Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19821-19840 av 49083 träffar
- Får världen plats i våra barnböcker? Panelsamtal på Språkfesten!
Stockholms universitet
Språkfesten! i november i regi av Tranströmerbiblioteket satte språk, flerspråkighet och berättande från olika delar av världen i fokus. Medarrangör var Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet, som bland annat bidrog med ett panelsamtal med barnlitteraturforskaren Elina Druker, språkforskaren Sara Van Meerbergen, förläggaren Erik Titusson, journalisten Suzanna Petersson Kero och från Kulturrådet Anna Hällgren.
- Martin Jakobsson är ny vicerektor för Naturvetenskapliga området
Stockholms universitet
Martin Jakobssons stora passion för surfing och havet ledde till att han började studera maringeologi och geofysik. Från januari 2025 tillträder han som vicerektor för Naturvetenskapliga området.
- "Kör på det som funkar bäst för dig"
Stockholms universitet
– Stockholms universitet låg bäst till inom statsvetenskap, det var därför jag valde att börja plugga här, berättade Hampus, nybliven student på kandidatprogrammet i nationalekonomi och statsvetenskap, när han besökte Välkomstmässan för nya studenter den 23 januari. En annan fördel med valet av lärosäte för Hampus del var att det är nära hem då han redan bor i Stockholm. Eventuellt kan han tänka sig att engagera sig i studentlivet vid sidan av studierna. – Jag kan vara lite isolerad av mig ibland men jag försöker bryta det och det är därför jag är här idag, förklarade han med ett avslappnat leende där han stod bredvid en annan nykomling han precis lärt känna via speed-friending.
- Jobben har blivit bättre – men stressen ökar
Stockholms universitet
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
- Forma morgondagens hållbara samhälle: Ansök till masterprogram med inriktning miljöhumaniora
Stockholms universitet
Utforska miljöhumaniora med nya masterinriktningar, studiegångar och kurser på avancerad nivå. Utbildningen ger dig insikter i de relationer och den makt som uppstår mellan människa, djur, natur och teknik på sätt som utmanar och vidgar din föreställningsförmåga. Inriktningen startar höstterminen 2025 vid Stockholms universitet. Inriktningen mot miljöhumaniora använder humanistiska metoder för att utforska hur människor är en del i livliga ekologier som är präglade av en historisk och kulturell mångfald, som formar vilka vi är och de sätt på vilka vi kan ”bli med” andra. Stockholms universitet erbjuder en unik möjlighet att utforska dessa föränderliga relationer mellan människa-djur-natur över tid. Även om vissa kurser och program i miljöhumaniora finns vid andra universitet i Sverige, var Stockholms universitet först med att erbjuda masterprogram inom miljöhumaniora.
- Stor ökning av sökande till SU:s sommarkurser
Stockholms universitet
När anmälan till sommarkurser stängde vid midnatt den 17 mars hade rekordmånga sökt en eller flera kurser. Vid Stockholms universitet ökar antalet sökande med nästan 20 procent jämfört med förra året. Nationellt är ökningen 4,5 procent. Totalt 22 universitet och högskolor har fler sökande i sommar jämfört med ifjol och det är distansutbildningar som står för största delen av det ökade intresset. Projektledning och konflikthantering populärt i sommar Att ägna sommaren åt att lära sig mer om projektledning, konflikter i arbetslivet, språk och juridik lockar många. Vid Stockholms universitet har följande sommarkurser fått flest sökande. Antalet individer anges inom parentes. Praktisk projektledning, 7,5 hp (2917) Att hantera konflikter i arbetslivet, 7,5 hp (2433) Spanska, Förberedande kurs I, 15 hp (1872) Franska, förberedande kurs I, 15 hp (1718) Grundkurs i handelsrätt: Juridisk översiktskurs, 15 hp (1594) På UHR:s hemsida kan du läsa mer om den stora ökningen av sökande till årets sommartermin på flera av landets lärosäten. Rekordmånga vill gå sommarkurs i år
- Matematiken som kan förutsäga framtida havsnivåhöjningar
Stockholms universitet
Går det att beräkna hur inlandsisar på Grönland och Antarktis smälter och hur det påverkar den globala havsnivåhöjningen? Josefin Ahlkrona utvecklar avancerade numeriska metoder för att förstå hur isar smälter och för att få fram snabbare och mer exakta prognoser för att beräkna framtida havsnivåhöjningar.
- Svenska Kemisamfundet samlar alla med en passion för kemi i juni
Stockholms universitet
I sommar träffas kemister från hela Sverige när Svenska Kemisamfundet anordnar sin tredje riksträff. Den här gången arrangeras mötet i Västerås och deltagarna representerar både forskningen och industrin. Planeringsarbetet leds av Berit Olofsson, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, och Mark Rutland, professor i yt- och korrosionsvetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).
