Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19761-19780 av 49084 träffar
- Stockholms universitet värd för ukrainskt nationalprov
Stockholms universitet
Stockholms universitet stod under veckan värd för ett nationellt antagningsprov för ukrainska medborgare som vill studera på ukrainska universitet. Provet skrevs av omkring tvåhundrafemtio ukrainska 16–17-åringar, som på grund av kriget befinner sig i Skandinavien.
- Antalet antagna vid SU ökar med tre procent jämfört med förra året
Stockholms universitet
Den 9 december publicerades det första antagningsbeskedet inför vårterminen 2023. 27 261 personer har antagits till utbildningar vid Stockholms universitet, vilket är en ökning med tre procent jämfört med samma period förra året. I hela landet har nära 196 000 individer antagits till vårens högskoleutbildningar. Det är en minskning med drygt en procent jämfört med våren 2022. Stockholms universitet tillhör de 22 av totalt 37 högskolor och universitet som tar in fler antagna. Läs mer på UHR:s hemsida
- Unik vikingatida varvsplats upptäckt vid Birka
Stockholms universitet
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad. – En sådan här anläggning har aldrig tidigare påträffats, det är den första i sitt slag, men fyndmaterialet visar övertygande att det rör sig om en varvsplats, säger Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Han har lett undersökningarna tillsammans med Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig. Stora mängder båtmaterial Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. – Fynden av föremål från området är talande. Det visar med stor tydlighet att det är här man har servat sina skepp, säger Sven Isaksson. Rikt maritimt kulturlandskap Flera av lämningarna har observerats tidigare, men det är genom de senaste fynden som det blivit möjligt att ta ett samlat grepp. – Genom systematisk inventering, kartering och drönarundersökning kan vi nu visa att det på Birka, förutom stadsmiljön, också finns ett mycket rikt maritimt kulturlandskap med lämningar efter allt från bryggor till båtlänningar och varvsplatser, säger Sven Isaksson. Intensivt utbyte av varor och idéer Skepp och sjöfart är utmärkande för Vikingatiden i Norden, såväl för härnad som för handel. Ett uttryck för den vikingatida fjärrhandeln är de stadslika handelsplatser som uppstod i Norden vid tiden. I Sverige är det bäst bevarade exemplet UNESCO-världsarvet Birka på Björkö i Mälaren. – Det handlar inte bara om de första urbana miljöerna överhuvudtaget, men visar på ett intensivt utbyte av handelsvaror och idéer människor emellan, säger Sven Kalmring. Arkeologiskt outforskad miljö Stadsvallen runt Birka fungerade inte bara som ett försvarsverk, utan även som en juridisk, ekonomisk och social gräns. Tidigare undersökningar av hamnanläggningar i Birka har därför mestadels gjorts innanför stadsvallen, i det område som kallas Svarta jordens hamnområde, samt nedanför den så kallade Garnisonen. Den nyupptäckta varvsplatsen ligger vid en vik som kallas *Kugghamn och ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde. – Genom att undersöka olika maritima element i förbindelse med en möjlig husplatå i Kugghamn försöker vi nu få ett helhetsgrepp på en mycket spännande och tidigare arkeologiskt helt outforskad miljö, säger Sven Kalmring. Fynden väcker nya frågor För att säkra källmaterial som kan nyansera kunskapen om Birkas maritima kulturlandskap fortsätter de arkeologiska undersökningarna. Bland annat undersöks lämningarna efter en angöringsplats – en båtlänning – lokaliserad utanför stadsvallen. En annan fråga arkeologerna söker svaret på är vem som fick angöra var. – Fick vem som helst landa var som helst, eller spelade det någon roll om det var innanför eller utanför stadsvallen? Här finns mycket att fundera på. Men för oss slutar inte undersökningen med fältarbetet, vi fortsätter på labbet. Genom att använda laborativa analystekniker får vi fram mer information ur det fragmentariska källmaterialet än vad som annars är möjligt, säger Sven Isaksson. Hitta rapporten “En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021.