Möt våra forskare

Vad betyder det att vara ett hängivet fan? I sin forskning har Kaly Halkawt följt unga fans till queer populärkultur, från förtrollning till avförtrollning. I sin avhandling visar hon på hur fankultur kan skapa gemenskap, glädje, tröst och vila i ungas vardag. I sin studie följde Kaly Halkawt en grupp unga personer som är fans till queer populärkultur, framför allt den svenska tv-serien Young Royals. Hon följde med deltagarna på bland annat bio, konserter och besök vid inspelningsplatser. Hon tog också del av deras fankonst och andra aktiviteter inom fankulturen.

John Kanekos avhandling "Curiosity for Learning in Early Childhood Education and Care" presenterar kvantitativa och kvalitativa studier avseende nyfikenhetsdrivet lärande hos förskolebarn. Studierna utgår från tidigare forskning och teorier om nyfikenhet inom psykologi, kognitionsvetenskap och neurovetenskap. I avhandlingen presenteras ett teoretiskt ramverk för nyfikenhetsdrivet lärande. Syftet har varit att synliggöra de psykologiska processerna som ligger bakom nyfikenhetsdrivet lärande och att bidra till hur det kan stödjas och utvecklas rent praktiskt i förskolan. John Kaneko har en bakgrund som lärarstudent i samhällskunskap och filosofi och är också utbildad psykolog. Han har arbetat som skolpsykolog och har alltid varit intresserad av lärande och utbildning med särskilt fokus på motivation för lärande.

Hur kan undervisning i förskolan bidra till att utmana könsnormer och skapa nya möjligheter för barns lärande? I sin forskning undersöker Anna Günther-Hanssen bland annat hur STEAM-undervisning kan överskrida könsnormer kopplade till olika ämnen som teknik, matematik och estetiska ämnen. Hon forskar även om hur oregelbunden närvaro påverkar undervisningen i förskolan. Sedan snart fyra år tillbaka leder hon ett forskningsprojekt om så kallad STEAM-undervisning i förskolan. STEAM-undervisning innebär att man kombinerar STEM-ämnena (science, technology, engineering and mathematics) med estetiska ämnen (dans, drama, musik, bild).

Integritet är en central del av barns sociala liv i förskolan. Under senare år har begreppet fått större uppmärksamhet, ofta med fokus på fysiska gränser. Men för barnen själva handlar integritet om mer än så, och är något som de förhåller sig till på komplexa sätt i sin vardag. I sin avhandling ”Gränsfall: Integritet som social praktik i barns vardagsliv i förskolan” har Josefin Forsberg Koel undersökt hur barn i förskolan själva erfar och praktiserar integritet. Genom etnografiskt arbete i förskolemiljö har hon följt barns vardag på nära håll och analyserat hur de navigerar relationer, vänskap, gränssättning och sociala förväntningar.

Martina Wiksten disputerade 2025 med sin avhandling som visar hur humor blir en väg till både gemenskap och gränsdragning bland unga tjejer. Forskningen bygger på tio månaders etnografiskt fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer på gymnasieskolor och analyser av material från sociala medier. I centrum står tjejers egna skämt, deras samtal om vad som är roligt och deras diskussioner om vem som får skämta om vad. I sin forskning visar Martina Wiksten att tjejer använder humor på flera sätt – både för att skapa vänskap och för att tänja på sociala och kulturella gränser. Den utmanar också föreställningen om att det bara är killar som står för den utmanande, normbrytande humorn medan tjejer ofta framställs som tråkiga eller känsliga.

I sin avhandling "Vilja vara här. Barnfamiljers vardagsliv och hemhörighet i glesa landsbygder" har Linda Fridén Syrjäpalo undersökt barns och ungas livsvillkor på glesa landsbygder i norra Sverige med fokus på hemhörighet, vardagsliv och platsens betydelse. I sin forskning visar hon att familjerna bosatta i glesa landsbygder utmanar den urbana normen och uttrycker en stark vilja att bo kvar, trots strukturella utmaningar som långa avstånd, höga drivmedelspriser och att ungdomar tvingas flytta i tidig ålder för gymnasiestudier.

När barns inflytande och läroplanens mål möts blir undervisningen i fritidshem både komplex och unik. I sin forskning visar Anneli Hippinen Ahlgren hur undervisning i fritidshem kan förstås genom tre former: barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning. Hon visar på att det unika för undervisningen i fritidshem är att alla tre formerna växelverkar och att lärarna därför behöver kunna balansera planering med flexibilitet och barns delaktighet.

Magdalena Hulth, disputerade 2025 med sin avhandling som undersöker förskolan som en sexualpedagogisk arena och hur synen på barns sexualitet har förändrats över tid. Frågor om barns kroppar, gränser och sexualitet är laddade, vilket gör att de ofta undviks i pedagogiska sammanhang. Utan utbildning och diskussioner om barn och sexualitet riskerar förskolan att styras av outtalade normer snarare än av reflekterad kunskap. Syftet med forskningen har varit att skapa kunskap om förskolans sexualpedagogiska diskurser och vilka möjligheter och begränsningar som finns för pedagogers och barns handlingsutrymme.