Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33421-33440 av 49115 träffar
- Svensk teckenspråksforskning 50 år – se filmen från jubileumsdagen
Institutionen för lingvistik
I år firar teckenspråksforskningen vid Stockholms universitet 50 år. Här kan du ta del av programmet från vår jubileumdag den 13 maj. 1972 fick Brita Bergman medel av dåvarande Skolöverstyrelsen för att göra en lingvistisk analys av dövas teckenspråk. Därmed lades grunden till Avdelningen för teckenspråk, som bedriver forskning och erbjuder utbildningen om och på teckenspråk. Se filmen från jubileumsdagen Den 13 maj firade vi 50-årsjubileum i Södra huset på Stockholms universitet. Här kan du ta del av programmet från jubileumsdagen. Medverkande Johanna Mesch , professor, Institutionen för lingvistik Brita Bergman , professor emerita, Institutionen för lingvistik Bencie Woll , professor, Deafness Cognition and Language Research Centre, University College London Ingela Holmström , docent och ställföreträdande prefekt, Institutionen för lingvistik Liz Adams Lyngbäck , Institutionen för specialpedagogik Moa Gärdenfors och Nora Duggan , doktorander, Institutionen för lingvistik
- Kontakt mellan språk – stort tema för doktorander i språktypologi
Institutionen för lingvistik
Språkkontakt som grund till att språk varierar och förändras. Det är ett av de ämnen som kom upp på Emerging topics in typology, ETT – en stor internationell konferens om språktypologi på Stockholms universitet, av och för doktorander. Initiativtagare och organisatörer är doktorander vid Institutionen för lingvistik. En av de insikter som kom fram under konferensen är att det ofta är mer fruktbart att följa kontakten mellan världens språk än att ringa in deras plats på världskartan – ifall man vill försöka förklara hur och varför (eller varför inte) språk får nya former. Språk befinner sig sällan inom ett och samma land. De flyttar på sig, tillsammans med sina talare, genom tiderna. Därför är samröret mellan språk mer givande sätt att bedriva typologisk forskning. Typologer beskriver och förklarar ”Språktypologi är inte som att samla fjärilar”, menar lingvisten Hedvig Skirgård. Förutom att en typolog lägger olika språk under lupp, jämför dem och beskriver deras uppbyggnad, så söker typologen också förklara de skillnader och likheter mellan språken som uppenbarar sig. Språk är också något som betyder väldigt mycket för de flesta människor, till skillnad från fjärilar, menar hon. Hedvig Skirgård var inbjuden som huvudtalare på konferensen. Hon är forskare vid Max Planck institute for evolutionary anthropology i Leipzig och bland annat inriktad på att studera hur sociala kontakter inverkar på språk evolutionärt. Flera av ETT-föredragen handlade också om att bedöma just effekterna av språksläktskap och språkkontakt, utifrån en mängd olika perspektiv och språkliga drag. Samuel Chakmakjian, doktorand vid Inalco i Paris, talade till exempel om hur språkljud påverkas när olika språkfamiljer och grupper lever tätt tillsammans, som I västra Asien. Doktoranden Wakweya Gobena vid Potsdams universitet, har i stället koncentrerat sig på hur ett språkpar – det etiopiska majoritetsspråket amhariska och minoritetsspråket oromo – har influerat varandra vad gäller grundläggande verb. Talspråk ger relevanta insikter Ett annat återkommande tema under ETT-konferensen var vikten av att analysera talspråkliga data i forskningen. Detta är en stark trend i dagens språktypologiska fält – och det var också ämnet för konferensen andra huvudtalare, Laura Becker. Hon är forskare i lingvistik med inriktning på språktypologi vid universitetet i Freiburg, och poängterade att traditionella typologiska metoder – utan spontant, autentiskt tal som grund – riskerar att missa relevanta effekter i språklig variation och förändring. Detta är språktypologi Språktypologi eller är ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad. Disciplinen eftersträvar att beskriva och förklara den språkliga variation som finns bland världens språk. Om ETT på konferensen webbplats
- Rita Almeida ny föreståndare för SUBIC
Institutionen för lingvistik
Rita Almeida ersätter Johan Lundström som föreståndare för Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC).