- Examinerad lärare vid 78 år
Stockholms universitet
Genom Vidareutbildnig av lärare som saknar lärarexamen, VAL, kan man tillgodoräkna sig sina erfarenheter och komplettera med de kurser som behövs. Det gjorde det möjligt för Harriet Weissglas Frejd att ta lärarexamen på senare år. ”Nu är jag så stolt” Alla kan studera och lära sig något nytt. Åldern har ingen betydelse. Harriet har jobbat i många år som lärare, ungefär 40 år. Hon har framförallt jobbat som folkhögskollärare fram till pensionen. Efter pensionen har hon jobbat på ett flertal andra skolor och i olika projekt med koppling till svenska som andraspråk. För att få en tillsvidareanställning så krävs det nuförtiden att man har en lärarlegitimation från Skolverket. Harriet saknade 45 högskolepoäng för att nå en ämneslärarexamen. Amadeo utbildning erbjöd Harriet en lärartjänst på 50 procent så att hon skulle kunna komplettera sin utbildning och bli behörig lärare med VAL. Harriet fick då möjligheten att både jobba och studera på distans. – Det digitala har gått förvånansvärt bra. Alla är så gulliga. Jag har fått höra att jag är en förebild. Skolan, familjen och Stockholms universitet har verkligen stöttat och peppat mig. Men ibland har det varit lite tufft. Jag har längtat efter att bli klar. Studierna har varit tidskrävande. Nu är Harriet 78 år behörig lärare sedan i början av året och har en tillsvidareanställning. Hon är både stolt och glad. Harriets chef är också nöjd eftersom Harriet är en mycket omtyckt lärare som nu har rätt att signera och sätta betyg. Skapar tillit Harriet undervisar både i klassrummet och på distans i svenska som andraspråk för gymnasieelever som har skolbakgrund. Som lärare är det centralt att skapa en trygg miljö och tillit. – Att skapa en positiv och effektiv lärandemiljö och förtroende är det viktigaste. För eleverna är det betydelsefullt att de vet vem jag är, vart de ska och att det kan vara med och påverka planeringen av undervisningen. Det gäller att ha en tät dialog. Det går lika bra att lära känna varandra på distans som när vi ses. Vad som känns positivt med distans är att man kan ta med sig jobbet oberoende var man än befinner sig, som till exempel i husbilen. Harriet känner sig säker i sin yrkesroll, vad hon vill förmedla och hur hon ska hantera olika situationer. Hennes erfarenhet skapar respekt hos både lärare och elever. Och hon vet hur hon ska få till ett bra samarbete med eleverna. Eleverna säger ofta hur nöjda de är. En av dem kom fram till Harriet och sa: ”Allt det du lär mig, kommer jag ihåg.” – Det känns fantastiskt att bli bekräftad på det här sättet. Och det är så kul att träffa nya människor. Man får både ge och ta. Det är det mest givande med läraryrket tycker Harriet. Harriet kommer att fortsätta att jobba som lärare så länge som hon tycker att det känns meningsfullt och inspirerande. Hon vill gärna inspirera andra till att inte låta åldern vara ett hinder för att utvecklas och lära sig nya saker. Vill du veta mer om VAL? Arbetar du inom förskola, skola eller fritidshem och saknar examen? Genom Vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) kan du komplettera för att nå en lärar- eller förskollärarexamen. Läs mer om VAL Lararutbildning.nu
- När skratt inte bara är skoj – humorns roll på ungdomshem
Stockholms universitet
Humor kan både skapa gemenskap och förstärka utanförskap. Ny forskning visar hur humor på ungdomshem används för att hantera svåra situationer och bygga relationer, men också för att exkludera och förstärka maktskillnader.
- Grönare transporter – ett högre pris på utsläpp kan påskynda omställningen
Stockholms universitet
Prissättning av koldioxid är en omtalad metod för att minska utsläppen och driva på den gröna omställningen. Men fungerar det i verkligen praktiken? Gustav Martinsson är nationalekonom/finansekonom och studerar bland annat om ett högre pris på koldioxid leder till minskade utsläpp.
- Friederike Allgöwers avhandling om fotosyntesen tilldelas Högskoleföreningens pris 2024
Stockholms universitet
Högskoleföreningens pris för framstående vetenskapligt arbete under 2024 tilldelas Friederike Allgöwer för hennes avhandling "Mechanistic Insight into Photosystem II". Hon har fördjupat vår kunskap om fotosyntesen, en process som de flesta känner till, men som är mycket komplex för den som vill förstå den på djupet. Priset delas ut av Högskoleföreningen i höst.
- Finlandssvenskan i fokus när Eurovision Song Contest ska avgöras
Stockholms universitet
Med den finländska gruppen KAJ:s vinst i Melodifestivalen 2025 har finlandssvenskan hamnat i fokus. Går de vidare från sin semifinal siktar de på att kamma hem Sveriges åttonde seger i Eurovision Song Contest den 17 maj. Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, berättar mer om Vörå-dialekten, finlandssvenskans status och vad ”heittää” egentligen betyder.
- Strukturen hos det naturligt röda färgämnet karmin avslöjad
Stockholms universitet
Genom att använda ny avancerad teknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats fastställa uppbyggnaden hos det historiskt betydelsefulla röda färgämnet karmin. Det visar sig att ämnet, som bland annat finns i godis och målarfärg, har en komplex struktur som forskningen i dag försöker framställa på konstgjord väg.
