Sök
Letar du efter intern information?
Visar 30121-30140 av 49137 träffar
- Så lyckas du som konsult – alumner delar sina bästa tips
Institutionen för biologisk grundutbildning
Hur tar man steget in i konsultbranschen som nyexaminerad biolog? När nätverket Future Biologists samlades den 4 december fick masterstudenter vid BIG möjlighet att möta två tidigare studenter som idag rekryterar konsulter inom biologi, bioteknik och miljövetenskap.
- 100 000 kr till projekt om Hesa Fredrik
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
ERG:s forskare i etnologi Elin Franzén får forskningsmedel från Åke Wibergs stiftelse till projektet "En kluven klang över kvarteret: Hesa Fredrik i vardag, minne och föreställning".
- Ny föreståndare och nya styrgruppsmedlemmar
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I januari tar Martin Hällsten över som föreståndare för REWHARD i samband med att förvaltningen flyttar till Institutet för social forskning. Styrgruppen får också flera nya ledamöter den kommande treårsperioden.
- Vår i växthuset 24 mars
Bergianska trädgården
Möt våren inne när snön ännu ligger ute. Visning av Medelhavsklimatets lökar och blommande buskar i Edvard Andersons växthus. OBS! Visningen ges även den 10 mars.
- Påsklov – Godisvandring i Edvard Andersons växthus
Bergianska trädgården
Vilka växter gömmer sig i ditt påskägg? Lär dig om växterna vi använder för att göra godis i Edvard Andersons växthus. Visningen sker dagligen kl 13 och 14 och passar för barn 6 – 12 år.
- Vårvandring i Bergianska trädgården
Bergianska trädgården
Upptäck vårens blommande juveler i Bergianska trädgården. Följ med på en vårvandring genom trädgårdens olika delar där vi fokuserar på växter som blommar just nu.
- Ansökan om SU:s strategiska forskningsområden inlämnad
Institutionen för ämnesdidaktik
Regeringen har beslutat att införa åtta nya strategiska forskningsområden för att stärka svensk forsknings konkurrenskraft. Stockholms universitet ansöker inom flera av dessa områden och Institutionen för ämnesdidaktik samordnar arbetet inom området ”Excellens i skolan”.
- Olle Häggström, Chalmers, Göteborg
Statistiska institutionen
AI risk, AI safety, and the challenge from AI successionism
- Högre seminarium EH - Li Andersson
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Andra världskriget, handel och facken. Datum: torsdag 11 december 2025 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: A900
- Tre nya ULF-projekt har beviljats medel
Institutionen för ämnesdidaktik
Tre nya forskningsprojekt har tilldelats medel inom ULF – Utbildning Lärande och Forskning. De får 800 000 kronor vardera under en tvåårsperiod. Här kan du se vilka projekt som beviljats medel.
- Nytt NordForsk-anslag för forskning om nordiskt säkerhetssamarbete
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Mark Rhinard, professor vid Ekonomisk-historiska institutionen och Internationella relationer, har beviljats finansiering för projektet ”Resilience or Rupture? The Nordic Security Community in an Age of Antagonistic Threats” (NORDSECURE).
- Sommarvisning av Bergianska trädgården 4 augusti
Bergianska trädgården
En av trädgårdens botanister tar dig med på en vandring i parken och Victoriahuset och berättar om trädgårdens växter, dess olika områden och dess historia. OBS! Visningen ges även den 14 juli.
- Studentbesök från Belarus och Georgien
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Tisdagen den 9 december fick Slaviska avdelningen besök av två grupper studenter som läser svenska i Belarus och Georgien
- Forskarlaget ENGRAVE tilldelas Into Change Award för forskning om de tunga grundämnenas ursprung.
Institutionen för astronomi
Det nya forskningspriset Into Change Award delas ut av det danska Forskningsministeriet till ett enastående europeiskt forskningsprojekt. För 2025 gick priset till projektet ENGRAVE som har flera deltagande forskare från Stockholms universitet. ENGRAVE-projektet försöker förstå hur de tyngsta grundämnena bildas inuti kilonovor.
