Sök
Letar du efter intern information?
Visar 35401-35420 av 49109 träffar
- Nyheter i ämnesplanen för svenska som andraspråk i Gy 25
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
I december publicerades de kommande ämnesplanerna för svenska som andraspråk och svenska. Skönlitteraturläsning och kreativt skrivande får en större del i nya ämnesplanen för sva. Ämnena svenska och svenska som andraspråk har både likheter och viktiga skillnader. Upptäck mer i våra jämförelser av sva-ämnet i Gy11 och Gy25 och mellan sve och sva i Gy25.
- Hög tid att stärka och omfördela förskolans resurser
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Skolverkets rapport Segregation och likvärdighet i förskolan undersöker och följer utvecklingen av segregationen och resursfördelningen inom förskolan samt förskolans betydelse för barns senare skolgång. Ännu en gång framkommer brister i likvärdighet. I den här kommentaren påtalar vi några av de saker vi menar behöver ske omgående.
- Från svensklärare till sva-lärare i Borås stad
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
I Borås stad läser drygt sextio svensklärare från tjugotvå olika skolor, en kurs i svenska som andraspråk på 15 hp. Kursen som riktar sig till lärare med examen i årskurserna F–6 är en uppdragsutbildning och ges av Stockholms universitet i samarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC). Kursen löper över två läsår och lärarna studerar på arbetstid.
- Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i Vivalla förskolor
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
I Vivalla förskolor utvecklar många av barnen svenska som ett andraspråk. Därför har man en långsiktig satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Viktigt i processen är rektorernas aktiva ledning och att möta förskollärares och barnskötares olika behov.
- Projektledaren: ”NC:s material täckte alla behov hos lärarna"
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Therese Mouchard, sva-lärare och projektledare inom Helhetslyftet är mycket glad över stödmaterialet för kombinationsutbildningar som NC har tagit fram på uppdrag av Skolverket. Upplägget med filmer och färdiga diskussionsfrågor täckte mer än väl de kompetensutvecklingsbehov som lärarna i projektet hade, berättar hon i en intervju.
- Kom igång med grammatiken genom inspelade föreläsningar
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Visste du att det finns en fritt tillgänglig bank med inspelade föreläsningar som förklarar centrala grammatiska begrepp som är viktiga att känna till för lärare i svenska som andraspråk? Filmerna skapades för lärarstudenter av tre lektorer på Institutionen för svenska och flerspråkighet men är en guldgruva för alla lärare som vill repetera sina grammatiska kunskaper.
- Svenskämnet är två skolämnen
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Svenska är inte ett ämne – utan två. Undervisning för att utveckla ett andraspråk kräver delvis annan didaktik än undervisning för att utveckla ett modersmål. Josefin Nilsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk reder ut skillnaderna mellan sva och sve i tidningen Svenskläraren.
- NC kommenterar Skolinspektionens granskning av garantin för tidiga stödinsatser
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Skolinspektionen pekar på flera brister i tillsynsrapporten rörande garantin för tidiga stödinsatser. En av de största bristerna lämnas dock okommenterad, nämligen skolornas faktiska förutsättningar att genomföra garantin för elever med svenska som andraspråk.
- Skolinspektionens årsrapport 2024 – elever med svenska som andraspråk får otillräckligt stöd
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Rapporten som sammanfattar årets tillsyn, kvalitetsgranskning och tillståndsprövning, konstaterar att det fortfarande finns brister inom flera viktiga områden. Elever med svenska som andraspråk är en av de mest utsatta grupperna – oavsett skolform. NC ställer sig frågan hur många fler rapporter som behövs innan frågan om förutsättningar och resurser för kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk och sfi tas på allvar.
- Med språket ökar självständigheten – så stärks kvinnor utan formell skolbakgrund på sfi i Säffle
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
I Säffle stod en grupp kvinnor på sfi still i sin språkutveckling, trots flera år i Sverige. Skolan insåg att undervisningen inte matchade deras behov – och förändrade arbetssättet i grunden. Nu tar kvinnorna viktiga steg mot ökad självständighet och delaktighet i samhället.
- Språkutveckling och högläsning stärks i förskolans reviderade läroplan
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Språkutveckling, högläsning och lek har fått en starkare roll i förskolans reviderade läroplan. Förändringarna ger förskollärare ett tydligare ansvar för undervisningens innehåll och kvalitet. Hanna Olsson, SKUA-utvecklare i Högsby kommun, delar med sig av sina tankar om vad det innebär i praktiken.
