Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19521-19540 av 49081 träffar
- Moln är mycket känsliga för ändringar i koncentrationen av aerosolpartiklar
Stockholms universitet
Moln i den lägre atmosfären är mycket känsligare för förändringar i koncentrationen av atmosfäriska aerosolpartiklar än man tidigare trott. Det visar en internationell studie publicerad i Nature Geoscience. Upptäckten påverkar bland annat bedömningen av hur mycket människors utsläpp av fina partiklar har bromsat den globala uppvärmningen orsakad av växthusgaser.
- Permafrosten under ishavet kan påskynda klimatförändringen
Stockholms universitet
Djupt ner i det Arktiska havet är havsbotten djupfryst, men nu när permafrosten tinar kan stora mängder metangas stiga mot ytan. Birgit Wild vill hitta modeller för att förutsäga vad detta betyder för klimatet.
- Vad gör insekter hela vintern?
Stockholms universitet
Har du någonsin undrat vad insekter gör under vintern? Fantastiska insekter i vinterdvala kan överleva de kalla vintermånaderna, skriver Anna Brødsgaard Shoshan på nyhetssajten The Conversation. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan.
- Marc Friedländer får ERC Proof of Concept Grant
Stockholms universitet
Europeiska forskningsrådet (ERC) har beviljat Marc Friedländer, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap, ett anslag på 150 000 euro för att vidareutveckla sina forskningsresultat.
- Jane Reichel presenteras som förslag till kandidat att bli ny prorektor vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Rekryteringsgruppen har beslutat att föra fram professor Jane Reichel, dekan för Juridiska fakulteten, att presenteras för hörandeförsamlingen som förslag till kandidat att bli ny prorektor vid Stockholms universitet.
- ”Internationalisering är något institutet ägnat sig åt varje dag i hundra år”
Stockholms universitet
Stockholms universitet samverkar med svenska instituten i Rom, Aten och Istanbul, exempelvis genom utbildningar och kurser samt olika forskningsprojekt. Möjligheterna för forskare och studenter att använda institutens resurser och tjänster är många. Som forskare på ett av instituten får man tillgång till det internationella forskarsamhället. I april var Stockholms universitet ett av de svenska lärosäten som fick möjlighet att besöka instituten på en studieresa.
- Så förvandlade SU-forskaren Rike Stelkens vildjäst till en ny sorts öl
Stockholms universitet
Stelkens intresse för jäst väcktes när det blev tydligt hur utbredd användningen är, från livsmedel till medicinsk produktion som insulin, samtidigt som kunskapen om jästens naturliga ekologi fortfarande är begränsad. Det väckte en nyfikenhet kring hur dessa mikroorganismer skulle kunna användas mer effektivt. Och dessutom, berättar hon, ligger öl henne varmt om hjärtat. – Det finns en enorm naturlig mångfald av jästarter som fortfarande är helt outnyttjad. Den skulle kunna spela en mycket större roll inom både medicin- och livsmedelsindustrin. Det är en resurs vi vet väldigt lite om, säger Rike Stelkens, forskare vid Zoologiska institutionen på Stockholms universitet. Från labb till lager I samarbete med universitetet i Santiago, Chile, lyckades Stelkens isolera en vild jäststam, Saccharomyces eubayanus, från trädstammar i Patagoniens avlägsna skogar. Denna jäst tros vara en av de ursprungliga ”föräldrarna” till dagens lagerjäst, men har aldrig tidigare använts i ölbryggning. – Det häftiga är att vi kunde återskapa jästhybrider, precis som de som uppstod av en slump i kalla tyska källare för hundratals år sedan, men nu gjorde vi det avsiktligt. Det resulterade i en helt ny smakupplevelse, säger hon. När hennes forskning fick uppmärksamhet i medierna hörde det svenska bryggeriet Nils Oscar av sig. Tillsammans med jästproducenten Jästbolaget