- Öppetider i julhelgen
Bergianska trädgården
Här hittar du information om öppetider för Edvard Andersons växthus under julhelgen.
- Torun Lindholm Öjmyr ny ständig sekreterare för Vitterhetsakademien
Psykologiska institutionen
Professor Torun Lindholm Öjmyr har blivit vald till ständig sekreterare för Kungl. Vitterhetsakademien, med start i januari 2026.
- Wedberg Lectures 2026: Sally Haslanger (MIT)
Filosofiska institutionen
Understanding Structural Intersectionality at Micro, Meso, and Macro Levels of Social Analysis
- Wedberg Lectures 2026: Sally Haslanger (MIT)
Filosofiska institutionen
Carework: A Systems Approach
- Digitala verktyg eller mossiga böcker?
Centrum för universitetslärarutbildning
Fungerar digitala läromedel bättre än böcker? Och är de bättre på att främja studenters lärande, motivation och intresse? Det har en alldeles ny studie tagit reda på. Digitala verktyg börjar mer och mer ersätta traditionella böcker och det kan ju kännas tidsenligt och borde ha en mängd fördelar. Men som en studie nu i Journal of Science Education visar är det inte riktigt så enkelt, åtminstone inte i den kontext som studien utfördes i. Tvärtom visar författarna att bokbaserade läromedel i många fall ger bättre förutsättningar för lärande än motsvarande digitala applikationer. Sammanfattningsvis visade studien, åtminstone i detta specifika fall, att bokbaserade läromedel har en fördel gentemot digitala motsvarigheter. De traditionella böckerna gav studenterna ett ökat intresse för ämnet och de upplevde sig som mer kompetenta, faktorer som visat sig underlätta lärande. Inom biologi och andra naturvetenskapliga ämnen är fältstudier ovärderliga och förekommer på många kurser vid våra svenska lärosäten. Ett flertal tidigare studier har dessutom visat att just fältkurser har en positiv inverkan på lärande (exempelvis Behrendt & Franklin, 2014 ). Dessa kurser syftar oftast till att öka kunskapen om och identifieringen av organismer i olika habitat. Artkännedom må tyckas vara kunskap som är lite föråldrad och inte gifter sig med den nya digitala världen men det är i själva verket extremt viktigt för att vi ska förstå hur biodiversiteten påverkas av miljö- och klimatförändringar och annan mänsklig inverkan. Författarna till den aktuella studien ville undersöka skillnader i kunskap, motivation och intresse mellan studenter som använder en mobilapplikation och de som använder en traditionell bok vid just artidentifiering i fält. Studien utfördes vid ett universitet i Tyskland och drygt 130 studenter deltog. Studenterna fick slumpmässigt använda sig av en mobilapplikation eller en fälthandbok för att identifiera fågelarter på en exkursion. Det ska tilläggas att alla studenter i studien var unga och alla hade god vana vid mobila applikationer sen tidigare. Alla studenter fick fylla i formulär före och efter fältvistelsen och svara på ett antal frågor som berörde artkunskap, känslomässig inlärning samt inre motivation (en handling som blir förstärkt av sig själv utan efterföljande belöning). Resultaten visade att studenternas artkunskap direkt efter exkursionen inte skilde sig åt mellan de två grupperna. Vad gällde känslomässig inlärning fann författarna däremot att de som använt sig av böcker uppvisade ett signifikant större kontextuellt intresse än den digitala gruppen medan båda grupper rankade välmående högt och uttråkning lågt. Just intresse för det specifika ämnet har i många tidigare studier visat sig främja lärande. Frågeställningen om inre motivation visade att bokgruppen angav en högre upplevd kompetens än de som använde digitala hjälpmedel. En förklaring till detta tror forskarna är att studenter upplever en digital app som mindre seriös och någonting som nybörjare använder. Många tidigare studier har visat att en upplevd kompetens kan öka motivering till att lära