Sök
Letar du efter intern information?
Visar 30041-30060 av 49135 träffar
- Många nya deltagare i den andra algforskarsommaren
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Säsong två av projektet Algforskarsommar har genomförts och till forskarnas glädje har intresset för att bli medborgarforskare i projektet ökat. Tack vare deltagarna får vi ny kunskap om havet. Bland årets deltagarobservationer märks bland annat den eleganta tångräkans spridning norrut i Östersjön. – Engagemanget för Algforskarsommar är fantastiskt roligt och värdefullt för forskning om Östersjöns tångskogar, säger Lena Kautsky, professor emeritus i marinbiologi och ledare för forskningsprojektet. I år har forskningsprojektet synts i flera TV-inslag, hörts i olika radioprogram och presenterats i tidningar. Höstförökande tång på Blå Jungfrun
- Historisk provtagning med oväntat fynd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I början av augusti genomfördes en historisk expedition i vattnen utanför Öregrund. Under tre dagar återbesöktes grunda kustområden som undersöktes första gången redan 1965 av pionjären och professorn Mats Waern. Några vikar har blivit bättre och andra har försämrats, vilket visar att miljöåtgärder ger resultat men också att nya typer av hot har tillkommit. Dessutom gjordes överraskande fynd av den amerikanska trågmusslan, en art som kom till Östersjön först 2010, och nu sprider sig till allt fler områden. Text: Annika Tidlund Provtagningen gjordes med hjälp av det gamla fina segelfartyget Sunbeam, som Waern själv var med och köpte för Uppsala universitets räkning. Målet var att undersöka vegetationen i ett antal grunda vikar som en del av det större projektet Levande vikar. Med ombord var initiativtagaren till provtagningen; Peter Ridderstolpe som både träffat Waern och gjort en mängd egna studier i området under 1991.
- Förundersökningen av Estonia presenteras
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den 16 november hölls en presskonferens om resultaten från sommarens undersökningar av Estonia. Den ansvarige forskaren Martin Jakobsson från Stockholms universitet presenterade tillsammans med kollegan Christian Stranne de undersökningar som gjorts, och vad man kan dra för slutsatser av resultaten. Estländska och svenska myndigheter inledde presskonferensen.
- Ny policy brief: Inför fler fiskefria områden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fler fiskefria områden bör införas i Sverige, för att skydda fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Det skriver forskare från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i en ny policy brief. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt omfattande.
- Bättre havsförvaltning med samlad bedömning av miljöstress
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.
- Kritik mot nya ålförvaltningsplanen: Orimligt att fisket får fortsätta – bygger på glädjekalkyl
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöcentrums forskare och policyanalytiker är skarpt kritiska till den nya ålförvaltningsplan som nyligen presenterades, där yrkesfiske på lekvandrande ål får fortsätta i strid med den vetenskapliga rådgivningen. ”Beslutet att inte utvidga den effektivaste åtgärden från västkusten till Östersjön motiveras av en uppskattning av ålen i Östersjön som snarast liknar en glädjekalkyl – en kalkyl som Formas fick i uppdrag av regeringen att granska, men som man tonade ned och gled förbi i sin rapport”, säger Charles Berkow. Att minska fiskets påverkan är en av de fyra punkter som ska förbättra situationen för den akut hotade ålen i Sverige, enligt den nya ålförvaltningsplan, som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, nyligen presenterade för regeringen. Men de konkreta åtgärderna på området lyser med sin frånvaro i planen. Påverkan från fisket, som idag bedrivs längs Östersjökusten och i inlandsvatten, ska minska successivt genom att inga nya fisketillstånd ges förrän ålbeståndet förbättrats. – Det är orimligt att låta fisket i Östersjön fortsätta, samtidigt som det fiskestopp som infördes på västkusten anses vara den mest effektiva åtgärden hittills, säger Sara Söderström, fiskforskare vid Östersjöcentrum. Av uppdraget till HaV att ta fram en ny förvaltningsplan framgår att ett underlag som ska beaktas är den utvärdering av den svenska ålförvaltningen som genomförts av forskningsrådet Formas, och som presenterades tidigare i år. Utvärderingsuppdraget gavs Formas våren 2022 av den dåvarande regeringen, som såg ett behov av att låta en oberoende vetenskaplig panel utvärdera både åtgärderna i den svenska förvaltningsplanen och de svenska forskningsinsatserna i ljuset av rådgivningen från Internationella havsforskningsrådet, ICES, och EU-kommissionens utvärdering av ålförordningen. En insats som särskilt skulle ses över var de uppgifter som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, presenterat gällande hur stor del av de utvandrande ålarna som tas upp. ICES hade då i över två decennier med olika formuleringar rekommenderat ett stopp för ålfisket. 