Sök
Letar du efter intern information?
Visar 33401-33420 av 49115 träffar
- Stads- och kommunhistoriska seminariet
Historiska institutionen
Lucas Poy (Vrije Universiteit, Amsterdam) och Hannes Rolf (Stockholms Universitet) presenterar nya boken Rent strikes: A History of Collective Tenant Actions Across the World .
- Genushistoriska- och Modernhistoriska seminariet: Yulia Gradskova
Historiska institutionen
Presentation av boken: "East–South Women Internationalism at the Cold War Periphery. Coming Together in Tashkent, Havana, and Beyond". Seminarium Datum: tisdag 28 oktober 2025 Tid: 15.30 – 17.30 Plats: Historiska institutionen, D900 och på Zoom Observera att detta seminarietillfälle är ett samarbete mellan Modernhistoriska seminariet och Genushistoriska seminariet. Seminarietillfället hålls på engelska. För mer information: Gå till den engelska kalenderhändelsen Om seminarieserierna Genushistoriska seminariet hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom. Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed . Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64330109250
- Genushistoriska seminariet: Michaela Malmberg (Stockholms universitet)
Historiska institutionen
Slutseminarium: ”Kamratandan bär inom sig en stor makt”. Yrkesliv, identitetsskapande och emancipation hos kvinnliga gymnastikdirektörer 1820–1940 Seminarium Datum: torsdag 18 september 2025 Tid: 13.00 – 16.00 Plats: D255, Södra husen Om seminarieserierna Genushistoriska seminariet hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom. Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed . Zoom-länk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64330109250
- Tidigmoderna seminariet & Philippine History Forum: Stephanie Mawson (University of York)
Historiska institutionen
“Between Ternate and Manila: Malay Magic on the Colonial Frontier” Seminarium Datum: onsdag 19 november 2025 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: D220 och på Zoom Detta seminarietillfälle är ett samarbete mellan Tidigmoderna seminariet och Philippine History Forum. Observera att seminariet hålls på engelska. Om Tidigmoderna seminariet Tidigmoderna seminariet anordnas vid Historiska institutionen varje termin. Sammankallande är Birgit Tremml-Werner, Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson. Kontakt: Birgit Tremml-Werner Seminariet kan även följas via Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt Om Philippine History Forum Philippine History Forum välkomnar studenter på alla nivåer att delta i seminarier med ledande internationella historiker. Läs mer på Philippine History Forums hemsida Anmäl dig till seminariet genom att kontakta Birgit Tremml-Werner.
- Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset: Pär Frohnert
Historiska institutionen
"”En generös flyktingpolitik?” Hjälp till akademiska flyktingar under 1930-talet". Pär Frohnert, professor emeritus i historia vid Historiska institutionen (Stockholms universitet) föreläser på ABF-huset 1 december. Föreläsning Datum: måndag 1 december 2025 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41 Efter att nazisterna kom till makten i Tyskland 1933 avskedades många med akademiska anställningar, främst judar. Många valde att fly, men hade svårt att få fotfäste i tillflyktsländerna. För att bistå dem grundades i Sverige ”Insamlingen för landsflyktiga intellektuella”, där några borgerliga kvinnor var drivande. Vilka grupper var det som var aktiva i denna organisation? Hur försökte de agera gentemot den restriktiva flyktingpolitik som drevs? Om Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset Föreläsningarna sker i samarbete mellan Historiska institutionen vid Stockholms universitet och folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen 41. Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna! Läs mer om höstens program via denna länk
- Klimat- och miljöhistoriska seminariet & Medeltidsseminariet: Sanne de Jong (Radboud Universiteit)
Historiska institutionen
"Ash clouds, climate shocks, famine, and epidemics in 6th century Ostrogothic Italy and Eastern Roman Anatolia" Seminarium Datum: onsdag 15 oktober 2025 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Historiska institutionen, rum D837 och på Zoom Det här seminarietillfället är ett samarbete med Medeltidsseminariet. Se den engelska kalenderhändelsen för Zoom-länk och mer information om seminarietillfället Om Klimat- och miljöhistoriska seminariet Seminarieserien arrangeras vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Sammankallande är Fredrik Charpentier Ljungqvist, Martin Skoglund och Iva Lučić. Läs mer på seminariets egen sida: Klimat- och miljöhistoriska seminariet
- Modernhistoriska seminariet: Grzegorz Rossoliński-Liebe (Freie Universität, Berlin)
Historiska institutionen
Grzegorz Rossoliński-Liebe från Freie Universität i Berlin gästar seminariet och presenterar sin bok om polska borgmästare och Förintelsen under den tyska ockupationen. Seminarium Datum: onsdag 22 oktober 2025 Tid: 16.00 – 17.30 Plats: Historiska institutionen, rum D900 Observera att detta seminarietillfälle har avvikande dag och tid! Om modernhistoriska seminariet Modernhistoriska seminariet sammanträder ett antal tillfällen per termin, oftast tisdagar kl. 15:30 i rum D900 på Historiska institutionen, om inget annat anges. Sammankallande är Elisabeth Elgán. Mer om Modernhistoriska seminariet
- Stads- och kommunhistoriska seminariet
Historiska institutionen
Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter (Uppsala universitet) samt Stefan Särdqvist (Lunds tekniska högskola) presenterar på Stads- och kommunhistoriska seminariet.
