Sök
Letar du efter intern information?
Visar 25501-25520 av 49115 träffar
- Metallanalyser av mynt
Numismatiska forskningsgruppen
Ett område inom numismatiken som länge har varit eftersatt är haltundersökningar. Haltanalyser är viktiga för att se hur myntningen förändras över tid och bedöma den ekonomiska utvecklingen. De kan också användas för att fastställa myntens valör och de kan avgöra präglingstid och ursprungsland/område. I en myntförordning bestämdes vikt och silverhalt för resp. valör (valörer i guld följde normalt en internationell standard). Dessvärre är dessa myntförordningar normalt inte bevarade vad gäller medeltiden. Med hjälp av vikt‐ och haltanalyser kan man i efterhand rekonstruera dessa värden. Det har emellertid gjorts få haltanalyser och de flesta är gjorda för länge sen. Två typer av haltanalyser görs normalt idag; XRF ‐ röntgenflouroescens och SEM ‐ svepelektronmikroskop. På arkeologiska forskningslaboratoriet finns utrustningar för båda mätmetoderna. När Numismatiska forskningsgruppen under våren 2016 startade en serie haltanalyser av mynt, finansierade av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning, valdes XRF som mätmetod. Upp till 150 mynt i Kungl. Myntkabinettets, Stockholm, samlingar kommer att analyseras vid varje tillfälle och förutom silverhalten kommer halten för guld, koppar, bly och eventuellt ytterligare någon metall att redovisas. Resultaten kommer att publiceras på vår hemsida i en ny publikationsserie: Metallanalyser av mynt /Metallanalyses of coins. Nordiskt material redovisas på svenska med en engelsk sammanfattning medan övrigt material redovisas på engelska. Viktanalyser kommer också att redovisas för det aktuella materialet. Med hjälp av förändringar i mynten silverhalt och vikt kan man se förändringar över tid som hjälper oss att förstå den ekonomiska utvecklingen och hur myntningen kunde tjäna som en intäktskälla för statsmakten. I vissa fall gör de också att man kan fastställa valören, präglingsområdet eller tiden för myntningen. Metallens sammansättning kan också avgöra varifrån metallen kommer. Publicerade nummer av Metallanalyser av mynt Metallanalyser av mynt 2018:1 Metal analyses of Viking-Age coins Appendix Metallanalyser av mynt 2017:3 Haltanalyser av gotländska mynt ca 1150–1554 Appendix Metallanalyser av mynt 2017:2 Haltanalys av svenska örtugar från Erik av Pommern 1396–1439 Appendix Metallanalyser av mynt 2017:1 Haltanalyser av danska mynt 1448–1523 Appendix Metallanalyser av mynt 2016:1 Haltanalyser av danska mynt ca 1400–1448 Appendix Appendix I samtliga appendix redovisas analysresultatet för varje enskilt mynt. Det innehåller också planscher med foton av varje mynt.
- Medeltid 1140-1520
Numismatiska forskningsgruppen
Numismatiskt sett sätts medeltidens början till ca 1140. Totalt har det hittats ca 219.000 mynt i skattfynd, lösfynd samt hopade fynd fram till 1520. Under medeltiden finns det tre skattfynd med 10.000 mynt eller fler: Brunnsgården, Östergötland 1786 (ca 24.300 ex. - slutmynt ca 1277); Kv. Johannes, Västerås, Västmanland 1973 (16.231 ex. - slutmynt 1518); Årbol, Dalsland 1798 (ca 10.000 ex. - slutmynt 1198). I övrigt finns fyndkoncentrationer på Gotland och Öland liksom i Skåne, Väster- och Östergötland samt Mälarlandskapen. Totalt sett finns det påfallande få fynd. Det hänger till viss del ihop med det faktum att man på svenska fastlandet (liksom i de då danska landskapen Skåne, Blekinge och Halland i södra Sverige) hade ett system med tidsbegränsade mynt. Det gjorde det olönsamt att samla på rikedomar i form av mynt.
- Skattfynd 1670-talet
Numismatiska forskningsgruppen
År 1926 tog Sture Bolin i sin doktorsavhandling "Fynden av romerska mynt i det fria Germanien" upp frågan om skattfynden som historiska källor. Med utgångspunkt från en tabell över skattfynden i Skåne gjorde han en koppling mellan skånska kriget 1675-1679 och koncentrationen av skattfynd i Skåne under samma tid. Det startade en debatt om krig och ofredstider som förklaring till skattfynd, där Bolins teser ofta har övertolkats. Kartan visar i alla fall med önskad tydlighet hur skatterna på 1670-talet är koncentrerade till de områden (främst Skåne och Bohuslän) som drabbades under skånska kriget. Läs mer: Kenneth Jonsson, Myntskatterna under det skånska kriget 1675-1679. Moneta 5 , Malmö 2011, 121-128. Skatter med slutmynt på 1670-talet.
- Romerska denarer
Numismatiska forskningsgruppen
Totalt har man hittat 7.756 romerska denarer i svenska fynd, varav 6.578 på Gotland. Nästan alla är präglade under perioden ca 50-193 e.Kr. De denarer som hittas på Gotland är mycket kraftigt slitna, medan de som hittas på fastlandet är i relativt bra skick. På fastlandet importerades denarerna på 100-talet, men importen till Gotland skedde sannolikt först på 300-talet.
- Tidskriften Myntstudier
Numismatiska forskningsgruppen
Myntstudier ges ut av Numismatiska Forskningsgruppen (Gunnar Ekströms professur i numismatik och penninghistoria) vid Stockholms Universitet. Ansvarig utgivare och redaktör är Jens Christian Moesgaard. Artiklarna kommer enbart att behandla mynt och därmed relaterad information, d.v.s inte medaljer, sedlar och polletter. Distribution sker endast i detta elektroniska format (PDF). Artikelmanus och bilder skickas till: jens.christian.moesgaard@ark.su.se
- Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa (SLOSH)
REWHARD − forskningsinfrastruktur
SLOSH är en internationellt ledande panelstudie som belyser hur olika faktorer i människors arbetsliv, privatliv och hälsa påverkar varandra över lång tid. Forskning baserad på SLOSH bidrar till ökad kunskap som kan utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att främja en god folkhälsa.
- Insurance Medicine All Sweden (IMAS)
REWHARD − forskningsinfrastruktur
IMAS är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt baserat på longitudinella registerdata om mer än 14 miljoner personer. Syftet med projektet är att generera kunskap om olika aspekter av sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning.
- Organisation
REWHARD − forskningsinfrastruktur
REWHARD är organiserat som ett konsortium med Stockholms universitet och Karolinska Institutet som medlemmar. Infrastrukturen består av noderna LNU, SLOSH, IMAS och STODS samt ett mindre kansli. Ledningen utgörs av en styrgrupp, en ledningsgrupp och en föreståndare.
- Andra forskningsinfrastrukturer
REWHARD − forskningsinfrastruktur
REWHARD är en av flera nationella forskningsinfrastrukturer med finansiering från Vetenskapsrådet. Det finns andra infrastrukturer som likt REWHARD möjliggör forskning baserat på individdata. Infrastrukturerna har olika inriktning och samordnar data från olika datakällor. På denna sida har vi samlat information om liknande forskningsinfrastrukturer. Besök gärna Vetenskapsrådets hemsida för mer information om forskningsinfrastrukturer i och utanför Sverige. Forskningsinfrastruktur (vr.se) CORS Comparative Research Center Sweden CORS är ett nationellt konsortium som samordnar och tillhandahåller surveybaserad forskningsinfrastruktur för samhällsvetenskaplig forskning. Både nationella infrastrukturer samt noder för svensk medverkan i internationella infrastrukturer ingår i samarbetet och omfattar några av de största och mest välkända surveybaserade forskningsprogrammen i Sverige; European Social Survey (ESS), European Values Study (EVS), International Social Survey Programme (ISSP), The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) samt Svenska Valforskningsprogrammet (SNES). I CORS organisation ingår även Medborgarpanelen (SCP) vid SOM-institutet, som genomför datainsamlingar via webbenkäter med särskilt fokus på experiment och panelstudier. CORS bidrar även med metodutveckling och kunskapsförsörjning till forskarsamhället. CORS hemsida NEAR The National E-infrastructure for Aging Research NEAR främjar och stödjer äldreforskning genom att underlätta användningen av longitudinella populationsbaserade data från olika välkända svenska kohortstudier om åldrande och hälsa. NEAR bygger på ett samarbete mellan åtta svenska universitet och omfattar 15 databaser med individuella undersökningar. Dessutom samarbetar NEAR med andra nationella infrastrukturer såsom SIMPLER och CORS. NEAR:s uppdrag är att möjliggöra högkvalitativ forskning om åldrande genom att tillhandahålla stora mängder hälsodata och samtidigt upprätthålla samma kvalitet och bredd som finns i enskilda populationsbaserade studier. NEAR syftar även till att öka nationellt och internationellt utbyte och samarbete samt förbättra kvaliteten och