2021 skärpte man tonen från att rekommendera fiskefångster och annan mänsklig påverkan ”as close as possible to zero” , till ” zero catches in all habitats” . Man betonade samtidigt att detta även inkluderade fiske av glasål för utsättningar, vilket var en av hörnstenarna i den svenska ålförvaltningsplan som varit i bruk sedan 2009. Resultat av utvärderingen Formas utvärdering pågick i 2,5 år, med en budget på 9 miljoner kronor. Vid det nyligen genomförda seminariet Ålen – hal, hotad och utvärderad , som arrangerades av Havsförvaltningsakademin, beskrev Formas att de första 1,5 åren ägnades åt att resa runt i landet för att prata med olika aktörer, och att ta fram bakgrundsunderlag till forskarna i den internationella panelen, som inte tidigare ägnat sig åt ål. Den internationella panelen slog sedan i sin utvärdering fast att de största hoten mot ålen i Sverige i fallande ordning är: 1. bristande framgång i uppströms vandring och nedströmsvandring 2. olagligt fiske på alla platser 3. lagligt fiske i sötvatten 4. småskaligt kustfiske i Östersjön. Hur man kommit till denna slutsats är inte helt enkelt att förstå av rapporten, vilket också påpekades av flera aktörer som senare lämnat sina synpunkter på densamma. En del frågar sig om den internationella panelen kan ha underskattat betydelsen av Östersjöns bräckvattenhabitat för ålen. – Utvärderarna tycks vara väldigt fokuserade på att ålen behöver fler livsmiljöer, utan att presentera några belägg för detta. I Sverige har de bräckta kustmiljöerna alltid varit viktiga uppväxtmiljöer för ål. Med tanke på hur små mängder glasål som kommer hit idag finns det inget som tyder på att bristen på habitat skulle vara en begränsande faktor för ökat blankålsutvandring, säger Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum. Ett annat resonemang i rapporten gäller det svenska ålfiskets hållbarhet (sidan 24). Där skriver Formas att ICES i sin rådgivning erkänner att en viss mänskligt orsakad dödlighet inte går att undvika, genom att man rekommenderar att bland annat fisket ska ske på en nivå ”så nära noll som möjligt” . Referensen till påståendet är dock inte ICES rådgivning, utan en rapport från en workshop om framtidens rådgivning som hölls 2021, där ICES konstaterar att just formuleringen ”as close to zero as possible” ger utrymme för tolkning och därför bör ersättas med ett mer explicit ”zero catch” . Nyansen har betydelse, med tanke på att den svenska regeringens linje i EU-förhandlingar om andra fiskarter än ål är att utgå ifrån den vetenskapliga rådgivningen från ICES. Fiskestopp hade störst effekt Panelen betonar i utvärderingen (med sin egen förstudie som referens) att ”den viktigaste och mest effektiva åtgärden” som genomförts inom ramen för den svenska förvaltningsplanen är det totalstopp för fisket som infördes på västkusten 2012. Effekten av detta fiskestopp har även nyligen kvantifierats i en vetenskaplig studie. Trots detta föreslår Formas inte något motsvarande stopp för fisket på ostkusten, där omkring 90 ton ål – eller 90 000 nära lekmogna ålar – fångats per år de senaste åren. Fisket i Östersjön har ”en liten påverkan”, skriver panelen, som trots det anser att HaV bör fortsätta på inslagen väg och successivt minska antalet fisketillstånd. En ytterligare åtgärd föreslås också: fångsttaket ska minska från dagens 8 000 kg per tillståndshavare till 1 000 kg. Detta konkreta förslag valde HaV dock att inte ta med sig in i den nya förvaltningsplanen. Konfunderande svar från Formas I en skrivelse till Formas framstår tjänstemännen på HaV som något förbryllade av panelens slutsatser, och ber om referenser till flera påståenden och förslag, och förtydliganden när det gäller fisket. Om det nuvarande fisket inte är något hot, varför ska det då fasas ut? ”We lack references and clear argument to underpin the recommendations on phase-out rather than closure or continuing fishery on current level. Why is a phase-out of fishing proposed if the panel does not consider the current levels of fishery to be a significant threat? Is it just to avoid the risk of increased fishing pressure? If the panel does consider