Sök
Letar du efter intern information?
Visar 32041-32060 av 49114 träffar
- På gång i nätverket för skolans svenskämnen
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
I STLS nätverk för svenska, svenska som andraspråk och modersmål arbetar man för tredje året i rad med att utveckla undervisningen i skönlitteratur. Genom att låta eleverna ta del av olika skönlitterära uttryck, skapar eleverna sina egna tolkningar av skönlitterära verk.
- Ny artikel om visuella representationer i samhällskunskap
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
SO-nätverket inom STLS har, inom ramen för sitt ULF-projekt ”Säger bilden mer än tusen ord”, fått en artikel publicerad i tidskriften Nordidactica. Artikeln handlar om hur elever förstår modeller som används i samhällskunskapen och hur undervisningen kan utformas för att stärka elevernas förmåga.
- Nytt undervisningsmaterial för att stärka elevers kunskaper i programmering och teknik
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
I en nyligen publicerad artikel kan vi läsa om hur ett nytt undervisningsmaterial i teknikämnet bättre kan stödja elevers förståelse för programmering och teknik. Med en tydligare struktur och fler praktiska moment, kopplas uppgifterna effektivare till viktiga förmågor som eleverna behöver utveckla.
- Nya artiklar inom skolans svenskämnen: Lekfullhet och nya perspektiv i undervisningen
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
STLS nätverk för svenska, svenska som andraspråk och modersmål har nyligen publicerat två utvecklingsartiklar på Skolporten. Artiklarna belyser lekfullhet i undervisningen och nya perspektiv på brevväxling som pedagogisk metod.
- Annika Drougge och Fredrik Morin har blivit intervjuade av Skolporten
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
Bilder kan skapa ett gemensamt språk på lika villkor. Det berättar Annika Drougge och Fredrik Morin i en utvecklingsartikel som de skrivit om sitt FoU-projekt. Här kan du läsa intervjun i Skolporten.
- SCILJ om ny signalspaningslag: "Bör utredas mer"
Stockholms centrum för internationell rätt
Regeringen har beslutat om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (signalspaningslagen). Forskarna Mark Klamberg och Pål Wrange är kritiska i sitt remissvar och menar att utredningen behöver kompletteras betydligt.
- Nu söker vi doktorander i specialpedagogik till höstterminen 2024
Specialpedagogiska institutionen
Ansök senast 1 april! Vid Specialpedagogiska institutionen bedrivs forskning utifrån en variation av teoretiska perspektiv och metodiska tillvägagångssätt, vilket speglar den tvärvetenskapliga karaktär som kännetecknar specialpedagogik som vetenskapligt ämne. Den specialpedagogiska forskningen behandlar villkor för delaktighet och lärande ur ett samhälls-, organisations-, grupp- och individperspektiv. Fokus ligger på att undersöka hur pedagogiska miljöer kan stödja eller hindra utveckling, lärande och socialisation hos barn och vuxna. Referensnummer: SU FV-0496-24 Doktorand i specialpedagogik
- Engagemang för större ordförråd och välmående i förskolan
Specialpedagogiska institutionen
Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.
- Ny webb - nästan samma
Institutionen för mediestudier
I tidig december byter SU webbsystem - då kan en del se annorlunda ut. Ta det lugnt - vi fixar till det.
- Nytt avsnitt av Bakom bokhyllan: Öppen tillgång för global rättvisa
Stockholms universitetsbibliotek
Med anledning av Open Access Week släpper podden Bakom bokhyllan ett specialavsnitt om öppen tillgång utifrån årets tema. I podden delar Paula Uimonen, professor i socialantropologi på Stockholms universitet, sin syn på öppen tillgång utifrån ett rättviseperspektiv. Årets tema för Open Access Week är “It Matters How We Open Knowledge: Building Structural Equity”, och handlar om öppen tillgång utifrån en rättviseaspekt. Temat går i linje med de rekommendationer som UNESCO släppte nyligen kring öppen vetenskap, där öppen tillgång är en avgörande faktor.
- Flor Vermassen och Julie Lattaud i Vetenskapsradion
Bolincentret för klimatforskning
Hur det allt varmare vattnet i havet påverkar smältningen av Grönlandsisen
- Lediga tjänster: trädgårdsmedarbetare (3 säsongsanställningar)
Bergianska trädgården
Bergianska trädgården söker ytterligare 3 säsongsanställda trädgårdsmedarbetare.
- Program för 2023
Bergianska trädgården
Nu ligger årets programpunkter i Bergianska trädgården ute i kalendern.
- Lediga tjänster som trädgårdsmedarbetare
Bergianska trädgården
Bergianska trädgården söker ett flertal säsongsanställda trädgårdsmedarbetare
- 111-åring blommar
Bergianska trädgården
Titta in i Edvard Andersons växthus så hittar du den ståtliga målarborsten. Lökarna kom till Sverige från Sydafrika för mer än hundra år sedan.