- Från kontrollfrågor till samtal – Ari om vägen till läsengagemang och breddad språkutveckling
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
När Ari Keränen började läsa skönlitterära böcker med sina elever hände något oväntat. Klassrummet fylldes av frågor, diskussioner och engagemang. ”Det öppnade upp hjärnan och hjärtat”, säger han. Nu är han övertygad om att skönlitteratur är nyckeln till språkutveckling i svenska som andraspråk. Inspiration och stöd får han från en kurs i litteraturdidaktik.
- För många fartyg jagar fortsatt för få fiskar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots att antalet svenska fiskefartyg minskat kraftigt de senaste decennierna finns det tydliga tecken på överkapacitet i flottan. Det visar den senaste rapporten som Sverige lämnat till EU. Men trots det finns ingen handlingsplan för hur överkapaciteten ska minska. Detta kan såväl strida mot EU:s regelverk som försvåra för näringen och vara negativt för miljön.
- Forskare varnar: Minskade anslag till miljöövervakning kan få stora konsekvenser
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots att politiker från alla partier nyligen betonat vikten av en god havsmiljö, sker nu kraftiga nedskärningar i resurserna för övervakning av havsmiljön. Det gör det svårt att bedriva en klok och kostnadseffektiv havsmiljöpolitik och hotar också Sveriges möjligheter att uppfylla EU:s miljödirektiv, menar forskare och miljöexperter från ledande svenska universitet.
- Kraftsamling för att värna övervakning av havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kraftiga nedskärningar i resurserna för övervakning av havsmiljön har fått havsforskare och miljöövervakare från universitet och myndigheter att gå samman. Utan långsiktig finansiering riskerar kunskap gå om intet, med stora konsekvenser för vår förståelse av miljön i våra hav.
- Stillahavsostron och svartmunnad smörbult – hot, resurser eller både och?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En invasiv främmande art är en art som flyttat med människans hjälp, och som utgör ett hot mot miljön, människan eller samhällsekonomin. Men kan sådana arter samtidigt vara en resurs? Det tycks delvis vara fallet med den svartmunnade smörbulten och stillahavsostronet, som forskarna Ann-Britt Florin och Ivana Maček har studerat och berättade om vid senaste Baltic Breakfast. En främmande art är en art som med människans hjälp flyttat över en spridningsbarriär. Detta kan ha skett avsiktligt, vilket är fallet med till exempel regnbåge eller signalkräfta. Men flytten kan också vara oavsiktlig. När det gäller vattenlevande arter sker detta ofta när barlastvatten i fartyg fylls på en plats och släpps ut på en annan. – Vi människor har ju påverkat djur och natur under lång tid, så därför har man också satt en tidsgräns. Arter som fanns i miljön före 1500-talet säger vi hör till den inhemska floran eller faunan, även om de fick hjälp tidigare. När det gäller fisk är gränsen dock framflyttad till 1800-talet, berättar Ann-Britt Florin , forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Om det främmande djuret orsakar skada, antingen på den biologiska mångfalden (arter eller livsmiljöer), på människors eller djurs hälsa eller på ekonomin klassas den också som invasiv. Ett exempel på en främmande invasiv art som nått Sverige med barlastvatten är den svartmunnade smörbulten ( Neogobius melanostomus ). Arten kommer ursprungligen från Svarta havet/Kaspiska havet, men finns idag i floder runt om i Europa liksom i Nordamerika och i Östersjön, dit den kom omkring 1990. I svenska vatten upptäcktes den svartmunnade smörbulten arten första gången av en fritidsfiskare i Karlskrona år 2008. – Nu finns den i stora bestånd i Blekinge, Kalmarsund, runt Gotland, i södra Stockholms skärgård och det finns även fynd runt Gävle och upp mot Härnösand, berättar Ann-Britt Florin. Även runt Göteborg finns den, men det verkar som att salthalten begränsar utbredningen i Kattegatt och Skagerack. Längre norrut (i Östersjön) är det förmodligen för kallt så att den inte riktigt trivs. Den varma sommaren 2018 minskade bestånden i hela Östersjön, men nu tycks de öka igen. Välstuderad art med flera effekter Vad har den här utbredningen då fått för effekter? Det finns en uppsjö med studier som har undersökt detta, berättar Ann-Britt Florin, som själv forskar om arten inom projektet ”Svartmunnad smörbult – förvandla risk till resurs”. En effekt av den svartmunnade smörbulten är att den äter andra djur. I sin ursprungsmiljö äter den musslor, till exempel zebramusslan (som nu också är en främmande invasiv art i Sverige), men den kan också äta andra djur, inklusive fisk. Studier gjorda med hjälp av e-DNA-teknik på smörbultar fångade runt Åland och utanför Karlskrona visade att upp till 25 procent av deras föda bestod av fisk. – Främst spigg, men även abborre, gädda, gös och torsk fanns det spår av i magarna, berättar Ann-Britt Florin.