current to be a considerable threat, why wait?” Svaret från panelen bringar ingen större klarhet. Man skriver bland annat: ”The phase-out is part of the current management plan (i.e., as licenses are retired). Fishing is currently on restocked eels as well that likely won’t escape to spawn anyway.” Det är dock, som nämnts ovan, panelen själv som rankar det lagliga fisket i sötvatten (som till stor del görs på utplanterad ål) som det tredje största hotet mot ålen, samtidigt som man rekommenderar att utsättningarna ska upphöra. Kustfisket, som främst görs på naturligt invandrad ål, ignoreras i svaret. Vidare svarar panelen att det faktum att fisket hittills tillåtits fortsätta, i strid med den vetenskapliga rådgivningen, i sig implicerar att det gjorts avvägningar som de själva inte kan ifrågasätta: ”ICES has recommend closing all fisheries on eels for years, yet the inland and small coastal fisheries in Sweden continue. This implies some kind of barrier or trade-offs involved in implementing immediate closures that are beyond the scope of the Panel’s evaluation. We don’t imply in the report that closing fisheries, where appropriate would be wrong.” Går emot syftet med utvärderingen Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow blir konfunderad när han läser flera av panelens formuleringar. – Ett viktigt syfte med att tillsätta en oberoende utredning är att bryta den låsning som ”någon form av barriär” innebär. Det framstår som att panelen valt att ge politiken vad den tror politiken vill ha i stället för att göra den granskning som politiken faktiskt har beställt, säger han. Under Havsförvaltningsakademins seminarium beskrev Formas det som tillfredsställande att utvärderingen haft en så tydlig beställning och roll i förvaltningsprocessen, och att man därmed ansett det meningslöst att komma med rekommendationer som inte är politiskt genomförbara. – Att anpassa sina egna förslag till vad man tror att politiken vill ha strider för mig mot idealbilden av oberoende expertmyndigheter. Tyvärr har jag sett flera avvikelser från detta när det gäller ålförvaltningen, säger Charles Berkow. Osäkra uppskattningar av fiskeridödlighet Vad ligger då bakom den internationella panelens uppfattning att fisket i Östersjön har en ”liten påverkan”, och visar en ”minskande fiskeridödlighet” ? Påståenden som också återfinns i den nya förvaltningsplanen, där HaV skriver: ”Det svenska fiskets påverkan har i Östersjön minskat snabbt över tid, som ett resultat av de restriktioner som införts sedan år 2007” ? Uppskattningarna av ålbeståndets storlek och fiskeridödligheten längs Östersjökusten görs av SLU med en metod som bygger på märkning och egenrapportering. Ett antal infångade vuxna ålar (vanligen 150–300 individer) märks och släpps sedan ut igen i havet. När en fiskare får upp en märkt ål ska detta rapporteras. Den beräknade kvoten mellan märkta och omärkta ålar i fångsterna ligger sedan till grund för en beräkning av fiskeridödligheten och beståndets storlek. De senaste åren har extremt få märkta ålar rapporterats in som uppfiskade. I genomsnitt var återfångsten i det svenska fisket 1,1 procent, och 0,5 procent i det danska ålfisket. Av detta drar SLU slutsatsen att fiskeridödligheten är mycket låg (den beräknas till 0,003 vilket motsvarar ett årligt uttag på knappt 0,3 procent genom fiske). Om detta stämde skulle dock den totala mängden ål i området vara väldigt stor; omkring 23 500 ton. Eftersom detta är en orimlig mängd väljer SLU i den senaste rapporten att återanvända den siffra för blankålsutvandringen som man tog fram med samma metod år 2012, och subtrahera den med årets fångster. Man konstaterar att bedömningen är osäker, men samtidigt att den speglar ”ett kraftigt minskat kommersiellt fisketryck” och indikerar en ”positiv trend för blankålens status” , formuleringar som sedan ger eko i Formas utvärdering. – En av de viktiga punkterna i regeringens uppdrag till Formas var just att belysa SLU:s beräkningar och deras slutsatser i förhållande till ICES slutsatser att yrkesfiske på ål bör upphöra. Panelen nöjde sig dock med att konstatera att SLU:s beräkningar är osäkra, men reflekterade inte över att de ligger till grund för bristen på verkningsfulla åtgärder för att minska fisket i Östersjön som man med framgång tidigare gjort i Västerhavet. Det är en besvikelse, säger Charles Berkow. Att åtminstone delar av Formas utvärderingsgrupp förstått problematiken med metoden framgick vid det nyligen genomförda seminariet, då man konstaterade att upplägget ger yrkesfiskarna incitament att underlåta att rapportera in märkta ålar.
