Sök
Letar du efter intern information?
Visar 21141-21160 av 49106 träffar
- Utbildningsministern besökte Campus Albano
Stockholms universitet
Utbildningsminister Anna Ekström återvände till sitt gamla lärosäte 19 april för att besöka universitetets nya lokaler i Albano, träffa universitetets ledning och studentkåren. Hon fick också veta mer om universitetets forskning om språk och makt, klimat och astronomi.
- Så kan kriget i Ukraina påverka det franska presidentvalet
Stockholms universitet
I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.
- Vad krävs för att människor och vilda djur ska samexistera?
Stockholms universitet
De sista kvarvarande livsmiljöerna för vilda djur blir mindre och mer fragmenterade i takt med att människans markanvändning ökar. Det påverkar bland annat elefanter och lejon som behöver stora områden att ströva i. Anna Treydtes forskning fokuserar på hur människor och vilda djur kan samexistera.
- Clas Hättestrand omförordnad som prorektor
Stockholms universitet
Universitetsstyrelsen har beslutat att omförordna Clas Hättestrand som prorektor för ytterligare en mandatperiod. Den nya perioden gäller från 1 juli 2022 till 30 juni 2025.
- Miljövänlig giftcocktail kan bli nytt vapen mot malaria
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att blodsugande myggor kan luras att suga i sig en giftig växtbaserad lösning, som dödar dem. Metoden kan bli en lösning på problemen med sjukdomar som malaria och denguefeber, genom att den specifikt riktar sig till myggor, medan andra arter inte påverkas.
- Dålig tillgång till grönområden kan leda till fler fall av covid-19
Stockholms universitet
En ny studie i Nature Sustainability, gjord av forskare vid Stockholms Resilienscentrum, kopplar ihop covid-19 med ojämlik tillgång till naturområden.
- Utrotningshotad papegoja har oväntat god genetisk hälsa
Stockholms universitet
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
- Tre anslag till matematiker vid universitetet
Stockholms universitet
I årets utdelning av matematikanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse går tre till Stockholms universitet för att rekrytera forskare från utlandet. Femton matematiker får i år dela på 25 miljoner kronor i anslag inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram. Programmet gör det bland annat möjligt för yngre matematiker att forska vid någon av världens främsta matematikmiljöer och sedan återvända till Sverige. Tre forskare vid Stockholms universitet får matematikanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att rekrytera forskare från utlandet. Kvasikristaller i fokus Professor Pavel Kurasov får anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till Matematiska institutionen vid Stockholms universitet.
- Nya perspektiv på Toni Morrisons litterära platser
Stockholms universitet
För drygt ett år sedan gick den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison bort. En svensk avhandling av Alice Sundman vid Stockholms universitet blir nu bland de första att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Den belyser hur Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i skrivprocessen.
- ”Se till de långsiktiga effekterna av energieffektivisering”
Stockholms universitet
Forskarna Per Krusell och John Hassler vid Institutet för Internationell Ekonomi har ihop med Conny Olovsson vid Sveriges Riksbank under flera år studerat frågan om ekonomisk tillväxt är möjlig att förena med en hållbar hushållning med jordens resurser.
- Snabb evolution av flockbeteende
Stockholms universitet
Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.
- Forskarutbildningen i organisk kemi får omdömet hög kvalitet av UKÄ
Stockholms universitet
Forskarutbildningen i organisk kemi håller hög kvalitet, enligt en utvärdering av utbildningen som har genomförts av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Såväl antalet handledare och deras vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvata för utbildningen. Även övriga resurser vid universitetet står i proportion till utbildningens omfattning och innehåll. Intressant att notera är att SU är ett av fyra lärosäten som fick omdömet hög kvalitet i utvärderingen, medan sex lärosäten fick ifrågasatt kvalitet Forskarutbildningen i organisk kemi ges vid Institutionen för organisk kemi, och av det nyligen publicerade yttrandet framkommer att handledarkompetensen bedöms som god för utbildningen. Samtidigt beskrivs handledarresurserna som rimliga, med 14 handledare till 34 doktorander, varav 11 är huvudhandledare. Men bedömargruppen noterar också att antalet doktorander per huvudhandledare varierar mycket (mellan 1 och 9). Institutionen anger att den har en strategi för att fördela handledaruppgifterna jämnare, vilket bedömargruppen ser som positivt. Slutligen anser bedömargruppen att handledarna är internationellt framstående inom sina verksamhetsområden. – Det är mycket glädjande att UKÄ i sitt yttrande ger så goda omdömen för vår forskarutbildning, samtidigt som bedömarna pekar på intressanta områden för förbättringar, där ett flertal redan är antingen inplanerade eller vidtagna, säger Kálmán J Szabó, prefekt vid Institutionen för organisk kemi. Andelen kvinnliga doktorander är 27 procent och därför har ett system införts för att öka andelen kvinnliga doktorander. Såväl manliga som kvinnliga sökande ska finnas med i tätgrupperna av personer som kallas till intervjuer, vilket bedömarna anser är utmärkt. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen samtidigt framhåller är att förbättra jämställdheten vid lärarrekryteringar, eftersom kvinnorna är relativt få. – Det är ett högt prioriterat område för institutionen att öka antalet kvinnliga doktorander, vilket är en ambition som UKÄ också noterar. Vi arbetar även intensivt med att rekrytera kvinnliga lärare, säger Pher Andersson, professor vid Institutionen för organisk kemi och ansvarig för självvärderingarna. Forskarutbildningsmiljön vid lärosätet är enligt självvärdering och intervjuer god, där det framför allt inom experimentell organisk kemi finns en välutvecklad infrastruktur. Tydliga rutiner med halvtidskontroller är utmärkta instrument för att säkerställa doktorandernas framsteg och kunskapsutveckling inom ämnet. Regelbunden uppföljning av kunskap och förståelse sker, samtidigt som utvärdering och uppdatering av den individuella studieplanen äger rum, där studierektorn kan vidta särskilda stödåtgärder i de fall brister identifieras. – Den här typen av kontroller utgör inte bara en viktig kontroll av hur arbetet går utan är också ett utmärkt instrument för att identifiera och vidta åtgärder för att säkerställa att doktorandernas arbete fortskrider enligt uppgjorda planer, något som är positivt för alla parter, säger Pher Andersson. Värdefullt för forskarutbildningsmiljön är även att det finns ett stort nationellt och internationellt nätverk av samarbetspartner. Ett lovvärt initiativ är också enligt bedömarna planerna på en seminarieserie där alumner och representanter för myndigheter och industripartner kan samlas för att hålla föredrag. Positivt är även att ledningen planerar att starta en alumnverksamhet, i samband med att pandemirestriktionerna avslutas. Både brutto- och nettostudietiderna, som är 5,0 respektive 4,1 år, anser bedömargruppen också vara utmärkta. Enligt bedömargruppen är det utmärkt att det finns en obligatorisk kurs i allmän organisk kemi, och som säkerställer en ämnesbredd, samtidigt som det finns obligatoriska kurser i vetenskapsfilosofi och etik. Samtidigt saknas karriärutvecklande kurser, men sådana är på gång. – Den här typen av breddkurser fyller en avgörande funktion för att säkerställa doktorandernas generella kunskaper i forskarutbildningsämnet och för att ge utrymme för reflektion och förståelse för aspekter av det vetenskapliga arbetet som är nödvändiga för att långsiktigt utvecklas som forskare, säger Kálmán J Szabó. Bedömarna anser samtidigt att utbildningen utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, inom och utanför akademin. Fakta: Utvärderingar av forskarutbildningar i kemi Inom det nationella kvalitetssäkringssystemet 2017-2022 utvärderar UKÄ ett urval av utbildningar vid Sveriges lärosäten. Vid Stockholms universitet har nu samtliga lärarutbildningar och hittills tio forskarutbildningar utvärderats. De senaste tre utbildningarna som har utvärderats är forskarutbildningarna i kemi: analytisk, fysikalisk och organisk kemi. Beslut om utvärderingen av fysikalisk kemi kommer i mitten av december. Utvärderingarna av analytisk respektive organisk kemi är nu slutförda och båda utbildningarna har fått omdömet hög kvalitet. Länk till bedömargruppens yttrande och UKÄ:s beslut hittas här.
- Forskarutbildningen i analytisk kemi får omdömet hög kvalitet av UKÄ
Stockholms universitet
Forskarutbildningen i analytisk kemi har granskats av Universitetskanslersämbetet, UKÄ och har fått omdömet hög kvalitet. I yttrandet står att antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och att den står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Forskarutbildningen ges vid Institutionen för material- och miljökemi, MMK, men personal från Institutionen för miljövetenskap medverkar i utbildningen. Forskarutbildningsmiljön beskrivs i yttrandet som bra och inkluderande med god samverkan och god förståelse för ämnets vikt och kvalitet. Trots att flera och omfattande organisatoriska omstruktureringar av forskarutbildningsämnet tidigare skett, finns det enligt bedömarna en god handledarkompetens, samtidigt som andra resurser har kunnat behållas. – Det är glädjande att UKÄ i sin bedömning har tagit fasta på vårt arbete för att få till stånd en väl fungerande utbildning och en god handledarkompetens, säger professor Ulrika Nilsson, ämnesansvarig för forskarutbildningen i analytisk kemi. Förutsättningarna för doktoranderna att utvecklas som forskare bedöms vara goda inom attraktiva tillämpningsområden som miljöanalys och läkemedelsforskning, samtidigt som befintlig infrastruktur och handledningsresurser är väl anpassade efter storleken på ämnet. En ytterligare åtgärd som skulle stärka doktorandernas möjligheter på arbetsmarknaden skulle vara möjlighet till internationellt forskarutbyte