- Östersjöcentrums budskap till EU-kommissionären: Östersjöns fiskbestånd behöver bättre förvaltning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöns speciella utmaningar gör fiskbestånden extra utsatta, och kräver en mer varsam förvaltning och ett kraftigt minskat fisketryck. Det var budskapet från Östersjöcentrums forskare till den nya EU-kommissionären Costas Kadis, som i veckan besökte Sverige. Den svenska representationen är stark i EU-parlamentets fiskeutskott, PECH. Sex av de svenska ledamöterna i parlamentet sitter i fiskeutskottet, som ordinarie medlemmar eller suppleanter. I veckan gjorde ledamöterna, som representerar sex olika svenska partier, gemensam sak och välkomnade den nya EU-kommissionären för hav och fiske, Costas Kadis från Cypern, till Sverige för att diskutera den akuta situationen för fiskbestånden i Östersjön. Besöket ägde rum på Marint centrum i Simrishamn, en av få orter i Sverige där det fortfarande finns ett aktivt lokalt yrkesfiske. Bland de personer som bjudits in för att ge en djupare förståelse för de utmaningar som Östersjön står inför fanns Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing och fiskforskaren Henrik Svedäng. Tina Elfwing redogjorde för Östersjöns speciella förutsättningar, och de stora utmaningar som finns när det gäller övergödning och klimatförändringar. Fisken har en viktig roll i ekosystemet, vilket inte beaktas tillräckligt inom fiskeförvaltningen och när fiskekvoter beslutas. – Det finns en tendens att skylla problemen med krisande fiskebestånd på miljöproblemen. Det är förstås sant att det finns svåra miljöproblem i Östersjön som påverkar fisken, men det är ju något som fiskeriförvaltningen måste anpassa sig till. Är bestånden minskande – oavsett anledning – så måste man fiska på en lägre nivå, förtydligar Henrik Svedäng. Kollapsade bestånd Idag är tre av de kommersiella fiskbestånden i Östersjön helt kollapsade, vilket har lett till att fisket helt eller delvis stängts. För tre av de fyra bestånd som fortfarande fiskas är situationen väldigt oroande: sillen/strömmingen i centrala Östersjön och i Bottniska viken, samt skarpsillen. En viktig orsak till detta är överfiske, menar Henrik Svedäng. – Jag försökte förklara att det går att överfiska bestånden utan att det är avsikten, eftersom det finns så stora osäkerheter i uppskattningarna av bestånden och i modellerna som används. Om det till exempel fiskas mer än man tror på ett bestånd kan man överskatta beståndets storlek, vilket resulterar i att fiskekvoten sätts högre än den borde. Det som idag bestäms i ett slutet rum (av ICES) att vara en ”maximalt uthållig nivå” har ingen som helst bäring på verkligheten, säger han. När osäkerheterna är så stora, och fiskbestånden dessutom är en del i ett så pass utsatt ekosystem som i Östersjön, måste fiskekvoterna sättas betydligt lägre än vad beräkningar av MSY (maximalt hållbart uttag) anger, betonar Henrik Svedäng.
- Havets osynliga invånare – okända mikrober med stor påverkan
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Ute vid den klassiska mätstationen B1 i havet utanför Askö hivas de allra första proverna i en ny lång serie ombord. Prover som ska avslöja havets allra minsta invånare och vad de egentligen sysslar med.
- Baltic Breakfast: De djupa mjukbottnarnas viktiga funktioner
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöns djupa mjuka bottnar har stor betydelse för ekosystemet i havet, och lagrar också stora mängder kol. Men mänsklig aktivitet som bottentrålning och gruvdrift kan hota dessa funktioner, berättade forskaren Volker Brüchert och miljöanalytiker Caroline Raymond vid senaste Baltic Breakfast.
- Ny studie: Kustnära vågor skapar fler aerosoler än väntat – kan påverka klimat och luftkvalitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En ny upptäckt om hur havssprej bildas vid kusterna kan förändra vår förståelse av havets klimatpåverkan. Mängden aerosoler i kustområden är kraftigt underskattad, enligt den nya studien, där forskare från Stockholms universitet har varit delaktiga. Globalt har mängden aerosoler däremot sannolikt överskattats. Resultaten har också betydelse för luftkvaliteten i tätbefolkade kuststäder. Och allt tog sin början under en bilfärd en vindstilla dag på Azorerna.