa unika uppgifter kan enskilda variabler bytas ut, till exempel begrepp eller numeriska värden. Det kan också handla om att försöka använda autentiska och aktuella exempel, eller att göra förändringar i uppgiftens kontext för olika studentgrupper för att utveckla sätten studenterna ska svara. Studenter kan också få möjlighet att använda och kombinera olika medier, som bild, ljud och film eller be studenterna ge egna exempel eller alternativa kontexter. Det kan till exempel handla om att låta studenter producera multimodala texter som möjliggör att de får analysera och (meta-) reflektera över specifika aktiviteter och kursinnehåll som tidigare behandlats vid kursens seminarium. Undvik formuleringar där studenterna ska finna svar på frågor, försök istället att formulera frågor där studenterna ska skapa svaren själva. Utgå gärna från en lokal kontext, till exempel ett seminarium eller en tidigare muntlig examination. Det kräver en betydligt större insats från studenternas sida och prövar det som studenterna ska kunna i större utsträckning vilket stärker uppgiftsreliabiliteten. Ett annat sätt att öka reliabiliteten är att uppmärksamma studenters lärprocess fram till det färdiga arbetet. Då möjliggörs studentens arbete i delar fram till den färdiga slutprodukten och viktig återkoppling på studentens lärande kan ges. Kamratrespons kan också öka studenterna motivation att bli väl insatt i sin uppgift för att kunna besvara frågor på sin egen text. Om examination konstrueras som en process fungerar den som ett lärtillfälle och ger större underlag för bedömning av studenternas kunskaper och förmågor. Eftersom en hemtentamen har speciella förutsättningar och studenterna har tillgång till litteratur och andra verktyg, är det viktigt att tydliggöra vad som är tillåtet och hur studenterna förväntas arbeta under examinationstiden. Samlade tips från olika högskolor: Ställ krav på noggranna referenser med sidhänvisningar. Ställ krav på att också kortare texter ska innehålla referenser. Ställ frågor där svaren helt eller delvis ska baseras eller tillämpas på lokala specifika kontexter. Ställ krav på redogörelser för vilka hjälpmedel studenterna har använt (inklusive AI) och hur de har använt dessa. Inkludera studenternas egna tankar, reflektioner och process i uppgiften. Etablera god lärmiljö– där studenter kan agera med akademisk integritet: hederlighet, förtroende, rättvisa, respekt och ansvar. Vårda den akademiska lärmiljön. Följ upp muntligt med frågor i Zoom. Alternativ till hemtenta Vi lyfter här allmänt om synkron och asynkron muntlig examination och därefter några alternativa exempel på hur du kan variera dina examinationsformer om du funderar på alternativ till hemtentamen. Hjälp oss lyfta fler goda exempel! Våra tre exempel kommer från ämnesområden inom Samhällsvetenskapliga fakulteten, men CeUL:s projektgrupp för Examinationslyftet vid SU vill gärna få in fler exempel från andra fakulteter för att bredda exemplen till att inkludera fler ämnesdiscipliner. Mejla gärna ditt exempel till: ceul@su.se Hur kan jag arbeta med synkron muntlig examination? Den samtidiga (synkrona) muntliga examinationen används regelbundet inom olika kurser och program vid universitetet. Vid den synkrona examinationen, där lärare och student möts i realtid, kan läraren bestämma om studenterna ska få ha tillgång till olika lärresurser, det vill säga om examinationen ska vara en så kallad öppen-bok eller sluten-bokexamination. Den muntliga examinationsformen kan begränsa studentfusk och reducera risken för tekniska problem om den till exempel sker under seminarietid i lärosal. Det finns även fördelar som att man kan organisera muntliga examinationer synkront genom distansmötesprogram som Zoom. Den muntliga examinationsformen kan av lärare upplevas som tidsmässigt krävande vid bedömningen, särskilt när läraren ansvarar för att bedöma stora studentgrupper. Vid sådana omständigheter kan en lösning vara att anlita fler bedömare (till exempel doktorander, adjunkter) för att minska längden på själva hanteringen av examinationen. Det är då viktigt att man har utvecklat gemensamma bedömningskriterier, till exempel genom att använda en "Rubric", en slags bedömningsmatris som tydliggör olika nivåer av studenternas prestation i relation till det som ska bedömas. För exempel se lärarhandledning om feedback & betygssättning vid DePaul University . Studenter ska kunna visa kunskaper genom användning av olika teckensystem, både muntligt och skriftligt, men även visuellt. Med vissa justeringar kan tidigare skriftliga uppgifter om-designas till synkrona muntliga examinationer. I den muntliga examinationen kan studenter få möjlighet att visa såväl förståelsekunskaper som färdigheter och förmågor i professionsrelaterade moment på varierande