Sök
Letar du efter intern information?
Visar 34621-34640 av 49114 träffar
- Valet av tilltalsformer i det språkliga landskapet
Romanska och klassiska institutionen
Ny artikel: Tamara Strugo redogör för det spanska tilltalsskicket i det visuella språkliga landskapet i staden Mendoza i Argentina. Forskning inom fältet språklandskap, där materialet är alla upptänkliga former av skyltar och affischer, analyserar oftast i vilken mån olika språk är mer eller mindre synliga i det offentliga rummet. Inom detta analyseras vad dessa språk kan avslöja i ett samhälle beträffande frågor om vitalitet, identitet och prestige. Hur ter det sig dock när man observerar ett språk som spanska där olika tilltalsformer förekommer? Hur tilltalas allmänheten via skyltning på spanska, formellt eller informellt? Tamara Strugo redogör för det spanska tilltalsskicket i det visuella språkliga landskapet i staden Mendoza i Argentina. Detta studeras delvis mot bakgrunden av att den i området informella tilltalsformen vos – jämfört med tú –historiskt har åtnjutit mindre prestige, samt i kontrast till det som faktiskt händer i interaktioner – det osynliga språkliga landskapet – avseende valet mellan vos och den formella tilltalsformen usted.Studien visar att vos är den mest utspridda tilltalsformen i det språkliga landskapet, jämfört med användningen av det formella usted , medan tú knappt förekommer. Studien bekräftar således att vos – jämfört med tú – har etablerat sig som en självklar del av den egna språkliga varieteten. Å andra sidan – och jämfört med usted – kan den starkt utspridda synligheten av vos i Mendozas språkliga landskap vara missvisande och ge sken av att det formella tilltalet håller på att försvinna, när så inte är fallet.
- Därför är det tufft att lära sig franska - Språket i P1
Romanska och klassiska institutionen
Lyssna på bl.a. Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet samtala om varför svenskar i Frankrike blir så bra på franska. Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.
- Workshop om "Active Learning Classrooms" (ALC)
Romanska och klassiska institutionen
Christophe Premat, lärare och forskare vid Romanska och klassiska institutionen, deltog i en presentation av nya boken "Använd rummet vid Göteborgs universitet. "Använd rummet" är den första högskolepedagogiska boken på svenska om undervisning i Active Learning Classrooms (ALC), hybridsalar, flexsalar och laborativa salar.
- Portugal och Sverige firar 380 år av diplomatiska förbindelser och handelsförbindelser
Romanska och klassiska institutionen
1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland. Utställning om den portugisiska diplomaten och poeten António Feijó på Stockholms universitet (Universitetsvägen 10, Södra huset, Hus B, 3 tr) tom den 22 december 2021. Biografi António Feijó (1859-1917) var en portugisisk poet och diplomat. Under sitt liv blev han förutom diplomat (han tillbringade 26 år i Stockholm) även känd som poet och som förespråkare för den litterära rörelsen ”parnassianismen". António Joaquim de Castro Feijó föddes i Ponte de Lima 1859. Han studerade juridik i Coimbra fram till 1882 och grundade 1880 den vetenskapliga och litterära tidskriften “Revista Científica e Literária de Coimbra”. 1886 utnämndes han efter en offentlig rekryteringsprocess till konsul och reste till Brasilien, först som attaché vid legationen i Rio de Janeiro och sedan som Portugals attaché i Rio Grande do Sul. 1888 blev han placerad vid konsulatet i Pernambuco. 1891 reste han till Stockholm, den "boreala staden", där han var tillförordnad generalkonsul och chargé d'affaires. 1900 utnämndes han till generalkonsul och chargé d'affaires i Stockholm och Köpenhamn i Danmark. Samma år gifte han sig med Maria Carmen Mercedes Joana Lewin, dotter till en svensk far och en ecuadoriansk mor. Efter unionsupplösningen 1905 utnämndes han 1906 till minister vid det norska hovet. Han dog den 20 juni 1917, 58 år gammal, efter att ha blivit änkling två år tidigare. Hans begravning var en stor händelse i den svenska huvudstaden. Senare fördes hans kvarlevor, tillsammans med sin hustrus, med militära hedersbetygelser på ett av den Kungliga flottans fartyg från Stockholm till Lissabon. I november 1927 fördes parets kvarlevor, i en imponerande begravningsprocession som uppmärksammades mycket i nationell press, till Ponte de Lima, där de vilar på kyrkogården i skuggan av gravens inskription: "Kärleken förde dem samman och inte ens döden skilde dem åt". António Feijó och Mercedes Lewin fick två barn och har ättlingar både i Portugal och i Sverige.
