PePTalk: Portfoliobedömning

Varför ska man använda bedömningsportfölj?

Metoden gör det möjligt att få en helhetssyn på studentens kunskaper och bedöma under processen och inte enbart vid ett enskilt provtillfälle. Studenter får möjlighet att visa sitt lärande på olika sätt och i olika stadier. Portföljen, eller portfolion som man också säger, kan bedöma en kombination av kunskap, färdigheter och attityd. Den speglar arbetslivets krav på reflektion och dokumentation av praktisk erfarenhet.

Hur gör man?

En portfölj kan innehålla en mängd olika material, ofta i digital form (e-portfölj), t ex rapporter och essäer, projektdokumentation, reflektionsloggar men kan även innehålla multimediamaterial (ljud/bild/video). Det kan vara antingen en samling av arbeten, dokument och filer som kan visa på bredd av kunskap kopplat till olika lärandemål, eller progression i en uppgift som lämnas in i olika versioner med syfte att användas för att visa utveckling och uppnådd kompetens över tid. Läraren gör en bedömning av den samlade portföljen, ofta utifrån förutbestämda kriterier som fokuserar på både slutprodukt och den process studenten genomgått.

Så här gör du

• Var tydlig med hur portfolion ska användas och bedömas
• Utforma uppgifter som är autentiska
• Bestäm antalet uppgifter
• Samla uppgifter på ett lättillgängligt sätt
• Använd portföljen som ett dialogiskt verktyg
• Involvera och vägled studenterna i bedömningsprocessen

Anna berättar

Ämne: immunteknologi

— Studenterna jobbar i grupper i projekt, 6—7 stycken. Anledningen till att jag började med portfölj var att det saknades formativ bedömning och underlag för enskild bedömning i grupparbetet. Det är en mycket mixad studentgrupp, de kommer med väldigt olika förkunskaper och bakgrund. Upplägget består i två delar: Reflektera kring projektet, sedan kring sin egen roll i gruppen. De lämnar in vid fyra tillfällen och får feedback. Studenter är först obekväma med portfölj, de säger att de aldrig har behövt reflektera i skrift. Inget som tränas annars. Det har ofta handlat mycket om råkunskap, att kunna lösa problem, inte nödvändigtvis reflektera. Nu uppstår det en dialog mellan student och lärare. Innan hade jag studenter som knappt hade uppfattat vad projektet handlade om, studenter som bara flöt med. En del hade tidigare kämpat med språket för allt sker ju på engelska. Lättare i tidigt skede att se om de riskerar att inte uppnå lärandemålen. Upplägget bygger på tre nivåer: retell, relate, reflect. Jag har med alla tre nivåer vid varje avstämning, men med olika fokus. Relate innebär att sätta i relation till litteratur. Ju mer tiden går ska de kunna relatera till litteratur och fältet. I början mer utgångspunkt i deras tidigare erfarenheter. Studenterna lämnar in vid fyra tillfällen med feedback. Det finns specifika frågor för varje nivå. Det är en kurs där de kan få bara G och IG.

Niclas berättar

Ämne: ämnesdidaktik

— Vi kallar det responsiv undervisning, poängen är att få syn på de enskilda studenterna och deras svårigheter, både ämnesmässigt och didaktiskt så man kan adressera det i undervisningen under de 4—5 veckorna kursen pågår. Det är fantastiskt för resultaten, saker upptäcks tidigt och förbättringar görs medan kursen pågår. Det som händer nu är att undervisningen är i fokus, du bedömer för att kunna undervisa bättre. Kursen fokuserar på det som behövs för att studenten ska kunna uppnå målen. En annan logik än i den summativa logiken. Det formativa handlar om hur man förbättrar. Jag har lite olika fokus för min återkoppling i olika omgångar. I första uppgiften kan fokus vara på hur de använder och förstår begrepp, i den i andra uppgiften hur de ger exempel. Jag tittar på de saker jag får in, och ser t ex att de inte vet hur man formulerar förståelsemål. Det blir inte personlig återkoppling, mer övergripande utifrån valt fokus. Nästa inlämning, annat tema, då är det kanske innehållet jag återkopplar på. Återkoppling beror på gruppens behov, jag ser vad de tycker är svårt. Finns en progression i det. De kan förbättra en uppgift och lägga till det de gör nytt för då ser man saker. Om jag använder det till bedömning så tittar jag på alla lösningar och ser förbättringar de har gjort och ser deras progression i processen. Uppgifterna bygger på varandra, tydligt tänk. Flyttar saker om man märker att det behövs, det responsiva påverkar även kursutveckling.