- Tre lärare prisas för sin skicklighet i undervisning
Stockholms universitet
Priset Årets lärare 2025 går till Juan Carlos Cruz Suárez, Romanska och klassiska institutionen, Eva Fromholz, Institutionen för socialt arbete, och Eva Hedlund, Institutionen för biokemi och biofysik.
- Hur mår du som student?
Stockholms universitet
Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får den 18 november ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com via enkätplattformen Qualtrics. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan. Därför görs studien Enkäten ingår i ett stort internationellt forskningsprojekt som syftar till att förhindra och motverka psykisk ohälsa bland studenter på lång sikt. Genom frågesvaren kan vi identifiera studenter med psykisk ohälsa och erbjuda dem deltagande i en digital behandlingstudie för att lindra depression och ångest, terminen efter att de svarat. Alla som svarar på enkäten får också hänvisning till hjälpresurser i samhället och via studenthälsan på lärosätet.
- Två nya EU-projekt till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Två nya projekt vid Stockholms universitet har blivit erbjudna finansiering från EU, inom ramprogrammet Horisont Europa och inom programmet för ett digitalt Europa.
- "Obeväpnade revolutioner har liten chans att lyckas i dagens politiska klimat"
Stockholms universitet
Fredliga demonstrationer och protester mot den sittande ledningen i ett land bemöts olika beroende på när, var och hur de sker. Vad är det som avgör om en obeväpnad revolution blir framgångsrik, eller om den slås ned med våld? Det är en fråga som sociologen Daniel Ritter söker svar på i sin forskning.
- Kalla vintrar sätter stopp för arter som sprider sig norrut i klimatförändringarnas spår
Stockholms universitet
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns. – Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas medan de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, en av huvudförfattarna till studien, som ingick i hans doktorsavhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Svingelgräsfjärilen ( Lasiommata megera ), som på senare år har blivit allt vanligare på nordliga breddgrader i både östra och västra Skandinavien, har genom snabb evolution anpassat sin livscykel till mer nordliga förhållanden. Evolutionen hjälper arten att klara de förhållanden som inte ändras vid klimatförändringar, till exempel dagslängd. Det gör att svingelgräsfjärilen numera kan överleva i både Södermanland och Uppland och norr om Oslo. Men trots anpassningen sätter kalla vintrar tills vidare stopp för ytterligare spridning. Två års fältstudier Forskargruppen från Stockholms universitet genomförde fältexperiment där de flyttade fjärilar mellan olika platser inom och bortom artens nuvarande utbredningsområde i Sverige. Fjärilar samlades in i Skåne, Uppland och Södermanland och sattes under två höstar ut i burar i Skåne, Södermanland och södra Dalarna, dit arten ännu inte spridit sig. Genom att jämföra hur fjärilar som härstammar från olika platser utvecklas i gemensamma förhållanden, kunde forskarna dra slutsatser om evolution under artens nordliga expansion, som pågått i ca 20–30 år. Fjärilarna lämnades även i fält över vintern för att undersöka dels om de nordliga populationerna utvecklat bättre vinteröverlevnad och dels om de skulle klara sig längre norrut än de hittills spridit sig. – Vi ville undersöka om fjärilarna har utvecklat egenskaper som snabbare tillväxt, rätt tajming av vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som skulle kunna hjälpa dem att etablera sig ännu längre norrut, säger Karl Gotthard, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Få larver överlevde i norr Resultatet av studien visar att fjärilar från de nordliga populationerna växte snabbare än de från söder, troligen som en anpassning till de kortare somrarna i norr. De klarade också av att gå i dvala vid rätt tidpunkt på året. Men trots dessa evolutionära förändringar överlevde mycket få larver vintern i Dalarna. – Det är begränsningar som är viktiga att känna till för att kunna förutsäga hur långt norrut andra arter, till exempel olika skadeinsekter och sjukdomsspridare, kommer att kunna röra sig i framtidens klimat, säger Karl Gotthard. Vintern en begränsning Studien visar att evolution kan ske snabbt nog för att påverka insekters spridning i ett förändrat klimat, men att det inte nödvändigtvis är egenskaper som är avgörande för överlevnad som förändras. För svingelgräsfjärilen innebär det att ytterligare expansion norrut sannolikt kräver mildare vintrar, inte bara längre och varmare somrar. Begränsningar som gäller fler arter. – Svingelgräsfjärilen är långt ifrån ensam – många andra insektsarter har också spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. Att förstå både vilka egenskaper som utvecklas och vilka som faktiskt sätter gränsen för var arter kan leva är avgörande för att förutsäga framtidens ekosystem och biologiska mångfald i ett allt varmare klimat, säger Mats Ittonen. Läs mer Studien i PNAS: Winters restrict a climate change-driven butterfly range expansion despite rapid evolution of seasonal timing traits DOI: 10.1073/pnas.2418392122
- Ingen tillgång till nät på kvällen 1 juli
Stockholms universitet
Under kvällen den 1 juli sker byte av brandväggslösning på universitetet. Du kan därför inte räkna med tillgång till vare sig fast eller trådlöst nät den kvällen.