- Ingela Holmström antagen som docent
Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik gratulerar Ingela Holmström som antagits som docent i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet. Ingela Holmström disputerade i pedagogik vid Örebro universitet 2013. Idag är hon verksam som forskare och universitetslektor inom ämnena dövas och hörselskadades flerspråkighet och teckenspråk vid Institutionen för lingvistik. Ingela Holmströms forskning handlar om kommunikation och interaktion mellan döva, hörselskadade och hörande i olika sammanhang, där olika språkliga resurser används. Hon har ett särskilt intresse för dövstudier, där också frågor om dövas utbildning ingår.
- Ljuba Veselinova befordrad till professor
Institutionen för lingvistik
Ljuba Veselinova har befordrats till professor i allmän språkvetenskap. Ljuba Veselinova är mångårig forskare vid Institutionen för lingvistik. Hon är också universitetslektor och har undervisat på alla utbildningsnivåer.
- Hip-hopera och romantasy utmanar hjärnan
Institutionen för lingvistik
Två ord har smällts ihop och bildar ett nytt. Början och slutet är oftast intakt, men i mitten har orddelar antingen förkortats, bytts ut – eller så överlappar de varandra. På svenska kallas fenomenet teleskopord. Lingvisten Daniel Kjellander har djupdykt i denna ordlekande ordbildning.
- Olympiad i lingvistik slår rekord i antal tävlande
Institutionen för lingvistik
Dags för landets gymnasister att spänna språkmusklerna! Årets kvaltävling i Lingolympiaden äger rum den 13 november 2024. Och många av de tävlande sporras att läsa lingvistik på universitetet. Lingolympiaden är en tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Hittills i år är ett tjugotal gymnasieskolor runtom i landet anmälda. Tävlingen anordnas på var och en av de anmälda skolorna. För elever i skolor där tävlingen inte organiseras, går det att tävla på Stockholms universitet. Tävlingen hålls då i hörsal F11 i Södra huset, mellan 9.00 och 12.00. Det är gratis att delta i Lingolympiaden. Uppdrag: ta reda på strukturer i språk du inte kan Tävlingen består av fem uppgifter på språk som deltagarna inte har några förkunskaper i. Oftast går det ut på att ta reda på de underliggande strukturerna i språken. All information som behövs för en fullständig lösning finns redan i uppgiften – resten är upp till lösarens logiska förmåga. Deltagarna har tre timmar på sig att klura på problemen. I förra årets kval var språken bland annat maldiviska och bantuspråket chichewa.
- Sök forskningsbidrag för användning av SUBIC-utrustning
Institutionen för lingvistik
Nu välkomnas forskare vid Stockholms universitet att söka ”time grants” hos SUBIC – Centrum för hjärnavbildning vid SU – för att få fri tillgång till den utrustning som erbjuds där.
- Röstforskare studerar hur vi väcker empati
Institutionen för lingvistik
Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.
- Nu blir det olympisk final i lingvistik på Stockholms universitet!
Institutionen för lingvistik
Landets skolelever visar ett rekordstort intresse för lingvistik – vetenskapen om det mänskliga språket. I Lingolympiadens kvaltävling 2024 deltog hela 262 gymnasister. Nu är eleverna med bäst resultat inbjudna till storslagen final på Stockholms universitet 7–9 mars 2025. Intresset för lingvistik ökar bland landets gymnasister Lingolympiaden är en årlig tävling i lingvistisk problemlösning för gymnasieelever från hela Sverige. Den har arrangerats sedan 2007 och har ökat stort i popularitet på senare år. Tävlingen arrangeras i samarbete med Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet. Kvaltävlingen ägde rum i november 2024, och innefattade som brukligt fem uppgifter i språk som deltagarna inte hade några förkunskaper i. All information som behövdes för en fullständig lösning fanns redan i uppgiften, resten var upp till lösarens logiska förmåga. I tre timmar fick de tävlande svettas över kluriga uppgifter på språken evenki, fur, karajá, kokborok och nuxalk. Finaltävling – och en helg med fullspäckat program Högst poäng i kvalomgången hade Elvin Runeson på Katedralskolan Uppsala; han regerade med sina 79,5 poäng av 100 möjliga. Nu har Elvin – och 23 andra av de bästa eleverna från kvalet – bjudits in till final på Stockholms universitet, 7–9 mars 2025, på Institutionen för lingvistik. Själva finaltävlingen äger rum lördagen den 8 mars på eftermiddagen i en fyra och en halv timme lång individuell skrivning.