sätt. Studenter kan både få möjlighet att visa förståelse för fakta och begreppskunskap, analysförmåga och förmåga till att göra syntes och värderingar samt att skapa nytt bidrag. Kommunikativa färdigheter av att muntligt tillämpa olika kunskaper blir med denna examinationsform underlag för lärarens bedömning. Den icke samtidiga (asynkrona) muntliga examinationen kan också användas inom olika kurser och program inom universitetet. Vid den här asynkrona muntliga examinationen har läraren bestämt att examinationen ska vara en öppen-bokexamination. Studenterna har då tillgång till kursmaterial, Internet, och om så också anges, även tillgång till AI-baserade system. Vid en uppgiftsinstruktion till studenterna är det viktigt att läraren är noga med att ange på vilka sätt resurserna ska användas och att studenter får instruktioner om att de ska ange hur de har använt olika resurser för att färdigställa examinationen. För att förhindra fusk eller användning av otillåtna hjälpmedel, kan läraren dels begränsa arbetstiden för examinationen, dels utforma instruktioner och frågor så att studenterna behöver visa sin autonomi och att de kan uppvisa att de behärskar kunskapsinnehållet och har förmågor på högre kognitiva nivåer (till exempel analysfärdighet, syntetisering av kunskap, föreslå nya frågor eller angreppssätt). Uppgiftsdesign och frågor kan med fördel formuleras så att studenter får reflektera över kontextspecifika situationer, reflektera över sin egen personliga situation/kunskapsutveckling eller erfarenhet av innehåll i kursen. Den asynkrona examinationsformen är mindre lämplig för faktabaserade frågor som prövar studenternas memorerings- och förståelseförmåga. Vid sådana frågor kan svar enkelt hittas, klistras in eller kopieras från kursmaterial eller Internet. Frågorna bör istället kräva att studenterna, genom att de använder varierade teckensystem som tal, skrift och visualisering i till exempel en inspelad video, uppvisar kunskap och förmågor avseende komplexa och kontroversiella frågor. Frågorna kan möjliggöra att studenterna tillämpar fakta och begreppskunskaper, analyserar och tolkar data eller löser praktiska och ”autentiska” problem. Tre examinationsexempel som kan inspirera! Visualisering i kombination med case. Ämne: didaktik. Muntlig individuell synkron examination på campus eller i Zoom. Examinationen är tänkt som en del av kursens flera examinationstillfällen. 30 studenter som delas upp i fem grupper, sex studenter i varje grupp. Tidsåtgång för läraren är 3 timmar på plats eller i Zoom. För studenterna 1—1,5 timme. Det förväntade studieresultatet som ska examineras är till exempel att visa förståelse/reflektera över/redogöra för/tillämpa teorier/metoder. Lärarlaget skriver ihop fem olika scenarier för att undvika fusk, ett unikt scenario per grupp (sex studenter). Rollspel i kombination med scenarier. Ämne: didaktik. Muntlig individuell synkron examination i grupp, på campus eller via Zoom. I en kurs i didaktik som har det förväntade studieresultatet […] "problematisera frågor och metodologiska upplägg utifrån teorier som behandlas i kursen används bland annat rollspel som examinationsform". Betygsättningen är U och G. Examinationen organiseras synkront i ett klassrum, alternativt via distansmötesprogram som Zoom. Syftet med rollspelet är att studenterna ska kunna utgå från någon annans perspektiv för att kreativt, självständigt och kritiskt hantera komplexa företeelser, frågor och situationer (jämför examensmål) genom att ta del av ett scenario (fallbeskrivning). Under kursens gång och vid seminarier/undervisning får studenterna bekanta sig med olika rollspelsövningar så att de blir förtrogna med vad som förväntas av dem. Läraren kan variera sammanhang (scenario) och roller som studenterna får spela. Även längden på speltiden bestäms och om särskild förberedelsetid behövs samt om studenterna ska ha tillgång till lärmaterial (öppen-bok-examination). I rollspelsexaminationen organiserar läraren så att studenterna dels blir motiverade för att lösa uppgiften, dels så att studenternas individuella prestationer avseende det förväntade studieresultatet går att identifiera och bedöma. Rollspelsexaminationen består av att studenterna tar del av en kortare beskrivning av ett fall, ett scenario. Det beskriver ett dilemma eller professionsspecifikt problem. Studenterna ska problematisera frågor och ställa sin egen roll mot andras roller eller perspektiv. Studenterna får genom rollspelet visa att de förstår skilda teoretiska grundantaganden och metodologiska upplägg samt att de kan använda begrepp på professionsspecifika fall. I en studentgrupp om 25 studenter delas studenterna in i fem rollspelsgrupper. För att skapa likvärdiga förutsättningar distribueras informationen om gruppens