i Sollentuna skapade de två testbrygder: en ale och en lager. Provsmakningen bjöd på spännande överraskningar. – Alen var riktigt god, absolut något jag skulle beställa i en bar, säger Stelkens. Lagern hade en mer komplex, nästan belgisk veteölskänsla. Det var lite ovant för vissa, men jag älskade de unika aromerna, sånt hittar man inte i butik. “Vetenskap ska inte stanna bakom akademins väggar” Stelkens resa från grundforskning till innovation har varit både oväntad och lärorik. Hennes fokus låg från början på jästgenetik och evolution, men med hjälp från Stockholms universitets innovationskontor började hon se de praktiska möjligheterna. Innovationskontoret gav henne stöd kring allt från patent och avtal till att starta bolag. – Jag hade aldrig tänkt starta ett bolag, men nu kan jag erbjuda tjänster genom mitt egna. Det känns tryggare, och jag har lärt mig enormt mycket. Hennes råd till andra forskare som är nyfikna på att ta steget mot innovation är enkelt: – Kör bara. Håll inte din forskning gömd bakom akademins väggar. Berätta vad du gör, även om det "bara" handlar om öl. På den kommande Innovationsdagen kommer kollegan Jennifer Molinet att presentera deras resa och ta med prover av den vilda jästen och till och med den bark från Patagonien som jästen kommer ifrån. När Rike Stelkens blickar framåt reflekterar hon över hur hela processen förändrat hennes syn på forskning: – Jag har mer att göra än någonsin, men jag är också mer medveten om vad mitt arbete kan leda till. Innovation uppstår när pusselbitarna faller på plats, och kanske får man brygga riktigt bra öl på köpet. Vill du veta mer om Rike Stelkens och hennes forskning? Läs mer här. Är du forskare vid Stockholms universitet? Behöver du stöd och vägledning med en idé? Kontakta Innovationskontoret vid Avdelningen för samverkan- och forskningsstöd. Läs mer och anmäl dig till Innovationsdagen den 17 juni på Campus Albano Läs mer om Innovationsstöd här. Text och foto: Madeleine Hendefors, samverkanskommunikatör
- Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling
Stockholms universitet
Med hjälp av gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet och Kings College London lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS.
- Driv ett internationellt studentprojekt – sök finansiering genom CIVIS
Stockholms universitet
Vill du driva ett eget projekt tillsammans med studenter från andra europeiska universitet? Genom CIVIS kan du nu söka upp till 10 000 euro i finansiering för ett initiativ du själv leder. Ansök senast den 30 april! Är du student vid Stockholms universitet och vill driva ett eget projekt med internationell prägel? Nu har du möjlighet att ansöka om upp till 10 000 euro i finansiering genom CIVIS Student-Led Projects. Läs mer om utlysningen och ansök här Vad är ett Student-Led Project? Student-Led Projects är initiativ som planeras, leds och genomförs av studenter inom CIVIS-alliansen – ett nätverk av elva europeiska universitet, där Stockholms universitet ingår. Projekten ska vara extra-curriculära och kan exempelvis handla om: samhällsengagemang och lokala samarbeten studentdrivna konferenser eller forskningsprojekt kulturella eller sociala evenemang aktiviteter kopplade till hållbarhet eller europeiska värden
- Tovetorp – forskningsstationen där teori blir till praktik
Stockholms universitet
Hur kan småfåglars sång berätta om klimatförändringar? Vad kan dovhjortar lära oss om djurs beteenden? Mitt i den sörmländska naturen ligger en plats för möten mellan djur och människor – för vetenskapens skull. Tovetorp är en biologisk forsknings- och utbildningsstation med fokus på ekologi och djurs beteenden.
- Succé för TEDx Stockholm University
Stockholms universitet
30 augusti genomfördes den första TEDx Stockholm University i Aula Magna.