- Ingela Holmström befordrad till professor i teckenspråk
Institutionen för lingvistik
Ingela Holmström blev nyligen befordrad till professor i teckenspråk med inriktning mot tvåspråkighet. Hon blev därmed Sveriges andra döva professor.
- Lingvistiken på Stockholms universitet rankas bäst i Sverige!
Institutionen för lingvistik
I 2025 års upplaga av QS World University Rankings by Subject rankas lingvistiken på Stockholms universitet som nummer ett i landet.
- Doktorandfestival synliggör, bildar och inspirerar
Institutionen för lingvistik
Med doktorandfestivalen ”DokFest” vill doktoranderna i lingvistik föra fram sina arbeten till en vidare krets. I början av april kunde en välfylld hörsal ta del av en rad fängslande föredrag.
- ”Lingvistik är det roligaste man kan hålla på med”
Institutionen för lingvistik
I Forskning och Framsteg berättar doktoranden Amanda Kann om hur Lingolympiaden inspirerade henne till att läsa lingvistik.
- Petter Kallioinen vill påverka SU:s klimatomställning
Institutionen för lingvistik
Petter Kallioinen är ny miljöansvarig på Institutionen för lingvistik. Han vill att klimatomställningen på hela Stockholms universitet ska lägga sig mer i linje med vetenskapen.
- AI-röster är temat när Stockholms universitet firar Världsröstdagen
Institutionen för lingvistik
Den 23 april arrangerar Stockholms universitet en helkväll till röstens ära, med temat AI och röst. Genom dagens AI-teknologi skapas helt nya möjligheter att utforska vad den mänskliga rösten faktiskt är – dess enorma kapacitet och betydelse. Firandet är en del av den årliga Världsröstdagen, World Voice Day.
- Döva nyanlända möter stora språkliga hinder
Institutionen för lingvistik
Lingvisten Nora Duggan uppmärksammar döva migranters språkliga situation. Den 5 juni 2024 försvarade hon sin avhandling Deaf migrants in Swedish adult education på Stockholms universitet.
- Workshop med outforskade språk på agendan
Institutionen för lingvistik
Outforskade språk i Pakistan var ämnet för en intensiv workshop i Islamabad under april. Henrik Liljegren, professor i lingvistik, höll i evenemanget. Hur kan jag dokumentera mitt eget språk? Vad är det för skillnad mellan språkdokumentation och språkbeskrivning? Är vissa språk dömda att dö ut? Vilka verktyg är mest effektiva för att hantera och analysera data? Det är några av de frågor som kom upp i workshoppen, som hade titeln ”Exploring Undocumented and Underdocumented Language Worlds of Pakistan”. Varje enskilt språk är en värld i sig Uttrycket ”Language Worlds” syftar här på att varje enskilt språk i världen är en värld sig – ett eget ”ekosystem” – med ett unikt ordförråd, en unik grammatik och ett sätt att relatera till de människor och den miljö där just det språket talas. Inbjudna till workshoppen var ett trettiotal doktorander, språkaktivister och forskare – alla på något sätt engagerade i dokumentation av hotade språk i Pakistan. Professor Henrik Liljegren ledde evenemanget, och värdar var Allama Iqbal Open University (AIOU) och Forum for Language Initiatives (FLI). Allama Iqbal Open University är världens femte största universitet i antalet studenter: 1,3 miljoner. Forum for Language Initiatives är ett språkresurscentrum, som under de senaste 20 åren haft de cirka 30 språk som talas i Pakistans norra bergsregion som primär målgrupp. Pakistan – med sina 250 miljoner invånare – är väldigt mångspråkigt och mångkulturellt. Totalt räknar man med 80 språk i landet, och inget av dem talas som förstaspråk av mer än 50 procent av befolkningen. Ungefär hälften av språken är