STEAM-undervisning och barns närvaro i förskolan – Anna Günther-Hanssen om sin forskning

Hennes undervisning och forskning rör bland annat naturvetenskap, teknik, matematik och genus i förskolan. Sedan snart fyra år tillbaka leder hon ett forskningsprojekt om så kallad STEAM-undervisning i förskolan. STEAM kombinerar de klassiska STEM-ämnena (science, technology, engineering and mathematics) med estetiska ämnen (dans, drama, musik, bild). Projektet syftar till att undersöka om och hur könsnormer kopplade till STEM och Arts kan överskridas redan på förskolenivå. Ett vanligt argument bakom STEAM-undervisning är att den ska främja ämnesöverskridande, innovativt tänkande – något som är viktigt för att möta stora samhällsutmaningar exempelvis i relation till olika hållbarhetsfrågor.

- Forskning har nämligen visat att könsnormer påverkar barns, elevers och studenters möjligheter att delta i undervisning inom såväl STEM som Arts – även i förskolan, säger Anna Günther Hanssen.

I projektet ingår även tre andra forskare, Sofie Areljung och Anna Lindqvist vid Umeå universitet samt Lena O. Magnusson vid Högskolan i Gävle. Under projektet har forskarna ingått i team tillsammans med förskolepersonal i totalt sex förskolegrupper. I dessa team har forskarna och förskolepersonalen undersökt STEAM-undervisning genom workshops och genom att pröva STEAM-undervisning tillsammans med barnen.

Utgångspunkt för projektet

En viktig utgångspunkt för projektet var att Arts-ämnena skulle få samma roll som STEM-ämnena eftersom det är vanligt att Arts behandlas som ”hjälpämnen” och att STEM-ämnena blir de som blir viktigast. I resultaten av STEAM-projektet finns tvärtom flera exempel på hur STEM även kan fungera som en ”hjälpare” för Arts. Ett exempel från projektet visar hur ett naturvetenskapligt tema om kroppen gjorde att en pojke som tidigare undvikit att rita började uttrycka sig mer kreativt och började rita, för att sedan fortsätta med det.

- Här fungerade det naturvetenskapliga innehållet som en ”hjälpare” för att ett barn lärde sig rita. Snarare än att ritandet är hjälparen för naturvetenskapen, säger hon.

Personalen upplevde också att barnen blev mer aktiva, lekfulla och engagerade och att undervisningen i större utsträckning växte fram i samspelet mellan barns lek och pedagogernas initiativ. Samtidigt betonar forskarna att STEAM inte är en enkel metod, utan ett komplext arbetssätt som måste anpassas till varje barngrupp.

En viktig lärdom är att inte bara se om barn deltar, utan hur de får delta och vilka möjligheter som skapas.

- Nu är vi i en fas då vi forskare håller på att jobba med analyser och skriva vetenskapliga artiklar. Eventuellt kommer det en bok sen också, men vi skriver vetenskapliga artiklar först.

Regeringens nya STEM-strategi

Intresset för STEAM ökar också i och med regeringens nya STEM-strategi och föreläsningar om projektet har efterfrågats av flera förskolor och förskoleområden.

Anna Günther-Hanssen ger då och då presentationer om resultat från projektet, bland annat på vetenskapliga konferenser för andra forskare, men också för förskolepersonal och rektorer i olika sammanhang.

- Då brukar det ingå en workshop som bygger på att vi bråkar med begreppet STEAM och idéer i relation till det, säger hon.

Föreläsningen brukar vara väldigt uppskattad enligt henne. Det kan ju ta lång tid att skriva vetenskapliga artiklar och få dem granskade och sen publicerade.

- Det går ju snabbare att sprida resultat genom presentationer. Många kommer fram och tycker att föreläsningen har varit mycket bra. De säger ”att det här tar vi med oss och det här ska vi göra med våra kollegor”. Så det är ju väldigt roligt att få den feedbacken direkt.

Fler forskningsprojekt

Ett annat forskningsprojekt som hon är en del av handlar om barns närvaro i förskolan. Tillsammans med Mia Heikkilä och Klara Dolk från Stockholms universitet och Anne Lillvist vid Mälardalens universitet har hon genomfört en praktiknära pilotstudie i samarbete med en stadsdelsförvaltning och Stockholms stad. Studien har undersökt hur barns närvaro påverkar undervisningen i barngrupper där många av barnen har oregelbunden närvaro, hur vårdnadshavare ser på sina barns närvaro, samt vilka mönster som syns i närvarostatistik. Forskarna har kombinerat statistiska analyser med observationer i förskolan och intervjuer med föräldrar.

- Det vi ser i resultaten är att oregelbunden närvaro är betydligt mer än ett problem som berör scheman eller planering. Det handlar i stället om ett komplext samspel mellan pedagogik, relationer och hur verksamheten är organiserad.

Pilotstudien är nu avslutad, men nästa steg blir att ta det här vidare i fler studier på samma tema.

- Bland annat planerar vi att undersöka hur man kan utveckla didaktiska strategier för undervisning i barngrupper med hög oregelbunden närvaro, säger Anna Günther-Hanssen.

Anna Günther-Hanssen ingår också i forskargruppen PraFF – Praktiknära forskning i och om förskola, där alla forskarna som ingår i gruppen på olika sätt samarbetar med förskolepersonal och rektorer i sin forskning.

Kontakt:

Anna Günther Hanssen, fil.dr. i didaktik och lektor i förskoledidaktik, projektledare för projektet ” STEAM-undervisning i förskolan: En möjlighet att överskrida könsnormer med koppling till estetiska uttrycksformer, naturvetenskap, teknik och matematik?”.

STEAM-undervisning i förskolan

Övriga forskare i STEAM-projektet

Sofie Areljung, docent, och Anna Lindqvist, lektor, båda från Umeå universitet, samt Lena O Magnusson, docent, Högskolan i Gävle.

Närvaro i förskolan-projektet

Övriga forskare i Närvaro i förskolan-projektet

Mia Heikkilä, projektledare, professor, Klara Dolk, forskare, lektor, båda från Stockholms universitet samt Anne Lillvist, forskare, professor från Mälardalens universitet.

Praktiknära forskning i och om förskolan (PraFF)

Läs på webbsidan om projektet, syftet och alla medlemmar.