- Anmäl dig till vårens kurser fr.o.m. 16 september!
Romanska och klassiska institutionen
Är du intresserad av att läsa någon av våra kurser VT25? Anmälan är öppen 16 september-15 oktober. Anmälan öppnar på antagning.se och universityadmissions.se den 16 september Se vilka kurser som går att läsa här: su.se/romklass Du kan anmäla dig på antagning.se eller universityadmissions.se Hör gärna av dig till oss via expedition.romklass@su.se om du har frågor.
- Spanskspråkig musik tar över i Sverige
Romanska och klassiska institutionen
Den spanskspråkiga musiken växer snabbt globalt och Sverige är inget undantag. Enligt DN har lyssningarna ökat med 20 procent det senaste året.
- Nobelsymposium om världslitteratur
Romanska och klassiska institutionen
Nobelsymposiet ”(World) Literature and the Problem of the Universal: Philological and Philosophical Approaches”, organiserades 17-19 augusti 2022 av Helena Bodin, Stefan Helgesson, Christina Kullberg, Paul Tenngart, Helena Wulff, samt Alice Duhan, postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen. Nobelsymposiet ”(World) Literature and the Problem of the Universal: Philological and Philosophical Approaches” , organiserades 17-19 augusti 2022 av Helena Bodin, Stefan Helgesson, Christina Kullberg, Paul Tenngart, Helena Wulff, samt Alice Duhan , postdoktor vid Romanska och klassiska institutionen. I samband med symposiet ordnades även en litterär sammankomst på Svenska Akademien med uppläsningar av Mara Lee och Adnan Mahmutovic. Symposiet är knutet till det nyligen avslutade forskningsprogrammet ” Cosmopolitan and Vernacular Dynamics in World Literatures ” där även Cecilia Schwarz från Romanska och klassiska institutionen medverkar.
- Utgivning av boken "Poétiques et politiques du témoignage dans la fiction contemporaine"
Romanska och klassiska institutionen
Boken är redigerad av Alain Fleury Ekorong från Doualas universitet i Kamerun, Armel Jovensel Ngamaleu och Christophe Premat från Stockholms universitet. Boken bidrar till en bättre artikulation mellan fiktion och vittnesbörd och gavs ut av Peter Lang.
- "Earth beings" (mer-än-mänskliga varelser) får en egen röst i Mapuchepoesi
Romanska och klassiska institutionen
Ny artikel av Jasmin Belmar Shagulian - Artikeln analyserar hur naturen och mer-än-mänskliga varelser representeras och hur deras röster avslöjar kampen och motståndet mot miljöförstöring.
- Andrés Rivarola talade vid evenemanget "Tar Kina makten över världen?"
Romanska och klassiska institutionen
Årets tredje Global Bar Talks har fokus på makt och geopolitik. Temat var Kina, Latinamerika och vem som kan komma att styra världsekonomin med Lena Sellgren (Business Sweden), Andrés Rivarola (Nordiska Latinamerikainstitutet) och Simona Mohamsson, (författare till boken Hongkong RIP). Det senaste året har Kinas inflytande i världen allt mer ökat, inte minst i Latinamerika, där USA blir allt mer osynligt. Här hemma i Sverige blir miljardärerna allt fler och industrin tycks redan ha återhämtat sig efter pandemin, men i stora delar av världen ökar fattigdomen – och oron. Vad kommer nu att hända med jobben – och har EU någon roll att spela i en förändrad världsordning?