“ Om Laborativ arkeologi Arkeologi med laborativ analys är den disciplin där man använder naturvetenskapliga metoder tillsammans med traditionella arkeologiska metoder och modern teoribildning för att lösa arkeologiska problem. Av definitionen framgår det också att ämnet är tvärvetenskapligt, inte enbart så att det sträcker sig över flera ämnen utan även över flera olika fakulteter. Se filmen “ Arkeologiska analyser levandegör forntidens människor “ Metoder som används i labbet: Element- och strukturanalys med svepelektronmikroskop (SEM)-titta på ytor, tillverkning material – hår korroderat fast i metaller Analys av kristallina material med röntgendiffraktometer (XRD) Elementanalys med röntgenfluorescens (XRF) Analys av organiska lämningar med gaskromatografi med masspektrometri (GC-MS) Isotopanalys av kol, kväve, svavel & strontium Fosfatanalys och fosfatkartering Konservering av metallföremål 3D-scanning och utskrift i 3D av arkeologiska föremål Materialanalys med fouriertransformerad infrarödspektroskopi (FTIR) ICP-MS- analysera grundämnen i material Läs mer om Arkeologiska forskningslaboratoriet
- Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål
Stockholms universitet
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy. – Vi fick börja med uteslutningsmetoden för att förstå vad det var vi tittade på. Det såg varken ut som en supernova eller som mer exotiska fenomen som gammablixtar eller kilonovor, så vi landade i slutsatsen att det måste röra sig om ett svart hål som på ett ovanligt sätt slitit isär en stjärna som kommit för nära, berättar Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi och medförfattare till artikeln i Nature. Avlägsen händelse Det var den 11 februari i år som en ny ljuskälla kallad AT2022cmc blev synlig i jakthundarna, en stjärnbild på norra stjärnhimlen söder om Karlavagnens dragstång (Stora björnens svans). – Det visade sig vara en mycket avlägsen händelse tidsmässigt, som dessutom snabbt varierade i ljusstyrka. Det gjorde att vi var flera forskarlag som riktade alla möjliga slags teleskop mot fenomenet, säger Jesper Sollerman. Stjärna slukad av svart hål Två forskarlag, båda innehållande forskare vid Stockholms universitet, landade i samma tolkning av fenomenet oberoende av varandra, nämligen att det rör sig om en stjärna som slukats av ett svart hål. – Det är första gången en jetstråle från ett avlägset svart hål hittats på det här sättet. Det ökar möjligheten att finna många fler liknande händelser i framtiden. Det här kan vara enda sättet att studera de många supermassiva svarta hål, som annars ligger fördolda i avlägsna galaxer, avslutar Jesper Sollerman. Film: ESO/M.Kornmesser Läs mer om filmen Publikationerna Nature: Upptäckarlaget, som baserar sin studie på observationer från Zwicky Transient Facility, ett automatiserat himmelsundersökningsprojekt vid Palomar Observatory nära San Diego i Kalifornien, publicerar sin studie “A very luminous jet from the disruption of a star by a massive black hole,” av Andreoni, Coughlin et al. i tidskriften Nature. Här hittar du studien Nature Astronomy: Det andra forskarlaget, som kunde visa att AT2022cmc också var exceptionellt ljusstark i röntgenstrålning sluter sig till att en del av materien kastas ut från det svarta hålet med mycket nära ljusets hastighet. De publicerade sin studie "The birth of a relativistic jet following the disruption of a Star by a cosmological black hole" av Pasham et al. i tidskriften Nature Astronomy. Här hittar du studien Fakta - forskningen om supernovor, stjärnor och svarta hål Forskningen kring supernovor, stjärnor och svarta hål sker bland annat vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet. Supernovagruppen studerar via modeller och observationer strukturen, dynamiken och grundämnesbildandet i supernovor. Mycket av forskningen inom området sker i samarbete med fysikinstitutionen vid Stockholms universitet inom ramen för det gemensamma Oskar Klein Centre. Läs mer om forskningen i Supernovagruppen vid Stockholms universitet Forskningsprojektet Zwicky Transient Facility – kosmiska explosioner Läs mer om Zwicky Transient Facility Läs mer om forskningen vid Oskar Klein Centre Finansiering och resurser Det svenska deltagandet i forskningsprojekten stöttas av Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Läs mer om Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Läs mer om Vetenskapsrådet Forskningsresultaten i Nature gjordes med hjälp av teleskopresurser från European Southern Observatory, som också bidrog med bildmaterialet till denna publicering. Läs mer om ESO
- Bildningspodden #153 | Inflation
Stockholms universitet
I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Men hur fungerar inflation? Gäster i avsnittet är Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, och Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, båda vid Lunds universitet.