potentiellt hotade och många kommer med stor sannolikhet att ersättas av mer dominerande språk inom loppet av några årtionden. Dessa språk är också knapphändigt dokumenterade och beskrivna; de har inget skriftspråk eller några egna resurser till förfogande. De flesta är heller inte officiellt erkända. Språkförlust är kulturell förlust Förlusten av ett språk innebär att en del av vår kulturella mångfald går förlorad. Ur ett forskningsperspektiv innebär det att vi går miste om ännu ett sätt som språk väljer att begripliggöra dimensioner som tid och rum, smakupplevelser eller samspelet mellan talare och lyssnare. Workshoppen var uppbyggd runt fem teman: ramverk, data & metod, datahantering, analys och publikation. Efter en presentation och dialog om teoretiska frågor, ägnades en stor del av tiden åt att öva praktiska färdigheter. Viktiga redskap för datahantering och analys introducerades, och deltagarna fick själva pröva på att applicera dessa redskap på eget språkmaterial: Praat (för fonetisk och fonologisk analys), ELAN (för transkription och annotation av ljud och video), FieldWorks Language Explorer (för grammatisk analys och för att bygga lexikala databaser). Enbart i den här gruppen var mer än 15 språk representerade, både i form av deltagarnas förstaspråk och de språk som de valt att studera, bland annat pahari, pashto, dameli, dawoodi, torwali, gojri, chilisso, shina och burushaski. Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld – Vi grävde djupt i språkdokumentationens fascinerande värld och fick med oss ovärderlig kunskap och praktiska färdigheter. Henriks omfattande erfarenhet och expertis inom området lyste igenom, och vi fick tillfälle att prova kraftfulla verktyg, säger professor Zafeer Kiani från University of Azad Jammu & Kashmir, som deltog tillsammans med en grupp av egna doktorander. – Det var en minnesvärd upplevelse fylld av lärande, samarbete och insiktsfulla diskussioner. Stort tack till Henrik, AIOU och FLI för att ni gjorde detta möjligt! Upprättelse genom språknamnet Zafeer Kiani har egen erfarenhet av språkdokumentation. För några år sedan påbörjade han och kollegan Abdul Qadir Khan dokumentationen av ett litet och tydligt hotat språk i nordligaste Pakistan. Språket har tidigare gått under namnet domaaki, men under arbetets gång förstod teamet att språknamnet var något som de cirka 300 talarna själva värjde sig inför. Namnet hade getts dem av den omgivande språkliga majoriteten, som såg ner på den här gruppen – och som under sekler på utsatt dem för diskriminering. Numera talar man med stolthet om det egna språket som dawoodi.
- Yttrandefrihetsexpert kritiserar ministrars fördömanden av Erdogandockan
Institutionen för mediestudier
Kristerssons och Billströms skarpa uttalanden kring Erdogandockan är problematiska. Har man väl börjat fördöma yttranden finns ingen återvändo, skriver Nils Funcke i SvD:s nätupplaga på måndagen. "Ministrarna agerar extremt olämpligt" Experten: Nu finns det ingen återvändo för regeringen Uttalande från utrikesminister Tobias Billström med anledning av låtsasavrättning
- "Du är den professor vid IMS som överlägset mest har uppfyllt den tredje uppgiften"
Institutionen för mediestudier
– Du är den professor vid IMS som överlägset mest har uppfyllt den här tredje uppgiften att samverka med det omgivande samhället - i det här fallet då genom mediemedverkan, sade Kristina Widestedt, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för mediestudier, under avtackningen av Ester Pollack, professor emerita i journalistik, på fredagseftermiddagen.