- Frukostseminarium: Till Stockholm inkomna personer, 1745-1768
Historiska institutionen
Stads- och Kommunhistoriska institutets frukostseminarium: Esa Ruotsalainen gör en presentation av ett projekt om de 14.000 personer som omnämns i Politie- och Commercie tidningar som inresande personer till Stockholm. Tobias Osvald, håller en presentation av Stockholms sena 1700- och tidiga 1800-tal präglades av demografisk och ekonomisk stagnation Seminarium Datum: torsdag 27 oktober 2022 Tid: 09.00 – 11.00 Plats: D900, Historiska institutionen Esa undersöker vem som besökte staden Stockholm i mitten av 1700-talet. Stockholmstidningen publicerade varje vecka namn, yrke och boendeort av de ståndspersoner som hälsade på staden under en kortare tid så att stadens medborgare kunde veta vem som befann sig i staden och var denna person kunde anträffas. Denna information har för åren 1745–1768 förvandlats till en databas som tillåter statistiska undersökningar om gäster, boenden (hotell), men även var gästerna bodde i stan. Denna forskning ger en bra bild över rörligheten i Stockholm, kontakter med landsbygden, officiell och inofficiell hotellverksamhet med mera. Tobias Osvald, Uppsala, håller en presentation av Stockholms sena 1700- och tidiga 1800-tal präglades av demografisk och ekonomisk stagnation. Under perioden genomgick vardagslivet i staden stora förändringar. Detta framkommer i mötet mellan Stockholms invånare och polisbetjäningen som tillhörde Kungliga Poliskammaren. I sin avhandling Stadens gränsplatser: Kungliga Poliskammaren och vardagens omstridda rum i Stockholm, 1776–1835 ger historikern Tobias Osvald en inblick i vardagens polisiära praktiker och ett på många sätt omstritt stadsrum. Vi bjuder på en macka och kaffe Mer om Stads- och Kommunhistoriska institutet hittar du här
- Genushistoriska seminariet: Riksdagen som minnesproducent
Historiska institutionen
Ulla Manns, Södertörns högskola, om Riksdagen som minnesproducent: Tre jubileer av kvinnors rösträtt Seminarium Datum: onsdag 25 januari 2023 Tid: 13.00 – 14.45 Plats: D900 Presentationen analyserar och jämför tre jubileer av kvinnors rösträtt i Sverige: 50-årsjubileet 1969, 75-årsjubileet 1994 samt det nyligen avslutade 100-årsjubileet ”Fira demokratin!”. Med utgångspunkt i begreppet historiebärare analyseras och jämförs hur ett nationellt minne kring kvinnors rösträtt producerades och vidareförmedlades till kommande generationer, utifrån ett så kallat minnesperspektiv. Studien berör såväl kulturellt minne, nationella självbilder och relationen mellan dem, som den aktuella situation i vilken det specifika minnet produceras. Läs mer om Ulla Manns här
- Disputation: Julia Englander
Historiska institutionen
Julia Englander disputerar i historia. Disputation Datum: fredag 29 november 2024 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: G-salen, Svante Arrhenius väg 22 C
- Henrik Liljegren befordrad till professor i allmän språkvetenskap
Institutionen för lingvistik
Henrik Liljegren har blivit befordrad till professor i allmän språkvetenskap med inriktning mot språkdokumentation och språkbeskrivning. Henrik Liljegren är en är mångårig forskare och medarbetare vid Institutionen för lingvistik. Han disputerade 2008 på en avhandling om det indoariska språket palula, ett språk med cirka 10 000 talare i nordvästra Pakistan.
- Så bildas par av motsatser i världens språk
Institutionen för lingvistik
Vi människor vill gärna dela in världen i motsatser. Språket kryllar av motsatspar, så kallade antonymer, som varm–kall, ljus–mörk, lycklig– olycklig. Nu har forskare i typologi undersökt om det finns mönster i hur vi bildar antonymer.
- Ny publikation ger en introduktion till Historisk kryptologi
Institutionen för lingvistik
I bibliotek och arkiv världen över finns tusentals historiska manuskript skrivna i hemlig kod. Texter som med hjälp av chiffer hållits hemliga för utomstående. Det är allt från diplomatisk korrespondens och underrättelserapporter, privata brev, dagböcker eller texter med anknytning till hemliga sällskap. Inom forskningsområdet Historisk kryptologi arbetar man med att hitta sätt för att avkoda dessa hemliga dokument. Hur det går till beskrivs i ett nyligen publicerat bokkapitel.