generaliserbarheten för forskningsresultat om äldre. NEAR tillhandahåller ett brett spektrum av biomedicinska, kliniska, sociala och psykologiska hälsodata för cirka 90 000 äldre vuxna som följts mellan 12 och 52 år. NEAR:s hemsida SIMPLER Swedish Infrastructure for Medical Population-based Life-course and Environmental Research SIMPLER består av två befolkningsbaserade longitudinella kohorter och tre regionspecifika delkohorter, en omfattande biobank bestående av blod, urin, fettbiopsier, saliv, avföring och DNA, samt en stor databas som nu även innehåller en växande andel ’omics’. Denna nationella infrastruktur initierades 1987 och omfattar information om 110 000 män och kvinnor från tre regioner. Deltagarna har genom åren genomgått upprepade undersökningar och databasen har uppdaterats mot nationella register. Huvudsyftet med infrastrukturen är att förse forskare med ett brett batteri av longitudinella livsstilsdata, registerinformation och molekylära mätningar för att främja högkvalitativ forskning om bakomliggande genetiska orsaker och livsstil som påverkar utvecklingen till och progressionen av åldrandesjukdomar. SIMPLER:s hemsida STR Svenska Tvillingregistret STR är en nationell databas som samlar, lagrar och delar data om tvillingar för forskning. Projektansökningar granskas och godkänns av STR:s expertgrupp. Det är möjligt för forskare att erhålla adresser för att själva kontakta tvillingar eller lägga till frågor i våra pågående enkäter efter godkännande. Datainsamlingen startade under 60-talet och omfattar för närvarande 135 000 tvillingar. Alla tvillingar födda i Sverige bjuds in vid <1, 9, 15, 18 och 24 års ålder. Föräldrar och/eller tvillingarna svarar på webenkäter och lämnar DNA-prov (tvillingarna). Uppföljningar sker sedan upprepat under åldrandet. Data omfattar zygositet, enkätdata, mätning av fysisk aktivitet, genotyper, biomarkörer, DNA och serum. Metadata finns tillgängligt på strdata.se . STR:s hemsida SwedPop Svenska befolkningsdatabaser för forskning SwedPop är en nationell forskningsinfrastruktur som tillgängliggör harmoniserade livsförloppsdata, tvärsnittsdata och paneldata på individnivå. Data i SwedPop innehåller ett stort antal demografiska och socioekonomiska variabler och omfattar stora delar av Sveriges 1800- och 1900-talsbefolkning; storstäderna Stockholm och Göteborg men också andra geografiska områden med skilda socio-ekonomiska karakteristika. Fullt utbyggd kommer SwedPop att innehålla länkade livsförloppsdata för ca 3,5 miljoner individer i utvalda regioner, från sent 1600-tal till mitten av 1900-talet, nationella folkräkningsdata 1880-1950 och information om döda från 1850-2019. Samordningen i SwedPop bidrar till att öka kvaliteten och jämförbarheten på äldre svenska befolkningsdata och bidrar samtidigt till att överbrygga historiska befolkningsdata med moderna befolkningsregister. SwedPop:s hemsida UGU Utvärdering Genom Uppföljning UGU är en longitudinell studie som har arbetat fram en unik databas inom det utbildningsvetenskapliga området. UGU består av flera longitudinella undersökningar som kombinerats till en helhet, vilket tillsammans skapar en kohort sekventiell databas. Databasen innehåller 10 olika födelsekohorter som är nationellt representativa stickprov vilka gör det möjligt att genomföra longitudinella, sekventiella och tvärsnittsanalyser. Datan består av administrativa uppgifter, mått på studieförutsättningar, enkätuppgifter, studieresultat och kognitiva test. UGU är en av de äldsta samhällsvetenskapliga databaserna i Sverige, den första undersökningen genomfördes 1961. UGU:s hemsida
- Sömn och trötthet
Skiftarbetaren − forskningsprojekt
Huvudorsakerna till hälso- och säkerhetsriskerna vid skiftarbete är otillräcklig återhämtning, till exempel sömn- och trötthetsbesvär samt störningar i dygnsrytmen. Här kommer en kort översikt av hur skiftarbete påverkar sömn och trötthet.
- Tips: Mat och dryck
Skiftarbetaren − forskningsprojekt
För dig som jobbar skift är det viktigt att äta näringsrik mat vid regelbundna tider. Ät inte för mycket mellan midnatt och kl. 06:00. En kopp kaffe piggar upp men kan leda till sömnstörningar. Första koppen kaffe är mest effektiv.
