Möt våra forskare
Här berättar några av våra forskare och disputerade doktorander om sin forskning inom förskoledidaktik och barn- och ungdomsforskning.
STEAM-undervisning och barns närvaro i förskolan – Anna Günther-Hanssen om sin forskning
Anna Günther-Hanssen är forskare och lärare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, där hon undervisar blivande förskollärare.
Hennes undervisning och forskning rör bland annat naturvetenskap, teknik, matematik och genus i förskolan. Sedan snart fyra år tillbaka leder hon ett forskningsprojekt om så kallad STEAM-undervisning i förskolan.

Anna Günther Hanssen, fil.dr. i didaktik och lektor.
Barn och integritet i förskolemiljö
Integritet är en central del av barns sociala liv i förskolan. Under senare år har begreppet fått större uppmärksamhet, ofta med fokus på fysiska gränser. Men för barnen själva handlar integritet om mer än så, och är något som de förhåller sig till på komplexa sätt i sin vardag.
I sin avhandling ”Gränsfall: Integritet som social praktik i barns vardagsliv i förskolan” undersöker doktorand Josefin Forsberg Koel hur barn i förskolan själva erfar och praktiserar integritet. Genom etnografiskt arbete i förskolemiljö har hon följt barns vardag på nära håll och analyserat hur de navigerar relationer, vänskap, gränssättning och sociala förväntningar.

Josefin Forsberg Koel.
Tjejer, humor och allvar – om skrattets villkor i ungas vardag
Martina Wiksten disputerade 2025 med sin avhandling som visar hur humor blir en väg till både gemenskap och gränsdragning bland unga tjejer. Forskningen bygger på tio månaders etnografiskt fältarbete på en ungdomsgård, fokusgruppsintervjuer på gymnasieskolor och analyser av material från sociala medier. I centrum står tjejers egna skämt, deras samtal om vad som är roligt och deras diskussioner om vem som får skämta om vad.
Vad betyder det att skratta tillsammans – och vad händer när skrattet uteblir? Det är frågor som behandlas i avhandlingen, hur humor används, förstås och förhandlas bland unga tjejer. I sin forskning visar Martina Wiksten också att tjejer använder humor på komplexa sätt – både för att skapa vänskap och för att tänja på sociala och kulturella gränser. Samtidigt utmanar det föreställningen om att det bara är killar som står för den utmanande, normbrytande humorn medan tjejer ofta framställs som tråkiga eller känsliga.

Martina Wiksten. Foto: Sören Andersson, Stockholms universitet.
Barnfamiljers vardagsliv i glesa landsbygder
I sin avhandling "Vilja vara här. Barnfamiljers vardagsliv och hemhörighet i glesa landsbygder" har Linda Fridén Syrjäpalo undersökt barns och ungas livsvillkor på glesa landsbygder i norra Sverige med fokus på hemhörighet, vardagsliv och platsens betydelse. I sin forskning visar hon att familjerna bosatta i glesa landsbygder utmanar den urbana normen och uttrycker en stark vilja att bo kvar, trots strukturella utmaningar som långa avstånd, höga drivmedelspriser och att ungdomar tvingas flytta i tidig ålder för gymnasiestudier.
Läs intervjun med Linda Fridén Syrjäpalo om hennes avhandling

Linda Fridén Syrjäpalo.
Undervisningskunskap hos lärare i fritidshem
När barns inflytande och läroplanens mål möts blir undervisningen i fritidshem både komplex och unik. I sin forskning visar Anneli Hippinen Ahlgren hur undervisning i fritidshem kan förstås genom tre former: barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning. Hon visar på att det unika för undervisningen i fritidshem är att alla tre formerna växelverkar och att lärarna därför behöver kunna balansera planering med flexibilitet och barns delaktighet.
Läs hela intervjun med Anneli Hippinen Ahlgren om hennes avhandling

Anneli Hippinen Ahlgren.
Informell sexualundervisning på förskolan
Magdalena Hulth, har doktorerat med sin avhandling som undersöker förskolan som en sexualpedagogisk arena och hur synen på barns sexualitet har förändrats över tid. Frågor om barns kroppar, gränser och sexualitet är laddade, vilket gör att de ofta undviks i pedagogiska sammanhang. Utan utbildning och diskussioner om barn och sexualitet riskerar förskolan att styras av outtalade normer snarare än av reflekterad kunskap.
Avhandlingen tar sin utgångspunkt i att förskolan kan förstås som en sexualpedagogisk arena. Syftet är att skapa kunskap om arenans sexualpedagogiska diskurser och vilka möjligheter och begränsningar för pedagogers och barns handlingsutrymme som den inrymmer.
Magdalena Hulth. Foto: Ylva Carlsdotter, Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 2026-06-16
Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen