Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19741-19760 av 49084 träffar
- Nya studenter såg fram emot studier och studentliv
Stockholms universitet
Precis när Välkomstdagen var på väg att dra igång upphörde sensommarregnet, molnen skingrade sig och några solstrålar letade sig ner över Frescati. Förväntansfulla nya studenter anlände till campus i en strid ström fredagen den 30 augusti. – Jag har kommit hit för att få svar på frågor jag inte visste att jag hade, sa blivande kommunikatörsstudenten Ingrid Heiling. Det är så mycket som är nytt och man känner inte till allt man behöver fråga om.
- Anekdot växer – samarbete med Dramaten och anslag från RJ
Stockholms universitet
Anekdot och Bildningspodden är en av de plattformar som belönas med en helt ny stödform från Riksbankens jubileumsfond, med syfte att stärka humaniora i offentligheten. Och så har Anekdot startat ett nytt samarbete med Dramaten. Med start 2022 kommer Bildningspodden och Anekdot få 400 000 kronor årligen, totalt 1,2 miljoner kronor, i stöd från Riksbankens jubileumsfond. Stödet är en del av en ny satsning från RJ för att stödja plattformar som stärker humaniora och samhällsvetenskap i det offentliga rummet. Jenny Björkman, samverkansdirektör på RJ, säger att Anekdot spelar en viktig roll i ett vetenskapligt ekosystem. – Anekdot bidrar till att sprida vetenskap och i synnerhet just humaniora och samhällsvetenskap utanför lärosätena och i ett större offentligt rum. Det stärker ett vetenskapligt ekosystem där det är viktigt att det finns stigar och bryggor mellan akademi och samhälle och gör det enklare för till exempel journalister och allmänhet att hitta in och för forskare att hitta ut, säger Jenny Strömberg. Bidraget motiveras också med att Anekdots upplägg med längre format, essäistik och samtal som får ta lite tid samt ambitionen att skära ämnen och tematik på tvärs skapar möjliga aha-upplevelse och ger nya insikter och perspektiv på saker man trodde man visste.
- Ny spelteknik gör det möjligt att lukta i VR-miljö
Stockholms universitet
En luktmaskin, så kallad olfaktometer, gör det nu möjligt att lukta i VR-miljöer. Först ut är ett vinprovningsspel där användaren doftar på vinglas i en virtuell vinkällare och får poäng om man gissar rätt på vilka dofter som finns i respektive vin. Den nya tekniken, som kan skrivas ut på 3D-skrivare, är framtagen i ett samarbete mellan Stockholms universitet och Malmö universitet och publicerades nyligen i International Journal of Human - Computer Studies. – Vi hoppas att de nya tekniska möjligheterna leder till att dofter får en viktigare roll inom spelutvecklingen framöver, säger Jonas Olofsson, professor i psykologi och ledare för forskningsprojektet vid Stockholms universitet. Banar väg för nya spel Tidigare har datorspel fokuserat på det vi kan se – rörliga bilder på skärmar. Andra sinnen har inte haft en lika naturlig plats. Men en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Stockholms universitet och Malmö universitet har nu konstruerat en doftmaskin som kan styras av en speldator. I spelet rör sig deltagaren i en virtuell vinkällare, där vinglas står uppradade på ett bord. Spelet går ut på att plocka upp vinglasen och gissa rätt på frågor om vilka dofter som vinet innehåller. Den lilla doftmaskinen sitter fast vid VR-systemets handkontroll, och när spelaren lyfter glaset så släpper den ifrån sig en doft. – Möjligheten att gå vidare från ett passivt till ett mer aktivt luktande i spelvärlden banar väg för utvecklingen av helt ny luktbaserad spelmekanik baserad på spelarnas rörelser och bedömningar, säger Simon Niedenthal, interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet. Komplexa doftblandningar Olfaktometern består av fyra olika ventiler kopplade till varsin kanal. I mitten finns en liten fläkt som suger ut luften i ett rör. Med hjälp av datorn kan spelaren styra de fyra kanalerna så att de öppnas i olika grad och ger olika blandningar av doft. Doftblandningar som kan efterlikna komplexiteten i ett riktigt vinglas. Spelet har olika svårighetsgrader med ökande grad av komplexitet. – På samma sätt som ett vanligt datorspel blir svårare ju bättre spelaren blir, så kan doftspelet även utmana spelare som redan har en känslig näsa. Det gör att doftmaskinen till och med kan användas för att träna upp vinprovare eller parfymörer, säger Jonas Olofsson. Kod och ritningar öppet tillgängliga All kod, ritningar och instruktioner för maskinen finns öppet tillgängliga på nätet, liksom kod för det virtuella vinprovningsspelet. Forskargruppen Sensory Cognitive Interaction Laboratory, som har sitt säte vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, hoppas nu att doftande datorspel även kan bli användbara för andra ändamål. – För dem som till exempel förlorat luktsinnet efter COVID-19 eller av andra orsaker, kan den nya tekniken innebära en möjlighet att återfå luktsinnet med hjälp av spel-baserad träning, säger forskargruppsledaren Jonas Olofsson. Luktträning är en metod som rekommenderas av läkare för dem som förlorar luktsinnet efter förkylningar och andra virus, men många slutar enligt Jonas Olofsson för att det blir för långtråkigt. – Jag hoppas att det faktum att ritningar och kod finns öppet tillgängliga som ”open source” leder till en möjlighet att spelföretagen börjar skapa nya, kommersiella produkter för doftträning med hjälp av den nya tekniken, säger Jonas Olofsson. Öppen källkod viktigt för forskningsgemensskap Enligt Simon Niedenthal leder öppen källkod till att främja tillgänglighet, reproducerbarhet och jämförelse av resultat inom forskningen. Det bidrar också till att skapa en sammanhållen forsknings- och designgemenskap inom spelutvecklingsområdet. – Men det gör självklart också att kostnaderna för utrustningen minskar kraftigt, vilket gör den tillgänglig för fler. Det tycker vi är viktigt, säger Simon Niedenthal. – Vi tror på open science, att forskningsresultat ska komma allmänheten till del och att andra forskare ska kunna upprepa våra resultat. Med hjälp av vår forskning kan andra bygga doftmaskiner och utforska nya sätt att använda dofter i spel, säger Jonas Olofsson. Hitta mer information Publikationen i International Journal of Human - Computer Studies: “A graspable olfactory display for virtual reality” Onlineresurser, inklusive manual, kod, tillverkning och ytterligare teknisk information för olfaktometern Video från spelmiljön i vinprovningsspelet Läs mer om arbetet vid SCI LAB
- Bildningspodden #151 | Karolina Widerström
Stockholms universitet
Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Gäster i studion är Lisa Öberg, docent i historia, och Lena Hammarberg, filosofie doktor i pedagogik.
- “Viktigt att vara med så här i början”
Stockholms universitet
– Jag tycker det är extremt viktigt att vara med så här i början, på uppstarten. Att se sig omkring och få lite koll på vilka människor man kommer att ha omkring sig, förklarade William Harnesk, en av många nya studenter som besökte Välkomstdagen den 25 augusti. Lätta regndroppar föll över campus Frescati när evenemanget drog igång med en rad utomhusaktiviteter på den stora gräsmattan utanför Aula Magna. Vädret avskräckte dock inte besökarna som glatt minglade runt och deltog i speed-friending, guidade turer och sportaktiviteter. Såväl nationella som internationella studenter välkomnades till höstterminen vid Stockholms universitet.
- Fler sökande till årets sommarkurser vid SU
Stockholms universitet
Inför årets sommartermin har 18 448 personer sökt kurser vid Stockholms universitet. Det är en ökning med 2,1 procent jämfört med förra året. Till de mest populära ämnena hör praktisk projektledning, franska och spanska. I hela landet ökar antalet sökande med 2,4 procent jämfört med sommaren 2022. Hela 53 706 personer hade anmält sig till en eller flera sommarkurser när anmälan stängde vid midnatt den 15 mars. Antagningsbeskeden publiceras på antagning.se den 26 april.
- Nyfikna gymnasieelever strömmade till Öppet hus på campus
Stockholms universitet
– Det var skolan som bestämde att vi skulle gå hit, men jag tycker själv att Stockholms universitet verkar intressant, berättade Teodor Keijser, en av många besökare på Öppet hus den 22 mars. Jag tänker kolla in kurser om till exempel språk och psykologi. Hans kompis Dexter McKenzie nickade instämmande. Även han tyckte att det var spännande att gå runt på mässan i Aula Magna där utställare från universitetets olika ämnen och enheter stod redo att guida och tipsa besökarna.
- Bilden av SU – anseendemätning bland medarbetare och studenter
Stockholms universitet
Kommunikationsavdelningen vid universitetet genomför under mars månad en anseendemätning bland medarbetare och studenter vid Stockholms universitet. Universitetet har deltagit i Sifo Kantar Public Anseendeindex för lärosäten bland allmänheten under flera år. Under 2022 utökades anseendemätningarna till att omfatta presumtiva studenter, beslutsfattare i privat och offentlig sektor och högskoleutbildade/studerande. Nu är det dags att genomföra undersökningen bland universitetets medarbetare och studenter.
- Stipendier till forskare inom humaniora och samhällsvetenskap
Stockholms universitet
Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse har delat ut stipendier till åtta kvinnliga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Humanistiska fakulteten Följande personer har fått 2-åriga forskningsstipendier via Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse: Elin Franzén , etnologi, med projektplan gällande "Skriva för hand: Analoga vardagspraktiker i ett digitaliserat samhälle". (inspektor: professor Barbro Blehr) Ellen Frödin , litteraturvetenskap, med projektplan gällande "Human Nature. Life, Habit and Affect in Gertrude Stein and Djuna Barnes". (inspektor: professor Elina Druker) Sofia Roberg , litteraturvetenskap, med projektplan gällande "Hiersein ist herrlich’. Figurations of Re/dis/enchantment in the Poetry of Rainer Maria Rilke". (inspektor: professor Axel Englund) Alice Sundman , engelska, med projektplan gällande "Moving Waters: Literary Imaginations of Aquatic Interplaces". (inspektor: professor Bo Ekelund) Amanda Thorell , filosofi, med projektplan gällande "Medical risk factors and health". (inspektor: professor Sören Häggqvist) Samhällsvetenskapliga fakulteten Följande personer har fått 2-åriga forskningsstipendier via Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelse: Susanna Areschoug , barn- och ungdomsvetenskap, med projektplan gällande "Därifrån och tillbaka? En uppföljningsstudie om landsbygdens unga". (inspektor: professor Lucas Gottzén) Karin Sundström , statsvetenskap, med projektplan gällande "Slack-Picking as Effective Rights Protection: The Cases of Refugee Admission and Climate Adaption". (inspektor: docent Niklas Heijl Bremberg) Följande personer har fått ett 1-årigt forskningsstipendium: Zeynap Melis Kirgil, sociologi, med projektplan gällande "Collective intentionality and prosocial behavior". (inspektor: docent Andrea Voyer) Om stiftelsen Anna Ahlströms och Ellen Terseus stiftelses ändamål är att förvalta de tillgångar som stiftelsen erhållit genom testamenten av filosofie doktorn Anna Ahlström och ämnesläraren Ellen Terserus. Stiftelsen ger stipendier till kvinnor som forskar vid Stockholms universitets humanistiska respektive samhällsvetenskapliga fakultet.
- 1700-talets festkultur i Sverige visar okända sidor
Stockholms universitet
Festkulturen under 1700-talet var intensiv och påkostad. Men varför festade man? Och vad betydde festandet för samhällsutvecklingen? En ny avhandling i konstvetenskap vid Stockholms universitet sätter ljuset på den gustavianska tidens kulturella och sociala liv.
- 40 år av idrott i Frescatihallen
Stockholms universitet
Idrottshallen blev arkitekten Ralph Erskines tredje byggnad på universitetsområdet. 1983 stod den klar. Efter bibliotek och allhus skulle även kroppen få sitt, och det blev i en hall inspirerad av en lekfull val. – Frescatihallen är enkelt och rationellt uppbyggd av billiga material, men samtidigt uttrycksfull och inspirerande. Det bidrog till att Erskine tillsammans med entreprenören Valhall vann tävlingen om att uppföra den nya idrottshallen, menar David Neuschütz, arkitekt som började sin yrkesbana på Erskines kontor, och som nu är involverad i upprustningen av hallen.
- Fler antagna till höstens utbildningar
Stockholms universitet
Drygt 305 000 personer har antagits till höstens högskoleutbildningar i hela landet – en ökning med nästan 11 000 personer jämfört med hösten 2022. För Stockholms universitet fortsätter trenden med allt fler antagna, i år drygt 1200 fler i jämförelse med förra hösten. 34 201 studenter är antagna till höstens utbildningar vid Stockholms universitet, en ökning med 3,7 procent sedan hösten 2022. Antagningen ökar på flera orter och totalt 28 av 39 universitet och högskolor tar in fler sökande jämfört med i fjol. – Bortsett från rekordsiffrorna under coronapandemin, 2020-2021 har vi aldrig tidigare noterat så många antagna, säger Kerstin Beckenius, t.f. avdelningschef vid Universitets- och högskolerådet. Distansutbildningarna fortsätter vara populära, i år blev nästan 12 procent fler antagna till utbildningar på distans jämfört med hösten 2022. Läs mer i pressmeddelandet från Universitets- och högskolerådet
- Stockholms stadshus lär konstvetare om arkitekturhistoria
Stockholms universitet
Konststudenter på Stockholms universitet besöker ikoniska byggnader för att komma nära konsten och arkitekturen. Stockholms stadshus är en av dessa platser, en byggnad som nu fyller 100 år. Konsthistoriker Anna Bortolozzi berättar om stadshusets tillkomst och inspiration.
- Flest vill helst till Stockholms universitet hösten 2023
Stockholms universitet
Stockholms universitet är det universitet där flest förstahandssökande helst vill studera. Det visar ansökningssiffrorna när anmälan till hösten nyligen stängdes. När anmälan till höstterminen 2023 stängdes hade Stockholms universitet 77 672 antal sökande. Det är en ökning med 1,2% jämfört med ansökningarna till höstterminen 2022. Läs mer om ansökningarna till hösten 2023 på UHR:s hemsida Stockholms universitet populärast Universitetet kan numera titulera sig som det universitet där flest presumtiva studenter allra helst vill plugga. Stockholms universitet har därmed återtagit förstaplatsen när det gäller det lärosäte som har flest förstahandssökanden. Uppsala universitet har som tidigare år flest sökanden totalt. Kriminologi toppar listan Det program vid Stockholms universitet som fått störst antal sökande är Juristprogrammet, följt av Psykologprogrammet och Kandidatprogrammet i företagsekonomi. Den mest populära fristående kursen är Kriminologi I (distans).
- Stockholm University Ranks High in “Global University Employability Ranking”
Stockholms universitet
Employers highly value students from Stockholm University. That is demonstrated by the “Global University Employability Ranking 2022” which places the university at 71st globally.
- “Försök vara med på allt du kan!”
Stockholms universitet
– Vi känner inte varandra sedan tidigare, jag bara typ bjöd in mig i deras grupp när de stod och pratade, sa den nyblivna sociologistudenten Alva Ekholm när hon besökte Stockholms universitets välkomstmässa för nya studenter den 18 januari. Hennes nyfunna vänner Tindra Åkesdotter, Klara Kashani och Mala Asfeha – även de sociologistuderande – hade alla gått till mässan på egen hand men stod nu och skämtade och skrattade tillsammans som om de känt varandra hur länge som helst. Med undantag av Klara, som kom från Helsingborg, var de alla uppvuxna i Stockholm. Information om universitetets välkomstmässa i Aula Magna på campus Frescati hade de hittat på webben. – Sedan tipsade kåren om det i en presentation också, sa Klara. Jag tänkte, hit går jag.
- Första forskningsprojekten inom WISE beviljas 260 miljoner kronor
Stockholms universitet
193 forskare sökte om forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE (The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability). WISE är den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, med 2 respektive 4 års projekttid, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).