- Tips: Vardagsmotion
Skiftarbetaren − forskningsprojekt
Vardagsmotion och träning gör dig piggare. Glöm inte att all vardagsmotion räknas.
- Kontakt
Social Policy Indicators databas
Allmän information Allmänna frågor om databasen och dess moduler kan skickas till vår funktionsadress. För en lista över alla personer som för tillfället är involverade i projektet hänvisar vi till den engelska versionen av denna hemsida, som nås genom jordgloben i det övre högre hörnet på sidan.
- Språkcaféer
Språkstudion
Välkommen till Språkstudions språkcafésida! Här hittar du terminens språkcaféschema och information om våra språkcaféer.
- Om centret
Stockholms universitets centrum för cirkulära och hållbara system − SUCCeSS
Välkommen till SUCCeSS, till Stockholms Universitets centrum för cirkulära och hållbara system. Här vill vi satsar vi på att koppla ihop naturvetenskap med andra forskningsområden för att underlätta övergången till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle.
- Matematik
Stockholm Teaching & Learning Studies – STLS
På den här sidan samlar vi information om projekt som nätverket för Matematik arbetar och har arbetat med.
- Om institutet
Tolk- och översättarinstitutet
Vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) forskar vi om och utbildar i översättningens olika former, till exempel fackspråklig och skönlitterär översättning, och medieöversättning, till exempel undertextning. Vi forskar och utbildar även i olika former av tolkning, som tolkning mellan teckenspråk och talat språk, tolkning mellan talade språk i offentlig sektor (vård, omsorg, rättsväsende) och tolkning vid internationella konferenser.
- Kontakt
Tolk- och översättarinstitutet
Vi är ca 50 forskare, doktorander och lärare/timlärare som arbetar på Tolk- och översättarinstutet (TÖI) vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Vid institutionen finns ca 20 administratörer. Kontakta oss gärna!
- Högre seminariet i översättningsvetenskap
Tolk- och översättarinstitutet
Vi anordnar högre seminarier och forskningsseminarier inom översättningsvetenskap ca en gång per månad. Seminarierna är öppna för forskare och studerande både vid TÖI och andra institutioner.
- Produktiv skrivarstuga på universitetet med TÖI och Wikipedia, 2020
Tolk- och översättarinstitutet
Sveriges första skrivarstuga för att skapa, redigera och översätta artiklar inom översättningsvetenskap arrangerades i början av mars 2020 i Stockholm. Bakom evenemanget stod Tolk- och översättarinstitutet tillsammans med Wikimedia Sverige (Wikipedia). Syftet var både att göra en samhällsinsats och att sprida kunskap om översättningsvetenskap som ett akademiskt ämne. Det här var första gången som Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) arrangerade ett editathon, berättar föreståndaren Jan Pedersen medan vi tar en rask promenad i det folktomma Frescati. Stockholms universitet har ställt om till distansundervisning på grund av coronaviruset. – Editathon är egentligen ett jättedåligt ord. På svenska Wikipedia har man börjat kalla det för skrivarstuga istället, vilket bättre beskriver vad det handlar om. Det vill säga att skapa, redigera och översätta artiklar till Wikipedia, säger han. Initiativtagare till skrivarstugan på Stockholms universitet var den europeiska organisationen European Society for Translation Studies, som tidigare har arrangerat fyra editathons i andra europeiska länder. – Jag tyckte direkt att det var en jättebra idé och kan verkligen rekommendera fler institutioner att göra samma sak! Det är ett enkelt och effektivt sätt att jobba med universitetens tredje uppgift att sprida kunskap till allmänheten. Wikipedia är första anhalt Väldigt många har Wikipedia som första anhalt för informationssökning idag, menar Jan Pedersen. – Då är det viktigt att det som står om översättningsvetenskap är korrekt och det är ju vi som är experterna på det området. Läs hela artikeln på tidningencurie.se: Produktiv skrivarstuga på universitetet Text: Carina Järvenhag _____________________ Fotnot. Observera att skrivarstugan ägde rum 11 mars, dvs. innan restriktioner kom den 18 mars om att hemarbete gäller för Stockholms universitets anställda och studenter. Vi följde Folkhälsomyndighetens råd från den 11 mars om sammankomster för färre än 500 personer. Skrivarstugan hade ca 20 deltagare och samtliga var medvetna om situationen.