PePTalk: Studentaktivt lärande och ALC-salar

ALC-salar bygger på forskning om kollaborativt lärande och interaktiv undervisning – arbetssätt som påminner om hur många jobbar ute i arbetslivet idag. I programmet diskuterar den pedagogiska panelen hur de använder studentaktiva metoder i ALC-salar och hur de tacklar de utmaningar som kan uppstå längs vägen.

I panelen: Programledare Helena Reierstam, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, Åse Tieva, lektor och pedagogisk utvecklare vid Umeå universitet, Annika Käck, lektor i specialpedagogik samt Christophe Premat, docent i franska, båda vid Stockholms universitet.

Se programmet om studentaktivt lärande och ALC-salar direkt på Youtube

PePTalk: Studentaktivt lärande och ALC-salar. Snabbguide med goda råd 488.9 kB.

Goda råd från filmen - en snabbguide

Varför ALC-sal och studentaktivt lärande?

En ALC-sal garanterar inte automatiskt ett studentaktivt arbetssätt – men den skapar rätt förutsättningar. Samtidigt kräver studentaktiva arbetssätt inte en särskild sal, men rummet kan stötta och förstärka pedagogiken.

Aktivt lärande innebär att studenterna står i centrum. De uppmuntras att tänka kritiskt, vara kreativa och delta aktivt i undervisningen. I stället för att bara lyssna på föreläsningar får de "göra" för att lära. Det stärker motivationen och gör studenterna till medskapare som tar ansvar för sitt lärande.

Målet med ALC-salar är att skapa fysiska miljöer som stödjer de färdigheter studenterna behöver i sitt framtida yrkesliv.

Hur gör man?

Några viktiga principer för att komma i gång med studentaktivt lärande:

• Planera dina lektioner noggrant: Skapa uppgifter som uppmuntrar till diskussion och samarbete.
• Bli bekant med tekniken: Se till att du känner till hur utrustningen i salen fungerar.
• Involvera studenterna tidigt: Introducera begreppet och förklara fördelarna med studentaktivt lärande. Låt studenterna prova på.
• Var flexibel: Var beredd på att anpassa dig till oförutsedda situationer och olika gruppdynamik.
• Ta hänsyn till olika behov och bakgrunder.
• Utvärdera och reflektera löpande: Samla in feedback från studenter och utvärdera hur din undervisning kan förbättras.
• Våga testa nytt!

Rummets betydelse för lärandet

Hur ett rum är utformat påverkar både planering och genomförande av en kurs. Vi tolkar direkt vad rummet "säger" att vi ska göra i det – föreläsa, samarbeta, lyssna eller diskutera.

Forskning pekar på att framtidens lärmiljöer bör vara flexibla, varierande och hybrida. I boken Använd rummet beskrivs ALC-salar som ett genombrott: de har gjort oss mer medvetna om rummets roll för lärandet. Lärare börjar utveckla en så kallad spatial kompetens – en förmåga att koppla rummets möjligheter till rätt undervisningsmetoder.

ALC-salar bygger på forskning om aktivt och interaktivt lärande. De skiljer sig tydligt från traditionella salar med en föreläsare längst fram och rader av åhörare. I stället är rummet utformat för samarbete: grupperade bord, gemensamma skrivytor som whiteboards och ofta digital teknik som stödjer interaktiv undervisning.

Samarbete är centralt

Forskningen om lärmiljöer i högre utbildning växer snabbt. Studier visar att undervisning i ALC-salar, med fokus på studentaktivitet, kan öka studenternas genomströmning.

Lärande gynnas när undervisningen knyter an till studenternas tidigare kunskaper och upplevs som relevant. Samarbete är centralt – att lära tillsammans, genom dialog och gemensamt utforskande.

Exempel på sådana arbetssätt är problembaserat lärande, case-metodik, blended learning och omvänt klassrum. De senare kräver att studenter förbereder sig i förväg, till exempel genom att ta del av inspelade föreläsningar eller podcasts inför träffarna.

Christophe Premat tipsar

Ämne: Romanska språk

Det är ett tyst ledarskap, att finnas i bakgrunden och se till att grupperna fungerar.

— I team-based learning behöver kursdesignen anpassas efter syfte och mål – tekniken är bara ett verktyg bland flera. Som lärare gäller det att hitta en balans mellan olika sätt att presentera innehåll. Det digitala kan vara stödjande, men muntliga och mer traditionella metoder har också sin plats. Det är viktigt att se studenter i olika sammanhang, att följa upp hur de samarbetar och hur undervisningen tas emot. Alla bidrar på olika sätt, och det gäller att vara uppmärksam på olikheter – en del vill lyssna mer än prata. För mig är det centralt att komma ihåg att interaktivitet inte bara handlar om att tala, utan också om att lyssna – det är en förmåga som tränas i grupparbete. Lärarrollen handlar därför också om att lyssna, stötta och hålla struktur utan att ta över. Det är ett tyst ledarskap – att finnas i bakgrunden och se till att grupperna fungerar.