- Om uppkomsten av negationer i olika språk
Institutionen för lingvistik
I december 2022 utkom boken The Negative Existential Cycle. En av redaktörerna till boken är Ljuba Veselinova, professor i allmän språkvetenskap vid Institutionen för lingvistik.
- Iris-Corinna Schwarz om barns språkutveckling i BVCpodden
Institutionen för lingvistik
Iris-Corinna Schwarz är docent i lingvistik och forskare vid Stockholm Babylab. I senaste avsnittet av BVCpodden svarar hon på frågor om barns språkutveckling. "Hur går det till när spädbarn lär sig språk? När blir ljuden begripliga? Och hur går forskningen till?" Det är några av de frågor som ställs i senaste upplagan av BVC-podden. Programledaren Malin Bergström, forskare och barnpsykolog, samtalar med Iris-Corinna Schwarz från Stockholm Babylab under rubriken Ett levande samspel är avgörande . Lyssna här
- Sommarskola om inkluderande språkbedömning ges igen 2023
Institutionen för lingvistik
För andra året i rad är Institutionen för lingvistik värd för sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals. Årets teman är "mixed methods" och språklig mångfald. Under två veckor i juni arrangeras sommarskolan IAM3 – Inclusive Assessment of Multi-Modal Multilinguals vid Stockholms universitet. Sommarskolan arrangeras av Rochester Institute of Technology med stöd av National Science Foundation (US). Eftersom sommarskolan hålls i Stockholm har man även i år möjlighet att ta emot några extra studenter. Svenska och internationalla doktorander samt studenter på avancerad nivå har möjlighet att ansöka om en plats. Lär mer på vår engelska sida: IAM3 Summer institute 7 – 22 June 2023
- Om narrativa referenter i fem olika nationella teckenspråk
Institutionen för lingvistik
Sju forskare från fem olika länder presenterar en studie där man jämfört hur olika nationella teckenspråk uttrycker vem/vad man pratar om. Från Stockholms universitet deltog Johanna Mesch, professor i teckenspråk. I studien har forskarna jämfört Auslan (australiskt teckenspråk), irländskt teckenspråk, finskt teckenspråk, norskt teckenspråk och svenskt teckenspråk. Man lät tio tecknare berätta samma historia om en groda på sina respektive språk för att undersöka hur man inom de olika nationella teckenspråken uttrycker vem/vad man pratar om. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan språken. Gemensamt för tecknarna var att de använde olika sätt för att referera till en varelse eller ett föremål. Det kunde vara a) lexikalt tecken GRODA, b) avbildande tecken ÖPPNA-FÖNSTER, c) inlånad munrörelse / uggla/, d) bokstavering UGGLA, e) vänstra ickedominanta handen (till exempel "bära grodan"), eller f) osynlig entitet i teckenrummet (till exempel groda). En märkbar skillnad mellan språken var att tecknare från Australien och Irland oftare använde bokstavering medan de från Sverige, Finland och Norge hellre använde lexikala tecken, munrörelser och avbildande tecken. Artikeln är publicerad i Linguistic Typology och finns tillgänglig online: A cross-linguistic comparison of reference across five signed languages (degruyter.com)
- Språkforskare: "Politiskt förslag om språkbedömning saknar vetenskapligt stöd”
Institutionen för lingvistik
I Liberalernas valmanifest föreslås obligatorisk språkbedömning av tvååringar som inte är inskrivna i förskolan. Förslaget visar på okunskap om barns språkutveckling, skriver sju forskare på DN Debatt. Bakom artikeln står bland andra Signe Tonér , Tove Nilsson Gerholm och Ghazaleh Vafaeian , forskare i lingvistik och barns språkutveckling, samt Sofia Frankenberg som är docent i förskoledidaktik. DN Debatt. ”Obligatoriskt språktest saknar vetenskapligt stöd” (dn.se)
- Matti Marttinen Larsson är ny internationell postdok vid Institutionen för lingvistik
Institutionen för lingvistik
Språkförändring i spanska står i fokus för Matti Marttinen Larssons kommande projekt. Från och med 1 juli är han anställd som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larsson disputerade i februari 2022 med en avhandling om grammatisk variation i lokativa adverbialfraser i olika spanska dialekter. Den 1 juli börjar han som postdoktor vid Institutionen för lingvistik. VR-finansierad postdok om språkförändring i modern spanska Matti Marttinen Larssons anställning är en internationell postdok som finansieras av Vetenskapsrådet . Han har beviljats 3,6 miljoner kronor för det treåriga forskningsprojektet Utvecklingsvägar i den spanskspråkiga världen: korsdialektal historisk variation och förändring i spansk morfosyntax mellan 1800- och 2000-talet. Projektets första två år kommer vara förlagda vid Humboldtuniversitetet i Berlin medan det sista året görs vid Institutionen för lingvistik. Matti Marttinen Larssons profilsida