scenarier ut vid olika tidpunkter så att tid kan avsättas till förberedelse och genomförande av rollspelet. De olika rollspelsgrupperna får olika scenarier (specifika problemområde) och studenter tilldelas olika roller. En bakgrundsbeskrivning ges skriftligen till studenterna som får tid att förbereda sig. Ett specifikt problemområde presenteras och rollspelets olika roller knyts till studenterna. Didaktikkursens rollspel handlar om att en vetenskaplig ledare Dr Didaktikus samlar fem forskare som ska problematisera frågor och metodologiska upplägg för studier av professionsrelaterat problem ur olika teoretiska perspektiv. Läraren deltar i rollspelet och företräder den vetenskapliga ledaren Dr Didaktikus. Studenterna intar rollerna som forskare, vilka var och en företräder ett teoretiskt perspektiv. I rollspelet ska studenterna avgöra de olika rollernas perspektiv till exempel teoretiska antagande, begrepp, val av metodologiska upplägg samt argument för beslut. Läraren, som är Dr Didaktikus, introducerar ett specifikt problemområde som också varierar mellan grupperna. Under rollspelet ställer Dr Didaktiktus riktade frågor till de olika forskarna. Studenterna får själva välja fokus inom problemområdet och argumentera för olika syften, frågor och teoretiska och metodologiska upplägg. Vid bedömningen och betygsättningen använder läraren en kriteriebaserad matris. Asynkront case inom juridik med konkreta källhänvisningar. I en kurs i juridik används case som examinationsform. Det förväntade studieresultatet som examineras bland annat genom denna uppgift är “Med hjälp av relevanta metoder identifiera och tillämpa rättsregler och etiska principer på konkreta fall inom kursens sakområde.” Examinationen organiseras asynkront som en hemtentamen. Caset går ut på att studenten utifrån ett praktiskt scenario behöver identifiera de relevanta juridiska frågeställningarna. Baserat på frågeställningarna, behöver studenten sedan identifiera de mest relevanta rättsregler utifrån kursens rättsområden. Inom juridik innebär det att uttala sig om vilka paragrafer i vilken författning, till exempel 9 § marknadsföringslagen (2008:486), som är mest användbar för scenariot. Detta kan jämföras med källhänvisningar till kurslitteratur i andra ämnen som även inkluderar sidnummer. Nästa steg är att tillämpa dessa abstrakta rättsregler på scenariot och caset. Detta steg kräver god förståelse av de juridiska metoderna, god kunskap om rättsreglerna som togs upp inom kursen samt färdigheten att kunna förklara och applicera dessa i en konkret situation. Analysen presenteras sedan skriftligt till läraren och kan även inkludera kamratåterkoppling för att öka omfattningen av feedback till studenten. Genom att anknyta tydligt till kurslitteraturen och även kräva sidhänvisningar kan uppgiften inte enkelt utföras av andra personer än studenten eller nuvarande AI-program. En annan möjlighet är att hänvisa till seminarier eller föreläsningar vilket innebär att studenten även behöver delta i undervisningen. Examinera kontinuerligt med olika examinationsformer En salstentamen är alltid ett alternativ om risken för otillåtna hjälpmedel bedöms som stor, speciellt för kurser där kunskapen som ska examineras ligger på att minnas och förstå nivån i Anderson och Krathwohls utökade taxonomi. Kamratrespons ( läs mer i artikel om stora fördelar med kamratrepsons i Aktuell högskolepedagogisk forskning ), gruppexamination, praktiska uppgifter och prov, poster workshoppar, minute papers och laboration är andra examinationsformer som kan delvis utföras synkront, det vill säga läraren och studenter är närvarande samtidigt, antingen på campus eller på distans. Genom kontinuerlig examination ( läs mer i artikel om kontinuerlig bedömning i Aktuell högskolepedagogisk forskning ) kan olika examinationsformer kombineras vilket också ökar inlärningen och utvecklingen av studenternas förmågor. Läs mer om kontinuerlig bedömning
- Nyhetsbrev
Centrum för universitetslärarutbildning
Våra två nyhetsbrev heter CeUL:s nyhetsbrev och Aktuell högskolepedagogisk forskning. Med våra nyhetsutskick kan du enkelt hålla dig uppdaterad och utveckla din kompetens.
- Hållbar framtid: Utveckling av lärmiljöer inom naturvetenskap och teknik
Centrum för universitetslärarutbildning
Världens och forskningens behov förändras i takt med att frågor om hållbar utveckling blir mer akuta — men utvecklas vår undervisning? Nydanande pedagogiskt utvecklingsprojekt där lärare vid SU och KTH prövar nya sätt att undervisa i denna period som kallas antropocen.
- Studieinformation
Centrum för universitetslärarutbildning
Våra kurser är indelade i tre olika nivåer, med olika behörighetskrav. Introduktionskurser ger dig som ska börja undervisa praktiska verktyg och trygghet i din undervisning.