- Planetär gräns för sötvatten överskriden
Stockholms universitet
Nu har forskare för första gången gjort bedömningen att en "planetär gräns" för vatten har passerats, med globala risker som följd. Det visar en studie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment.
- Ångcocktail driver ny partikelbildning i den övre troposfären
Stockholms universitet
Nybildade partiklar är viktiga för molnbildning och observeras ständigt över nästan alla delar av jordens övre troposfär. Men många frågor kvarstår om de ångor och mekanismer som driver bildandet av dessa partiklar.
- Bildningspodden #154 | Mjukismannen
Stockholms universitet
På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Manlighetsdebattens vågor går höga än idag och uppenbarligen kan mjuka män fortfarande provocera allmänheten. Vad beror det på?
- Bildningspodden #155 | Kontrapunkt
Stockholms universitet
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Många av oss associerar begreppet till ett frågesportprogram i tv - och andra har aldrig ens hört talas om det. Men vad är egentligen kontrapunkt?
- Stora delar av Europa värms upp dubbelt så fort som jorden i snitt
Stockholms universitet
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres. Enligt FN:s klimatpanel går uppvärmningen över landområden på jorden betydligt snabbare, med cirka 1,6 grader i medeltal, jämfört med haven som ligger på 0,9 grader. Det innebär att den globala utsläppsbudgeten för att undvika 1,5-graders uppvärmning över land är förbrukad för jorden som helhet. Nu visar den aktuella studien att utsläppsbudgeten även är förbrukad för 2-graders uppvärmning över stora delar av Europa under sommarhalvåret. Mätningar visar att uppvärmningen under sommarhalvåret i stora delar av Europa under de senaste fyra årtiondena redan ligger över två grader. – Klimatförändringen är allvarlig då den bland annat leder till fler värmeböljor i Europa, en direkt följd av den stigande temperaturen. Det i sin tur ökar risken för bränder, som de förödande bränder som södra Europa drabbades av sommaren 2022, säger Paul Glantz, docent i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet. Torrare mark och färre moln I södra Europa syns även en tydlig så kallad positiv återkoppling orsakad av den globala uppvärmningen, det vill säga en förstärkt uppvärmning då marken har blivit betydligt torrare, samtidigt som avdunstningen har minskat. Molnmängden har även minskat för stora delar av Europa, vilket med stor sannolikhet, åtminstone delvis, beror på mindre vattenånga i luften. – Det vi ser framförallt för södra Europa, ligger i linje med FN:s klimatpanel, som tidigt förutsåg att en ökad mänsklig påverkan på växthuseffekten skulle leda till att torra områden på jorden blir ännu torrare, säger Paul Glantz. Aerosoler döljer verklig uppvärmning I studien finns också ett parti med en uppskattning på aerosolpartiklarnas inverkan på temperaturökningen. Enligt Paul Glantz är den snabba uppvärmningen i till exempel Central- och Östeuropa först och främst en konsekvens av utsläppen av långlivade mänskliga växthusgaser. Men i kombination med att utsläppen av kortlivade aerosolpartiklar från bland annat kolkraftverk i området har minskat stort under de senaste fyra årtiondena har det givit en extrem temperaturökning över två grader. – De luftburna aerosolpartiklarna, innan de började minska i början på 1980-talet i Europa, har maskerat den uppvärmningen som orsakas av mänskliga växthusgaser med drygt en grad i medeltal för sommarhalvåret. När aerosolerna i atmosfären minskar, så ökar temperaturen snabbt. Mänskliga utsläpp av koldioxid är ändå det stora hotet då växthusgasen påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Enligt Paul Glantz ger det en föraning om framtida uppvärmning i andra områden på jorden där mängden aerosoler i atmosfären är förhöjda på grund av stora utsläpp, till exempel i Indien och Kina. Här hittar du studien i Journal of Geophysical Research – Atmospheres Läs mer om Paul Glantz forskning FAKTA - Växthuseffekten och Aerosoleffekten Fossil förbränning leder till utsläpp av både aerosolpartiklar och växthusgaser, de har därmed samma källa, men klimateffekten på jorden skiljer sig åt. Växthuseffekten Karaktär: Växthusgaser är i stort sett transparanta för solstrålning samtidigt som de absorberar den infraröda strålningen effektivt, vilket leder till återstrålning mot jordytan. Jorden absorberar därmed både solstrålning och infraröd strålning, vilket leder till att framförallt den lägre delen av atmosfären värms upp. Tidsrymd: Växthusgaserna är generellt långlivade i atmosfären och det gäller framför allt koldioxid där mänskliga utsläpp påverkar klimatet i hundratals till tusentals år. Det innebär också att växthusgasen sprider sig jämt över hela jorden. Aerosoleffekten Karaktär: Aerosolpartiklar påverkar istället inkommande solstrålning, det vill säga de sprider en del av solljuset tillbaks till rymden. Den avkylande effekten blir därmed större genom mänskliga utsläpp av aerosolpartiklar. Tidsrymd: Luftburna mänskliga aerosolpartiklar har en livslängd på ungefär en vecka, vilket innebär att de framför allt kyler klimatet lokalt eller regionalt och på kort sikt. Parisavtalet mellan världens länder ska säkra att utsläppen av växthusgaser börjar minska, men det är också viktigt att halten av aerosolpartiklar går ner. Luftföroreningar där aerosolpartiklar ingår orsakar cirka åtta miljoner förtida dödsfall varje år i världen. Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här . Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.