mer. Kommentar: Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad över det faktum att böcker har sin plats och åtminstone inte som i sammanhanget i artikeln konkurreras ut av digitala medier. Känslan av en traditionell bok bör inte underskattas och som studien visade kan böcker öka motivation och intresse hos studenter som i sin tur främjar lärande. Lite intressant att studenterna upplever sig som mer kompetenta då de använder läromedel i pappersformat. Författarna menade att digitala läromedel kan anses mindre seriösa och refererade här till en studie som visat att även våra närmaste primatsläktingar kan använda en iPad men aldrig har observerats använda en bok ( Smith 2011 ) Det finns givetsvis många fördelar med digitala läromedel. Kostnaden är förstås en viktig faktor. Böcker är dyra och dessutom blir de fort omoderna medan digitala motsvarigheter kontinuerligt kan uppdateras. En annan fördel är för studenter med lässvårigheter då till exempel talsyntes kan användas. Slutligen måste förstås även det faktum att digitala applikationer troligen är mer klimatsmarta vägas in. Även om studien var specifikt inriktad på identifieringslitteratur är det inte orimligt att studenter som använder bokbaserade läromedel i andra sammanhang också upplever sig som mer kompetenta och får ett ökat intresse för ämnet. De flesta läroböcker idag finns ju tillgängliga även som digitala upplagor, men hur påverkar det studenternas lärande? Hur använder du digitala eller bokbaserade läromedel i dina kurser? Har du funderat på fördelar och nackdelar? Traditionella böcker kanske inte är så mossiga trots allt? Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen Studien Vanhöfen, J., Randler, C., Neunhoeffer, F., Härtel, T., Engeser, C., & Fischer, C. (2023). Comparing digital identification guides with traditional guidebooks in a bird field trip. International Journal of Science Education , 1-24. Nyckelord: Digitala verktyg, fältstudier, biologi-utbildning
- ChatGPT i undervisningen? Ja tack, men med förnuft
Centrum för universitetslärarutbildning
AI i undervisningen ökar studenters förmåga till kritiskt tänkande och erbjuder en trygg och stimulerande lärmiljö. Men det är snarare den reflekterande förmågan som utvecklas i interaktionen med AI-chatbotar, än specifik sakkunskap. Att studenter använder ChatGPT när de löser uppgifter hjälper dem att utveckla sitt kritiskt tänkande menar författarna till artikeln ”Students interaction with ChatGPT can promote complex critical thinking skills” i Learning and Instruction . Särskilt gäller detta engagerade och intresserade studenter med förtroende för kunskap om tekniken, medan teknikskeptiska studenter har mindre utbyte av att interagera med botarna. Studien byggde på svar från tvåhundratretton studenter som först löst tre dilemman med hjälp av AI och sen fyllt i självskattningsenkäter och genomfört prestationsmätningar på Critical Reasoning Assessment (ett test som utvärderar förmåga att analysera, utvärdera och dra slutsatser baserat på logiskt och kritiskt tänkande). Enkäter och mätningar fokuserade studenternas kunskap om och engagemang med ChatGPT, deras tillit och attityd till AI, samt deras förmåga till kritiska tänkande. Deltagarna rekryterades från kurser inom ekonomi, psykologi och naturvetenskap vid olika italienska universitet, både på grundnivå och avancerad nivå. När OpenAI blev allmänt tillgänglig 2022 väcktes farhågan att den enkla tillgången till den intelligenta teknikens förmåga att leverera snabba, välformulerad och trovärdiga svar skulle urholka människors eget tänkande. Utvecklingen har dock visat att chatbotar har blivit en mycket spridd samtalspartner, med långt över 100 miljoner användare. Särskilt påtagligt är detta inom högre utbildningar, där ChatGPT idag ofta ingår som en självklar resurs för studenter när de löser sina uppgifter. Vad får detta för