Engagemang för större ordförråd och välmående i förskolan
Läsmetoden ”dialogic reading” används för att engagera barn och utveckla deras språkförmåga. Och en – för svenska förhållanden – ny metod ger barn möjlighet att själva skatta sitt välbefinnande.

Foto: Unsplash
Rasmus Riad disputerar 7 maj med sin avhandling "Language and well-being in early childhood education: a trial of dialogic reading in inclusive preschool settings".
Dialogen är central för en typ av boksamtal där läsaren lägger särskild vikt vid att engagera barn i bokläsning.
– Barnens engagemang väcks genom att de vuxna ställer frågor kring vad som händer i boken och barnen får möjlighet att både få uttrycka sig själva och ta del av det rika språk som finns i boken, förklarar Rasmus Riad.

Samtalen fungerar som en språngbräda för att stärka språket genom att samtala om både händelserna i boken och kring specifika begrepp.
Fint kvitto
– De viktigaste resultaten från forskningen är att barnens språkliga förmåga, främst gällande ordförråd, kunde stärkas med hjälp av den här läsmetoden. Eftersom resultaten är länkade i flera steg, där lärarna först fick lära sig läsmetoden och att barnen därefter erbjöds den här typen av bokläsning, är barnens språkutveckling ett fint kvitto på att en riktad insats kan göra skillnad.
Forskare och personer som verkar i och omkring förskolan kan dra nytta av resultaten. Läsmetoden är genomförbar i svensk kontext.
– Det borde göra metoden intressant för både pedagoger i förskolan såväl som rektorer. Resultaten är sprungna ur ett tätt samarbete med specialpedagoger där de har understött introduktionen av bokläsningen med hjälp av coaching. Den här läsmetoden förenar tre av mina intresseområden: språkutvecklande arbete, intervention genom tidiga insatser och kopplingen mellan teori och praktik.
Samarbete för förändring
Ett mätinstrument som är nytt för svenska förhållanden har utvärderats. Barnen har själva fått skatta sitt välmående i förskolan med hänsyn till sociala aspekter, som exempelvis de andra barnen, pedagogen, men också mer övergripande intryck av närmiljön.
– Barns välmående i förskolan – ur deras eget perspektiv – är intressant eftersom det är ett förhållandevis okänt forskningsfält samtidigt som välmående kan ses som en förutsättning för lärande.
Rasmus Riad överraskades av hur tålmodiga och angelägna pedagogerna var att genomföra studien.
– Min avhandling visar indirekt vilken tillgång och resurs som specialpedagoger utgör i förskolan. Och att samarbete kan skapa förutsättningar för förändring. Huvudman, rektorer, pedagoger, barnskötare, specialpedagoger och forskare har samverkat. Pedagogernas, specialpedagogerna och rektorers gemensamma ansträngning imponerade på mig vid flera tillfällen, säger Rasmus Riad.
Senast uppdaterad: 2024-03-19
Sidansvarig: Specialpedagogiska institutionen