- Viktig information för dig som använder det trådlösa nätverket eduroam
Stockholms universitet
Alla som använder det trådlösa nätverket eduroam och använt de automatiska inställningarna behöver ladda ner en uppdaterad version till sina enheter. Det finns automatiska inställningar för olika enheter och du ska göra förändringen när du befinner dig på universitetet. Bakgrund Många webbtjänster använder av säkerhetsskäl ett s.k. certifikat för att kryptera trafiken mellan klient (din enhet) och server. För eduroam används ett certifikat för att kryptera inloggningsuppgifterna mellan din enhet och IT-avdelningens inloggningsserver. Dessa certifikat är tidsbegränsade (de gäller ofta i ett par år) och när de går ut måste man installera ett nytt för att fortfarande ansluta till tjänsten. Certifikatet för det trådlösa nätverket byts ut onsdagen den 12 januari 2022. Vad betyder det för dig? Du som tidigare installerat och använt de automatiska inställningarna för eduroam, behöver installera en uppdaterad version på samtliga enheter (datorer, surfplattor, mobiltelefoner), detta gäller både studenter och medarbetare. Om du studerar på distans är det bäst att vänta med att uppdatera inställningarna tills du kommer till universitetet. Har du inte återställt lösenordet på ditt universitetskonto sedan augusti 2020 måste du först göra det för att det ska fungera. Återställ ditt lösenord Du hittar instruktioner för olika enheter (datorer, telefoner, surfplattor) i Serviceportalen . Du som har en enhet som inte stödjer automatisk konfiguration kan behöva godkänna ett nytt certifikat. Detta gäller t.ex. om du använder Linux eller har en Androidtelefon, och sker i regel på så sätt att det kommer upp en ruta med en uppmaning att godkänna det nya certifikatet.
- Närmar sig de globala plastföroreningarna en avgörande ”tipping point”?
Stockholms universitet
Nuvarande nivåer av plastutsläpp globalt kan utlösa effekter som vi inte kommer att kunna vända, skriver forskare från Sverige, Norge och Tyskland i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Science. Enligt författarna är plastföroreningar ett globalt hot, och åtgärder för att drastiskt minska utsläppen av plast i miljön borde vara det enda rationella.
- Magnus Bremmer tilldelas Humtankpriset 2021
Stockholms universitet
Magnus Bremmer, litteraturvetare och forskningsredaktör vid Stockholms universitet, belönas med Humtankpriset 2021 för sitt arbete med bildningsmagasinet Anekdot och Bildningspodden. Magnus Bremmer, litteraturvetare och forskningsredaktör vid Stockholms universitet tilldelas Humtankpriset 2021 för sitt arbete med det digitala bildningsmagasinet Anekdot , ett magasin där humanioraforskare från hela landet berättar, förklarar och fördjupar. Magasinet lanserades i februari 2019 som en redaktionell utveckling av Bildningspodden , en folkbildande podcast som hade premiär redan 2015 och sedan dess hunnit bli en av landets populäraste poddar i sin genre.