Så här gör Åse Tieva

Ämne: Fysiologi och metabolism

En viktig lärdom är att studenterna behöver förstå det nya arbetssättet.

— Att förändra sin undervisning tar tid – och det får det göra. Börja i det lilla. Det insåg vi i ett utvecklingsprojekt vid Umeå universitet, där vi undersökte hur flexibla lärandemiljöer kan stärka en studentaktiv pedagogik. I sådana miljöer blir läraren en facilitator – man leder studenternas arbete och lär sig använda rummet som pedagogiskt verktyg. Pedagogiken är i fokus. Vi testade olika sätt att aktivera alla studenter. Det var en utmaning i början – man släpper en del av kontrollen – men idag vill vi inte jobba på något annat sätt. Det är mer engagerande för oss och gynnar studenternas lärande. De tränar samarbete, ämneskommunikation och att förklara för varandra – generiska förmågor som annars är svåra att få syn på. En viktig lärdom är att studenterna behöver förstå det nya arbetssättet. Tydlighet vid kursstart är avgörande – både kring vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig av oss. (red. anm. Läs mer i Åses kapitel i boken Använd rummet.)

Annika Käck tipsar

Ämne: Specialpedagogik

Tekniken använder jag när den tillför något – till exempel tydliggör, engagerar eller höjer motivationen.

— Aktivt lärande handlar inte om att alla gör samma sak, utan om att skapa meningsfull aktivitet. När det fungerar som bäst är engagemanget tydligt – studenterna är aktiva, tycker det är roligt och arbetar fokuserat. I ALC-salar är det mycket lättare att organisera studentaktiverande moment. Studenter kan röra sig i rummet, titta på varandras tavlor, jämföra lösningar och föra reflekterande samtal. Det gynnar diskussionen. Tekniken använder jag när den tillför något – till exempel tydliggör, engagerar eller höjer motivationen. Samtidigt blir det ett naturligt sätt att fördjupa den digitala kompetensen. För studenter med funktionsnedsättningar kan den här typen av interaktiv undervisning vara ett stöd, men det är viktigt att komma ihåg att behoven varierar. I vissa fall har jag placerat studenter så att de inte störs av ljud eller skärmar. För att lyckas krävs god planering. Ha gärna testat salen i förväg och ha alltid en plan B om tekniken inte fungerar – då går det utmärkt att använda analoga tavlor. Jag har också använt ALC-salar för heldagsredovisningar i grupp, vilket gett ett bra underlag för bedömning.

Referenser

Alfredsson, V., Asker, N., Backman, C., & Uhnoo, S. (2022). Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Studentlitteratur.

Baepler, P., Walker, J. D., Brooks, D. C., Saichaie, K., & Petersen, C. I. (2023). A guide to teaching in the active learning classroom: History, research, and practice. Routledge.

Cotner, S., Loper, J., Walker, J. D., & Brooks, D. C. (2013). “It's Not You, It's the Room”—are the high-tech, active learning classrooms worth it?. Journal of College Science Teaching, 42(6), 82-88.

Freeman, S., Eddy, S. L., McDonough, M., Smith, M. K., Okoroafor, N., Jordt, H., & Wenderoth, M. P. (2014). Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics. Proceedings of the national academy of sciences, 111(23), 8410-8415.

Leijon, M., Malvebo, E., & Tieva, Å. (2021). It is Time for DiSCo: a Theoretical Model for Didactic Spatial Competence. Journal of learning spaces, 10(3).

Leijon, M., & Tieva, Å. (2021). Framtidens lärandemiljöer—En forskningsbaserad översikt. Akademiska Hus. https://www.akademiskahus.se/campusutveckling/publikationer/framtidens-larandemiljoer---en-forskningsbaserad-oversikt/

Lundahl, L., Gruffman Cruise, E., Malmros, B., Sundbaum, A. K., & Tieva, Å. (2017). Pedagogisk rum-tid och strategier för aktivt lärande i högre utbildning. Utbildning och Lärande/Education and Learning, 11(1), 16-32.

Michaelsen, L. K. & Sweet, M. (2012). Team-based learning in the social sciences and humanities: Group work that works to generate critical thinking and engagement. Sterling, VA: Stylus Publishing.

Premat, C. (2022). Effektivt grupparbete – en pedagogisk ateljé för universitetslärare. i Alfredsson, V., Asker, N., Backman, C. & Uhnoo, S. (2022). Använd rummet: Högskolepedagogiska metoder för aktiva lärosalar. Studentlitteratur (s. 267–273).

Rands, M. L., & Gansemer-Topf, A. M. (2017). The Room Itself Is Active: How Classroom Design Impacts Student Engagement. Journal of Learning Spaces, 6(1), 26-33.

Theobald, E. J., Hill, M. J., Tran, E., Agrawal, S., Arroyo, E. N., Behling, S., ... & Freeman, S. (2020). Active learning narrows achievement gaps for underrepresented students in undergraduate science, technology, engineering, and math. Proceedings of the National Academy of Sciences, 117(12), 6476-6483.