- Gå på sommarkurs om fransk reselitteratur i Aten
Romanska och klassiska institutionen
20-24 juni ges kursen ”Culture, French travel and European mobilities” på plats i Aten. Det är en intensivkurs med föreläsningar och workshops med specialister från en rad universitet i CIVIS-samarbetet, mestadels på franska. Kursen är öppen för alla från kandidat till doktorand som har B2-nivå i franska och engelska. CIVIS ger ett ekonomiskt bidrag för deltagande som täcker en stor del av både resa och uppehälle. Närvaro i Aten kompletteras med en kortare skriftlig uppgift, vilket tillsammans ger 2 ECTS. Anmälan senast 2 mars. För mer information, klicka här
- Urbefolkningens poetiska röst mot extraktivismen i spansk översättning
Romanska och klassiska institutionen
"What Local people?" Är en dikt som gör uppror mot extraktivism som är högaktuell igen i kampen mot gruvbrytningen i Kallak/Gállok, liksom det är på flera ställen i Latinamerika.
- Forskningsanslag från Magnus Bergvalls Stiftelse
Romanska och klassiska institutionen
"Nordic Journal of Francophone Studies" har erhållit forskningsanslag från Magnus Bergvalls Stiftelsen för publiceringen av ett kommande nummer med titeln ”Estetik av kollaps i den franskspråkiga världen” Numret planeras att ges ut under våren 2025, och utlysningen för bidrag finns att läsa på: fabula.org För mer information om tidskriften, besök: franorfon.org För information om Magnus Bergvalls-stiftelsen, besök: magnbergvallsstiftelse.nu
- Forskningsanslag från Stiftelsen Lars Hiertas Minne
Romanska och klassiska institutionen
"Nordic Journal of Francophone Studies" har fått forskningsanslag från Lars Hiertas Minne-stiftelsen för publiceringen av ett nytt nummer
- Värmdö Gymnasiums elever på inspirerande studiebesök vid institutionen
Romanska och klassiska institutionen
Gymnasieelever från Värmdö utforskar kritisk bildanalys vid universitetet. Elever från Värmdö gymnasium deltog nyligen i en workshop vid Romanska och klassiska institutionen, arrangerad av Christophe Premat , där de utforskade bildens roll i dagens samhälle.
- Utgivning av specialnumret om kollapsens estetik i de frankofona världen
Romanska och klassiska institutionen
Revue Nordique des Études Francophones publicerade den 20 mars 2025, på den internationella frankofonidagen, sitt specialnummer om ”kollapsens estetik i den frankofona världen”
- Nigers utträde ur Francophonie markerar en ny geopolitisk kurs i Sahel
Romanska och klassiska institutionen
Niger meddelade i mars 2025 sitt officiella utträde ur Organisation internationale de la Francophonie (OIF) – ett symboliskt laddat beslut i en tid av växande spänningar mellan afrikanska stater och tidigare kolonialmakter.
- Anna Finozzi samtalade med Silvia Avallone om "Cuore nero" på Italienska Kulturinstitutet
Romanska och klassiska institutionen
Den 20 maj gästade den italienska författaren Silvia Avallone Italienska Kulturinstitutet i Stockholm för ett samtal kring sin senaste roman Cuore nero (Svart hjärta)
- Behöver det kritiska tänkandet artificiell intelligens?
Romanska och klassiska institutionen
Vid den åttonde Interuniversitetskonferensen "Etik och utbildningens omvandling i den artificiella intelligensens tidsålder", som hölls den 31 oktober 2025, samlades forskare från Universidade da Coruña (UDC), Universidade de Santiago de Compostela (USC), Universidade de Vigo (UVigo) och andra lärosäten i det galiciska universitetsnätverket (SUG). Konferensen, organiserad av forskningsgrupperna GIACE, IDEA och GIES, med stöd av AIDIPE Galicia och spanska utbildningsmyndigheter, innehöll en huvudföreläsning av Christophe Premat.
- Kandidatuppsats i franska om TV-serien "En Place"
Romanska och klassiska institutionen
Den 4 juni försvarade Maryne Rauscher, student i franska, sin kandidatuppsats i franska om stereotyper i den franska Netflix-serien En Place.