- Ett mentorspar som aldrig träffats
Stockholms universitet
”Förut var det lite konstigt att bara ses online. Det skulle kanske ha varit annorlunda om vi hade träffats på riktigt någon gång. Men helst vill jag göra både och”, säger Nahid Amini. Hon är mentor åt Atefeh Khorsand Kheirabad i Stockholm universitets mentorskapsprogram. Nahid doktorerade i analytisk kemi 2010. Efter disputationen hade hon en postdoktjänst och jobbade några år vid Karolinska Institutet innan hon fick jobb utanför akademin på Oriflame Cosmetics. Nahids adept Atefeh är doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi, samma institution som Nahid doktorerade vid.
- Euroscience Policy Forum om en hållbar akademi
Stockholms universitet
29-30 juni är det dags för första upplagan av Euroscience Policy Forum. Stockholms universitet är som en del av Stockholm trio med och arrangerar tillsammans med Euroscience, University of Vienna och The Wellcome Trust. Eventet, som är gratis och öppet för alla, kommer att fokusera på en rad spännande policyfrågor, till exempel tillgång till data och hållbar utveckling, som är viktiga både för universitetet och samhället i stort. Mer information om Euroscience Policy Forum 2021: ESPF 2021 Anmälan till Euroscience Policy Forum 2021 är öppen och kan göras här: Anmälan Mer information om sessionerna och talarna: Sessionerna
- Kalas på Askö i september
Stockholms universitet
Höjdpunkten när Askölaboratoriet fyller 60 år 2021 blir ett två dagars firande i september, på plats på ön, om inte pandemin sätter stopp.
- Anna-Karin Björling utsedd till Årets studentvän
Stockholms universitet
Anna-Karin Björling, utredare vid Rektors kansli, tilldelas utmärkelsen Stockholms studentvän 2021 av Stockholms studentkårers centralorganisation för sitt arbete med studentinflytande.
- Proteiner undersöks med hjälp av konstgjord design
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet och Tekniska universitetet i München har designat konstgjorda proteiner som visar hur proteiner vecklar ihop sig i en exakt tredimensionell form. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. – Under flera miljarder år av evolution har naturen lyckats skapa biomolekyler med en enorm komplexitet. För att förstå de grundläggande fysikaliska principerna bakom molekylernas funktioner har vi byggt konstgjorda mini-proteiner som saknar det evolutionära bagage som de verkliga proteinerna har, säger Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet. Upptäckte viktiga funktioner Proteiner vecklar ihop sig genom att packa sina fettlösliga (opolära) byggstenar inne i proteinets inre och sedan omge dem med en vattenlöslig (polär) yta. Men många proteiner har också ett laddat nätverk inbäddat i sin centrala kärna. Detta nätverk är avgörande för flera biologiska funktioner. Ville Kaila och hans team utvecklade först en metod för att bygga konstgjorda proteiner. Genom att sedan lägga till laddade nätverk i den konstgjorda proteinkärnan upptäckte de en mycket känslig balans mellan stabiliserande och destabiliserande krafter som håller ihop proteinet och påverkar dess stabilitet. – Detta är viktigt för att förstå biokemiska grundprinciper, men också hur sjukdomar uppstår, eftersom flera sjukdomsrelaterade mutationer kan störa kraftbalansen i proteinerna och leda till felaktig funktion eller aggregering av proteinerna med allvarliga fysiska konsekvenser, som i ALS, Alzheimer, Parkinsons och olika cancertyper, säger Ville Kaila.
- Nobel Prize Summit om planetens framtid
Stockholms universitet
Mänskliga handlingar hotar motståndskraften och stabiliteten i jordens biosfär. Det får djupgående konsekvenser för våra civilisationer, skriver en internationell forskargrupp i en rapport inför Nobel Prize Summit, ett tre dagars digitalt evenemang i april där Nobelpristagare, forskare och ledare inom politik, konst och näringsliv möts för att diskutera planetens tillstånd i kölvattnet av covid-19-pandemin.
- Arktisexpedition upptäcker nya områden med metangasutsläpp från havsbottnen
Stockholms universitet
Tolv forskare från Stockholms universitet befinner sig ombord på expeditionen ISSS-2020 där de studerar kopplingar mellan biogeokemiska kretslopp och klimatförändringar. Det internationella forskarlaget har nyligen observerat utsläpp av metangas från nya system i havsbottnen i Arktis.