Så här gör Mikael

Ämne: pedagogik och didaktik

— Vi använder oss av VFU-portfölj i lärarutbildningen, alltså i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Portföljen ska kunna följa processen på plats och representera olika aspekter av lärarens yrkesverksamhet. Uppgifterna är till för både handledare, student och kurslärare vid universitetet. Handledaren kan få syn på olika saker för att få i gång en diskussion som en del av undervisningen. Studenten får möjlighet att reflektera över sin undervisning och får kommentarer från kurslärare och i bästa fall också handledare. För oss kurslärare blir portföljen ett fönster och vi får inblick om vi behöver engagera oss för att stötta samt ett underlag för bedömning såklart. Utlåtande från handledaren läggs även in i portföljen som ett bedömningsunderlag och diskussionsmaterial vid trepartssamtal med student, handledare och kursansvarig lärare. Portföljen är även användbar om man behöver fatta beslut om underkännande då kurslärare kan få en större inblick i studentens förutsättningar att reflektera över sin egen undervisning exempelvis, eller som underlag för ett djupare samtal med handledaren kring bedömningen. Det finns möjlighet att göra om och komplettera de skriftliga inläggen, men om en student blir underkänd på en VFU kurs behöver studenten gå om hela kursen. Betygsskalan är tregradig, VG, G, U. Det underlättar för den här typen av bedömning att inte behöva arbeta med en sjugradig betygsskala. Alla uppgifter i portföljen är kopplade till olika examensmål och loggböckerna finns med för att skapa inblick i vad som händer under resans gång och vi får möjlighet att ge feedback. Innehållet berör sådana saker som man naturligt gör under sin praktik. Exempel på riktade uppgifter kan handla om normer och värden eller hållbar utveckling i undervisningen som kan dokumenteras med text, men också med korta videosekvenser eller ljudupptagningar. Uppgifterna är formulerade så att de ska fånga vad studenterna faktiskt har gjort i sina respektive klassrum och vi uppmanar dem att också inkludera utmaningar de ställs inför och hur de tänker kring dessa. Den sista uppgiften liknar mer en skriftlig hemtentamen men hamnar i samma portfolio så man kan titta på alla uppgifter när man bedömer det som relaterar till kursen som helhet.

Referenser

• Gerdtsson, A. (2026). Developing Reflective Practice through Structured Learning Portfolios in Project-Based Engineering Education: A Longitudinal Case Study. SEFI Journal of Engineering Education Advancement, 3(2), 113-129.
• Hancock, L. (2025). Use of Portfolios to Add Generative AI Resilience to Chemistry Final Year Literature Projects: Staff Perceptions. New Directions in the Teaching of Natural Sciences, 20(1).
• Pagone, B., Primogerio, P. C., & Lourenco, S. D. (2024). Pedagogic and Assessment Innovative Practices in Higher Education: The Use of Portfolio in Economics. Journal of International Education in Business, 17(2), 228–245.
• Zainuddin, Z., Churiyah, M., Rahayu, W. P., Pratikto, H., & Halili, S. H. (2026). E-Portfolios as Authentic Assessment in Pre-Service Teacher Education: Enhancing Reflection, Professional Identity, and Digital Preparedness. Education and Information Technologies, 31(7), 1989–2025