- Unik hybridknölkalla blommar
Bergianska trädgården
Inte en jätte, men nästan. Allt är relativt. Denna knölkalla är en hybrid där den ena föräldern är jätteknölkalla och den andra föräldern är en annan knölkalla-art. Den är på väg att slå ut och då kommer den att stinka. Jätteknölkalla, Amorphophallus titanum , har blommat två gånger, 2011 och 2013, i Edvard Andersons växthus. Den knölkalla som blommar just nu är något annat, nämligen den första hybriden som har jätteknölkalla som den ena föräldern. Pollen från jätteknölkalla användes för att pollinera en annan knölkalla-art, Amorphophallus variabilis , i Frankfurt Palmengarten 2002. Frukterna innehöll bara fem mogna frön. Dessa såddes vilket resulterade i två plantor. År 2011 blommade den ena plantan i Hamburgs botaniska trädgård. Den plantan beskrevs sedan som en kultivar (sort) under namnet Amorphophallus ’John Tan’.
- Vinter i Bergianska trädgården
Bergianska trädgården
Ute är det fortfarande vinter, men inne i växthusens odlingsavdelningar pågår vårens förberedelser för fullt. De trädgårdsmästare som ansvarar för Bergianska trädgårdens utemiljöer planerar under vintern inför kommande växtsäsong. I samråd med botanisterna bestämmer de vilka växter som ska odlas och skissar på var de ska planteras. Ett viktigt arbete är fröhanteringen. Redan på hösten när fröerna samlats in i trädgården påbörjades rensning. Under vintern ser trädgårdsmästarna över sina förråd av fröer, gör upp nya såddlistor, går igenom frökataloger och beställer. Sedan kan sådden börja. Tusentals fröer sås Redan i november–december börjar de första växterna sås inne i växthusens odlingsavdelningar. Det är främst de perenna (fleråriga) växterna som sås tidigt. Framåt vårvintern är många olika sådder redan igång. Ett par tusen penséer och förgätmigej förbereds nu för vårens urnor, prydnads- och entrérabatter. Såarbetet är ett riktigt precisionsjobb, i alla fall om fröerna endast är någon millimeter i diameter. Varje frö sås ett i taget. Med hjälp av fukten på ”såpinnen” (prickelpinnen) fastnar fröet på spetsen och kan petas ner i jorden. I ett såbrätte ryms minst 150 fröer. Penséfröerna får gro i cirka 20 graders värme. Efter en tid skolas de små plantorna om från såbrättet till egna krukor. När bladrosetten är tillräckligt stor flyttas plantorna till ett svalare växthus för att växterna ska kunna växa långsamt och bilda blomknoppar. Ungefär 1000 olika arter och sorter sås årligen inomhus för Bergianska trädgårdens utomhusområden.
- Näsduksträdet i full blom
Bergianska trädgården
Innanför granhäckarna står vårt näsduksträd som just nu är i full blom. Näsdukarna är egentligen två stora vita stödblad som omger blomställningarna.
- Bytt är bytt – botaniska trädgårdar byter frön
Bergianska trädgården
Bergianska trädgårdens frökatalog innehåller 103 utvalda fröer och ingår i fröbytet mellan många av världens botaniska trädgårdar. Genom utbytet får trädgården och växthusen fröer till tusentals växter. – På våren går jag igenom sådderna främst till Bergianska trädgårdens systematiska avdelning. Då märker jag vilka fröer som håller på att ta slut och gör upp frölistor för insamling av dessa, berättar botanist Lars Gunnar Reinhammar som ansvarar för arbetet med frökatalogen. Fröerna plockar Lars Gunnar och hans kollegor under sensommaren och hösten. Årets frökatalog innehåller fröer insamlade 2021. Till katalogen valdes 103 fröer ut. Den skickas nu ut till ca 500 botaniska trädgårdar. I gengäld kan Bergianska trädgården beställa fröer från botaniska trädgårdar runt om i världen. Växternas härkomst går att spåra Alla fröer förvaras i specialvikta fröpåsar i en stor sval. Det går att spåra på detaljnivå vilken botanisk trädgård som samlat in en växt och vilket år den är insamlad. Vid fröplockningen används papperspåsar som fröna kan förvaras medan de får torka några veckor. Därefter rensas fröna och stoppas i specialvikta påsar. På fröpåsarna skrivs växtens vetenskapliga namn, identifikationsnummer och insamlingsdatum. Till slut registreras alla insamlade frön i en databas. Växtmaterial får inte spridas hur som helst i världen. Det regleras enligt konventionen för biologisk mångfald från 1992, och reglerna skärptes ytterligare 2014. För att få fröer måste trädgårdarna därför skriva på ett intyg om att fröerna inte kommer att användas kommersiellt.
- Upptäck Ballongärt i Edvard Andersons växthus
Bergianska trädgården
I växthusets Sydafrika-rum står ballongärt i både blom och frukt. Den är inte bara vacker att se på utan också en av de viktigaste sydafrikanska medicinalväxterna.