konsekvenser för lärandet och förmågan till kritiskt tänkande? Svaret är att det beror sig på! Å ena sidan finns mycket forskning som visar att användningen av tekniska hjälpmedel främjar förmågan till komplext och kritiskt tänkande och kunskapsgenerering. Å andra sidan visar annan forskning att ett slentrianmässigt nyttjande av AI-teknik istället leder till ett slags ”kognitivt beroende” (eng. cognitive dependece), där allt tankearbete lämnas till maskinen. Om det går bra eller dåligt har att göra med vilket ”system” att resonera och tänka på som används, det snabba eller det långsamma (enlig så kallad ”dual-process theory”, populärvetenskapligt beskrivet av nobelpristagaren Daniel Khaneman i boken Tänka snabbt och långsamt 2013). Det snabba sättet, ”System 1”, är resonemang som bygger på automatiska och heuristiska slutledningar, det vill säga uppgifter vi känner igen och därför godtar utan logisk argumentation. Här liksom surfar de nya uppgifterna på tidigare förvärvad kunskap, vilket får tankestegen att flyga fram mer eller mindre obehindrat. ”System 2”, alltså när vi med ett avsiktligt fokus och på ett medvetet sätt utvecklar en tankegång, är trögare och fordrar större ansträngning. Men det är samtidigt ”System 2” som gör det möjligt att tänka kritiskt och kreativt. Sammanfattningsvis har vi lätt att ta till oss kunskap som bekräftar det vi redan tror oss veta, samtidigt som det inte fördjupar kunskapen särskilt mycket. Då är det mer krävande att stanna upp och tänka efter om det skulle kunna vara på ett annat sätt, men belöningen kommer i form av nya insikter och reflektion. Smakar det, så kostar det! Vad har då detta med verktyg som ChatGPT i undervisningen att göra? Jo, författarna menar att användningen av AI-verktyg både påverkar och påverkas av våra sätt att tänka. Om vi enbart använder AI:s förmåga att ge svar enligt det intuitiva och automatiska "System 1" i hjärnan, stimuleras inte förmågan att tänka kritiskt. Men om vi istället anstränger oss och vevar igång ”System 2” genom att medvetet pröva svaren och argumentera med boten kan vi göra välgrundade val kring den information vi får och, kanske ännu viktigare, träna upp vår kritiskt prövande förmåga. AI:s potential att stimulera ”System 2” hänger samman dess speciella förmågor. Till skillnad från till exempel andra nätforum eller traditionell Googlesökning, har chatbotar förmåga att erkänna misstag, revidera sina svar och vid förfrågan förbättra resonemang, något som inbjuder till en dynamisk tvåvägskommunikation. Men AI kan också vara bra för själva lärandeprocessen. För att förklara hur det går till tar författarna, med bakgrund inom psykologi och kognitionsforskning, sin utgångspunkt i den så kallade kognitiva belastningsteorin (eng. Cognitive Load Theory, CLT). Enligt denna behöver information bearbetas i hjärnans arbetsminne innan den kan lagras i långtidsminnet som kunskap. Om arbetsminnet överbelastas riskerar inlärningen att utebli eftersom informationen inte fastnar. Överbelastning kan bero på flera faktorer; att materialet är komplext i sig (inre belastning), att uppgifter eller lärmiljö är ineffektivt utformade (yttre belastning), eller att processer är så långdragna att det blir svårt att skapa långtidsminnen (relevant processbelastning). Det är här ChatGPT och andra AI-botar kan fungera som en kognitiv avlastare. De kan helt enkelt ta över vissa tankemässiga uppgifter, till exempel att hantera stora mängder information eller hålla något i minnet under längre tid. På så sätt frigörs mentalt utrymme som gör att hjärnan orkar med inlärningen. En annan av AI:s stora fördelar är dess neutralitet. Maskiner värderar inte frågor eller svar, vilket innebär att studenter kan söka hjälp utan rädsla för att bli dömda av en lärare. Denna trygghet skapar en miljö där det blir lättare att pröva tankar och idéer, något