- Interaktiv teknologi nyckeln till framgång för frivilliga nätverk
Stockholms universitet
Digital teknik som gör det lätt för företag, individer och volontärer att nå varandra spelar en avgörande roll för framgången för dagens frivilligorganisationer. Det visar en ny avhandling i data- och systemvetenskap från Stockholms universitet, där arbete för minskat matsvinn står i fokus.
- ”Fairtrade” ett steg på väg mot anständiga arbetsförhållanden
Stockholms universitet
FILM OM FORSKNING Suget efter billiga varor och en globaliserad marknad gör att många företag i väst flyttar sin produktion till låginkomstländer. Samtidigt ökar trenden med produkter som är rättvist tillverkade. Men hur ser förhållandet till rättvis handel ut i låginkomstländer och vad betyder hållbarhetsmärkt handel för utvecklingen? Det tittar företagsekonomen Birgitta Schwartz på i sin forskning. Se mer om hennes forskning i hållbarhetsfilmen om rättvis handel. Filmreportage - Agenda 2030 vid universitetet Hållbarhetsmål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Läs mer om de globala målen – Jag är nyfiken på hur konceptet ” Fairtrade ” , som är utvecklat i en västvärldskontext utifrån hur vi tänker om social rättvisa och arbetsförhållanden, översätts och tas emot i låginkomstländer av dem som tillverkar produkterna där. Hur ser deras intressen i hållbarhetsmärkning ut? Birgitta Schwartz är docent i företagsekonomi vid Stockholms universitet och forskar om globaliseringens effekter på hållbarhet. Fokus ligger både på miljöpåverkan och arbetsrätt. – Vi har ju nästan ingen textilindustri kvar i Sverige. När lönerna blev för höga flyttade produktionen till Portugal. När lönerna blev för höga där gick den över till Asien. Allt för att vi ska kunna köpa tre t-shirtar fast vi egentligen bara behöver en. Men i slutändan är det ju någon som får betala priset för våra extrapriser, säger Birgitta Schwartz. Som en motreaktion föddes tanken om att konsumenten själv har ett ansvar för att göra något åt utvecklingen. Resultatet blev produkter med kvitto på att processen hanterats hållbart, så kallad hållbarhetsmärkning. – Det är ju ett sätt att via marknadens mekanismer komma åt avigsidorna med den globala marknaden, säger Birgitta Schwartz. Hon är särskilt intresserad av entreprenörskap ur ett hållbarhetsperspektiv. I sin forskning har hon bland annat följt Sandhya Randberg, en social entreprenör, som ägnar sig åt just rättvis handel, med Indien som bas. Där tillverkar hon t-shirtar och tygkassar producerade av hållbarhetsmärkt bomull. Men att vara entreprenör och jobba med rättvis handel är inte alltid lätt. – När man jobbar med frågor som handlar om att förbättra människors liv förväntar sig många att det ska vara något man gör ideellt och inte tar betalt för, att det inte ska få kosta någonting, säger Sandhya Randberg. Det finns också fler problem att förhålla sig till än dåliga arbetsförhållanden. När lönerna går upp flyttar många företag helt enkelt vidare till ett nytt land som inte uppfyller reglerna, vilket gör att leverantören blir av med produktionen. Ändå tror inte Sandya Randberg att dagens hållbarhetsmärkning räcker till när det gäller att ändra på förhållanden på ett grundläggande sätt. – Det som krävs är att alla ska ha löner som det går att leva på, där man har råd med sjukvård, att låta barnen gå i skola och kan ha ett litet sparande. Och dit är det långt. Läs mer om Birgitta Schwartz forskning
- Sommarforskarskola för unga ger kunskap om forskarlivet
Stockholms universitet
Just nu pågår sommarforskarskolan Rays – Research Academy for Young Scientists – och några av eleverna i programmet genomför sina forskningsprojekt tillsammans med doktorander vid Stockholms universitet. Rays riktar sig till elever som läser andra året på gymnasiet och som har ett brinnande intresse för naturvetenskap, teknik eller matematik.