- De bygger framtidens impactbolag – med genetisk mångfald som kärna
Stockholms universitet
Med ekonomiskt stöd från bland annat Formas och Vinnova, samt med vetenskapligt stöd från professor Linda Laikre på Stockholms universitet bygger SU-alumnen Helena Isolde Sundsgård en global plattformför att stärka genetisk variation bland både vilda och tama djur. Målet: Att säkra djurens genetiska framtid och bygga ett världsledande techbolag med verklig samhällspåverkan.
- Sömnforskaren: ”Så får du bättre sömn”
Stockholms universitet
På vintern spenderar vi ofta mer tid i sängen – det behöver dock inte betyda att vi blir mer utvilade. Snarare kan det ha motsatt effekt för den som har sömnproblem. På Psykologiska institutionens sömnlabb undersöker forskarna bland annat hur sömnbrist kan påverka människan utifrån olika aspekter.
- Döden – ständigt aktuell, men på olika sätt
Stockholms universitet
Från döden som ett sätt att lära sig leva rätt till dagens ibland bristande insikt om den egna ändligheten. Det enda säkra i en människas liv är att vi alla kommer att dö, men genom historien har människor haft olika tankar och sätt att förhålla sig till döden.
- 100 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap. Total har 20 forskare vid Stockholms universitet beviljats medel om sammanlagt drygt 100 miljoner kronor. Följande forskare vid Stockholms universitet har beviljats projektstöd från Vetenskapsrådet: Fanny Ambjörnsson , Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap ”Riskabel läsning: föreställningar om barnet i konflikter kring HBTQ+- inkluderande barnlitteratur och läsning”, 4 608 000 kr Siddartha Aradhya , Sociologiska instutionen ”Psykisk Hälsa och tidig arbetsmarknadsintegration bland svenkfödda barn av migranter”, 4 752 000 kr Tessa Bold , Institutet för internationell ekonomi ”En mikro-till-makro-ansats för att studera jordbruksproduktion i utvecklingsländer”, 5 100 000 kr Johan Brännmark , Filosofiska institutionen ”Social obestämdhet”, 4 539 000 kr Lars Brännström , Kriminologiska institutionen ”Samhällsvård och familjedynamik över levnadsbanan. Parbildning, föräldraskap och familjeupplösning bland individer som vuxit upp med samhället som förälder”, 4 644 000 kr Fredrik Fahlander , Institutionen för arkeologi och antikens kultur ”Flerartliga sammanhang – Djur och människor i järnålderns kremationsritualer”, 2 982 000 kr Linn Holmberg , Institutionen för kultur och estetik ”Crowdsourcing i upplysningstidens Frankrike: Förfrågningar och erbjudanden om intellektuell hjälp i lärda tidskrifter (1720–1789)”, 4 896 000 Petter Kallioinen , Institutionen för lingvistik ”Förståelse under press”, 4 848 000 kr Linda Kridahl , Sociologiska institutionen ”Fattig på äldre dar? Vägar till fattigdom bland äldre personer utifrån ett livsförloppsperspektiv”, 4 755 000 kr Jacob Langeloh , Historiska institutionen ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”, 6 504 000 kr Elias le Grand , Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ”Hemmaboende unga vuxnas sociala villkor, erfarenheter och förhoppningar”, 4 749 000 kr Mats Lekander , Psykologiska institutionen ”Kan en ny mindset-intervention förbättra inflammatorisk stress, vaccinsvar och minska misstro mot vaccinering?”, 5 019 000 kr Johan Lindquist , Socialantropologiska institutionen ”Migrationskliniken: Arbetsmobilitet, hälsobedömningar och gränser i globala syd”, 4 752 000 kr Aija Macāne , Institutionen för arkeologi och antikens kultur ”Stenåldersmode: Biografier om personliga smycken och kläder i Östersjöområdet, ca. 4000–2000 f.v.t.”, 4 989 000 kr Susanne Olsson , Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap ”Profetiska reliker i förändring: En storskalig, AI-förstärkt genealogisk analys”, 4 593 000 kr Mikael Parkvall , Institutionen för lingvistik ”Kreoliseringens kontexter”, 6 796 000 kr Jens Rydgren , Sociologiska institutionen ”Strukturella förändringar, utbildning och stöd för radikala högerpartier: Förändrade väljarbeteenden hos unga män på landsbygd och i mindre städer”, 4 713 000 kr Karin Sennefelt , Historiska institutionen ”Näring för samhällskroppen: makt och ätande i det svenska riket 1650-1750”, 6 696 000 kr Mattias Villani , Statistiska institutionen ”Bayesianska metoder för generella modeller med tidsvarierande parametrar med globala-lokala krympningsprocesser”, 4 293 000 kr Marcin Wlodarczak , Institutionen för lingvistik ”Kroppslägets betydelse för talets biologiska grundvalar”, 6 632 000 kr
- Två nya forskarskolor inom lärarutbildning till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats inom utlysningen Forskarskolor för lärarutbildare. Medel för två av tolv beviljade forskarskolor går till Stockholms universitet. Syftet med bidraget är att anordna och bedriva utbildning på forskarnivå för att stärka forskningsanknytningen i lärarutbildningen med dess olika inriktningar, och att utöka utbildningskapaciteten med bibehållen kvalitet. Följande personer och forskarskolor beviljas medel vid Stockholms universitet: Lovisa Sumpter, Institutionen för ämnesdidakik, för forskarskolan ”Remath II: Forskning på och med praktikbaserad matematiklärarutbildning”, 41 953 179 kr Jenny Wilder, Specialpedagogiska institutionen, för forskarskolan ”Forskarskola i specialpedagogik: Interventionsforskning i skolan”, 32 009 895 kr Båda forskarskolorna får bidragen för åren 2025–2030. Tolv av 45 ansökningar beviljades, vilket ger en beviljandegrad på 27 procent. Läs mer om beslutet på Vetenskapsrådets webbplats Mer om forskarskolan i specialpedagogik på institutionens webbplats
- Problem med aktivering och återställning av vissa studenters universitetskonton
Stockholms universitet
Studenter som saknar svenskt personnummer eller svensk folkbokföringsadress kan inte aktivera sina universitetskonton på vanligt sätt, utan måste göra det med hjälp av en engångskod. Studenter som är på campus kan få engångskoden hos Infocenter, men distansstudenter behöver få en kod via sin institution.
- Informationsöverföring mellan vårdgivare
Stockholms universitet
Erik Perjons och Martin Henkel, båda docenter vid Institutionen för data- och systemvetenskap, berättar om samverkansprojektet ”Hälsodata för förbättrad kvalitet av vård och omsorg i Stockholmsområdet”. Erik Perjons vid Institutionen för data- och systemvetenskap har fått medel från Region Stockholm för att forska om hur hälsodata kan föras över mellan olika vårdgivare. När patienter flyttas mellan olika vårdgivare, som mellan staden och regionen, så är det bra om också dokumentationen kring patienterna följer med. Men idag finns både datatekniska och juridiska hinder för att flytta personliga uppgifter från den avancerade sjukvården till primärvården eller till ett äldreboende. – Inom vård och omsorg sker ofta misstag i samband med överlämningar, säger Erik Perjons. Projektet vill identifiera och överbrygga hinder för informationsöverföringen och därmed möjliggöra en tryggare vård för patienter som under sin behandling flyttar mellan olika vårdgivare. I filmen berättar Erik och Martin mer om projektet. Forskningssamverkan med Region Stockholm
- Biologisk mångfald är grunden till allt liv på jorden
Stockholms universitet
FN har utsett den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald. Dagen är till för att uppmärksamma och öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. På denna sida har vi samlat material kring biologisk mångfald.
- Bildningspodden #161 | Homeros
Stockholms universitet
Vem var egentligen Homeros – om han nu överhuvudtaget existerade? Hur uppstod Homeros berättelser och varför fascinerar de oss än idag? Bildningspodden djupdyker i ett minst sagt mytomspunnet författarskap tillsammans med litteraturvetaren Anders Cullhed.