som i sin tur främjar en mer aktiv och självständig inlärning. Författarna framhåller att ju mer vi engagerar oss i AI och lär oss om dess möjligheter, desto bättre kan vi utnyttja dess kapacitet för att utveckla vårt eget kritiska och kreativa tänkande. Verktyg som ChatGPT kan därför bli värdefulla bollplank i lärandeprocessen, förutsatt att de används på ett medvetet och reflekterande sätt. Ett möjligen överraskande resultat var att själva sakkunskapen ökade i betydligt mindre grad än förmåga till kritiskt tänkande. Det som beskrivs kan liknas vid en positiv utvecklingsspiral; en öppen och aktiv inställning till AI skapar större förtroende och djupare förståelse för dess funktioner. I sin tur stimulerar detta nyfikenhet och vilja att lära sig ännu mer. Författarna lyfter också fram risken att ett omedvetet och slentrianmässigt användande av AI kan leda till motsatsen – oengagerade studenter riskerar fångas i en negativ spiral där deras kritiska tänkande avtar och förmågan att självständigt bearbeta information försämras. Kommentar: Vad lär vi oss av artikeln? Jo, att nyfikna och positivt inställda studenter kan utveckla sitt tänkande och lärande bättre om de interagerar aktivt med AI, medan negativt inställda studenter utan geist har det svårare att utvecklas tillsammans med den nya tekniken. Detta skeva förhållande gäller knappast endast i samband med chatbotar, utan speglar förutsättningar för det mesta lärandet: engagemang, lust och ansträngningen ger god utdelning, ointresse, motvilja och lathet är dåligt grogrund för kunskapande. För en etnolog tränad i kvalitativa metoder som intervju och observation, som jag själv, framstår både metoden och analysen i denna studie som svårgenomträngliga och svåra att värdera. Undersökningspersonerna har löst dilemman, svarat på frågor och fyllt i enkäter som uppges mäta bland annat ”tillit mellan människa och dator”, ”kunskap/erfarenhet av ChatGPT”, ”engagemang med ChatGPT” samt ”förmåga och attityder till kritiskt tänkande”. Forskarna har därefter analyserat resultaten statistiskt med hjälp av mjukvaran SPSS, vilket resulterat i siffror, diagram, staplar, modeller och variabler som ligger till grund för deras slutsatser. Om jag tillämpar begreppen ”System 1” och ”System 2” för att reflektera över studien, så tycker jag vid en snabb anblick– med hjälp av System 1 – att resultaten framstår som övertygande och solida. Diagram och modeller ger mig ett intryck av ordning och trovärdighet. Men när mitt System 2 aktiveras, och jag som kulturanalytiker på djupet försöker förstå hur svårfångade och komplexa begrepp som ”tillit”, ”kunskap”, ”erfarenhet”, ”engagemang” och ”attityd” kan översättas till siffror och statistik, infinner sig en viss tvekan. Jag har svårt att på allvar förstå innebörden i att medelvärdet för ”attityd till artificiell intelligens” är 62.25 (med en standardavvikelse på ±13.96), medan samma värde för ”kunskap” är 12.99 (standardavvikelse ±5,77). Och är ett urval på 213 studenter tillräckligt för en robust statistisk analys? Som etnolog blir jag egentligen mer intresserad av de 28 deltagare som enligt uppgift valde att avbryta sin medverkan för att de tyckte uppgifterna var tråkiga. Deras svar exkluderades från analysen, men kanske skulle en intervju med dessa kunna ge alternativa perspektiv på hur AI och chatbotar påverkar lärandeprocessen? Tips! För den AI-nyfikne läraren publicerade CeUL nu i dagarna en nyskriven gudie om AI i undervisningen. AI i undervisningen: Praktiska strategier och etiska aspekter — en guide för läraren Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Studien Suriano, R., Plebe, A., Acciai, A., & Fabio, R. A. (2025). Student interaction with ChatGPT can promote complex critical thinking skills. Learning and Instruction, 95 , 102011. Nyckelord: Artificiell intelligens, kritiskt tänkande, utbildning