- Bakom etiketten ”beteendeproblematik” döljer sig stora skillnader i problembilder
Kriminologiska institutionen
Vad döljer sig bakom begreppet ”egen beteendeproblematik” i socialtjänstens utredningar? I en ny studie inom forskningsprogrammet Barnets färd genom den sociala barnavården visar kriminologerna Tove Pettersson och Maria A. Vogel att barnen som får denna etikett utgör en långt ifrån enhetlig grupp – och att skillnaderna kan vara viktiga för vilket stöd som bör sättas in.
- Ny studie bekräftar: Stora variationer i utsläpp av växthusgaser från grunda kustvikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De grunda vikarna i Östersjön är betydande men mycket varierande källor till växthusgaser. Detta framgår av en ny studie som genomförts av en stor grupp forskare från konsortiet CoastClim och projektet Levande vikar.
- Markus Furendal blir docent i statsvetenskap
Statsvetenskapliga institutionen
I mitten av förra veckan fick Markus Furendal besked från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, om att han blivit docent i statsvetenskap. – Det känns bra, för att vara forskare innebär att man jobbar länge och ofta relativt ensam med olika idéer och projekt, får skeptiska frågor och inte sällan refuseringar från akademiska tidskrifter, säger han och medger att det ju hör till den vetenskapliga processen.
- Urskogar lagrar mycket mer kol än brukade skogar
Bolincentret för klimatforskning
Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, visar en ny studie från Lunds universitet. Skillnaden är betydligt större än tidigare uppskattningar och beror främst på stora kollager i marken.
- Kurser i hållbar socialrätt HT2026
Juridiska institutionen
Hur kan juridiken bidra till en mer hållbar socialrätt? Vilka rättsliga utmaningar uppstår i gränslandet mellan frivilliga sociala insatser och tvångsvård? Juriststudenter har möjlighet att fördjupa sig i dessa frågor genom två kurser i socialrätt som ges vid Institutionen för socialt arbete.
- Svenskans landskapsljud – uttalen som präglar våra dialekter
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Från förmjukning som gör röka pipa till röga piba i Skåne till en luftpuff i ett ord som sjuhk i Lappland. Och från vokalen ô i ett ord som kôrvsôppe i Värmland till avrundade uttal i svenskan i Estland. I februarinumret av Språktidningen utser språkvetarna Martin Persson och Stefan Jacobsson svenskans landskapsljud.
- SU Innovation Day 2026
Bolincentret för klimatforskning
Är du student eller anställd på Stockholms universitet och har en idé som du vill utforska vidare? Vill du veta hur du går vidare, vilket stöd som finns och inspireras av andra som vågat ta steget? Välkommen till Innovation Day 2026!
- SU Innovation Day 2026
Institutionen för geologiska vetenskaper
Är du student eller anställd på Stockholms universitet och har en idé som du vill utforska vidare? Vill du veta hur du går vidare, vilket stöd som finns och inspireras av andra som vågat ta steget? Välkommen till Innovation Day 2026!
- SU Innovation Day 2026
Institutionen för naturgeografi
Är du student eller anställd på Stockholms universitet och har en idé som du vill utforska vidare? Vill du veta hur du går vidare, vilket stöd som finns och inspireras av andra som vågat ta steget? Välkommen till Innovation Day 2026!
- Anmälan till utbildningar hösten 2026
Institutionen för geologiska vetenskaper
Den 16 mars öppnar anmälan till alla utbildningar som ges av institutionen under hösten 2026. Välkommen med din ansökan.
- Varje tisdag: Drop-in på Studie- och språkverkstaden
Institutionen för geologiska vetenskaper
Vill du få återkoppling på en text som du ska lämna in eller få tips på hur du effektivt ska läsa din senaste kursbok?
- Varje onsdag: Läs och skriv!
Institutionen för geologiska vetenskaper
Kämpar du med att hitta fokus och få saker och ting gjorda? På workshoppen "Läs och skriv!" arbetar vi tillsammans i ett rum med egna arbetsuppgifter för att inspirera varandra och komma bort från alla distraktioner.
- Antagningsbesked för internationella masterprogram HT26
Institutionen för geologiska vetenskaper
I den internationella antagningsomgången får du bara ett antagningsbesked som publiceras på antagning.se den 26 mars.
- Extra tillfälle: Läs och skriv!
Institutionen för geologiska vetenskaper
Kämpar du med att hitta fokus och få saker och ting gjorda? På workshoppen "Läs och skriv!" arbetar vi tillsammans i ett rum med egna arbetsuppgifter för att inspirera varandra och komma bort från alla distraktioner.