inom utbildningen. Vidare anser bedömarna att rekryteringen av en ny professor skulle vara till fördel för forskarutbildningens nationella profil. – Under hösten 2021 har en ny professor rekryterats internationellt och åtgärder för ett ökat internationellt forskarutbyte har börjat vidtas, säger professor Gunnar Svensson, prefekt vid MMK. – Våra doktorander har redan nu mycket goda möjligheter på arbetsmarknaden, men det är naturligtvis bra med ett fortsatt arbete för att stärka deras chanser, tillägger Ulrika Nilsson. Bedömarna ser positivt på ett nytt initiativ om en obligatorisk, årligt återkommande jämnställdhetsdag, samt ett nytt mentorsprogram för kvinnliga doktorander och post docs för att ge kvinnliga kemister stöd i studier och karriärval. Analytisk kemi bör enligt bedömarna vara fortsatt attraktivt som forskarutbildningsmiljö, inte minst som en följd av strategiska investeringar i avancerad utrustning och nyrekrytering av yngre forskare. Självvärderingar och kompletterande intervjuer har också visat på en väl utformad och genomtänkt forskarutbildningsmiljö, framhåller bedömarna. – Självvärderingen har varit väldigt givande genom att den tydligt har belyst våra utvecklingsområden. Vi har nu ett bra underlag för fortsatt förbättringsarbete, så att vi kan förbli en attraktiv miljö för forskarstuderande, säger Ulrika Nilsson. Fakta: Utvärderingar av forskarutbildningar i kemi Inom det nationella kvalitetssäkringssystemet 2017-2022 utvärderar UKÄ ett urval av utbildningar vid Sveriges lärosäten. Vid Stockholms universitet har nu samtliga lärarutbildningar och hittills tio forskarutbildningar utvärderats. De senaste tre utbildningarna som har utvärderats är forskarutbildningarna i kemi: analytisk, fysikalisk och organisk kemi. Beslut om utvärderingen av fysikalisk kemi kommer i mitten av december. Utvärderingarna av analytisk respektive organisk kemi är nu slutförda och båda utbildningarna har fått omdömet hög kvalitet. Länk till bedömargruppens yttrande och UKÄ:s beslut hittas här .
- Stockholms universitet del i miljardsatsning på materialvetenskap
Stockholms universitet
Stockholms universitet är ett av sex lärosäten som får dela på 2,7 miljarder kronor inom det nya forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability.
- ”Tinande permafrost orsakar allt större växthusgasutsläpp”
Stockholms universitet
Gustaf Hugelius är universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och en av de forskare som närvarar vid FN:s klimatmöte i Glasgow. Vad är dina intryck från plats?
- Första högupplösta strukturen av neurofibromin banar väg för cancerforskning
Stockholms universitet
Tre forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab har tillsammans med en forskare vid Institutet för genetisk epidemiologi i Innsbruck tagit fram den första högupplösta strukturen av det mänskliga proteinet och tumörhämmaren neurofibromin, detta genom att använda kryo-elektronmikroskopi. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature och ger en större kunskap om hur neurofibromin fungerar.
- Kemilabb erbjuder plats för forskare från Ukraina
Stockholms universitet
Melbourne, Wien, Shanghai, Montreal, Prag, Kairo, Berlin, Stockholm… Listan med städer där olika forskningslaboratorier nu erbjuder plats åt forskare från Ukraina är lång. Vid Stockholms universitet är flera kemilabb beredda att ta emot forskare från Ukraina.
- Europeiskt universitetssamarbete öppnar för globalt partnerskap
Stockholms universitet
Stockholms universitet och de andra universiteten inom Civis-samarbetet har nu tecknat ett partnerskapsavtal med sex ledande afrikanska universitet. I början av mars tecknade de tio universiteten inom universitetsalliansen Civis (European Civic University Alliance), där Stockholms universitet ingår, ett partnerskapsavtal med sex ledande afrikanska universitet. Rektor Astrid Söderbergh Widding skriver i sin blogg att det handlar om både utbildnings- och forskningssamarbeten för att gemensamt möte samhällsutmaningar, exempelvis klimat- och hälsofrågor, och att skapa mötesplatser för ömsesidigt utbyte. Redan nu har de sex afrikanska universiteten omfattande partnerskap med flera universitet inom Civis, men det nya avtalet institutionaliserar samarbetet med hela alliansen och dess medlemmar. De afrikanska universitet som ingår i initiativet är Université Hassan II de Casablanca (Marocko), Université de Sfax (Tunisien), Cheikh Anta Diop University of Dakar (Senegal), Makerere University (Uganda), University of the Witwatersrand (Sydafrika) och Universidade Eduardo Mondlane (Moçambique). Civis och de nya partnerskapsuniversiteten uppmanade samtidigt European Universities Inititative (EUI), som Civis är den del av, att öppna för globala partnerskap bland annat för studentmobilitet utanför Europa. Läs rektors blogginlägg ”Civis vidgas mot Afrika” Läs Civis pressmeddelande om partnerskapsavtalet och uppmaningen till EUI (på engelska)
- Engångsbindan som revolutionerade kvinnors liv
Stockholms universitet
Vad är egentligen en engångsbinda? En byxkjol? Eller en cykel? För historikern Karin Carlsson är det föremål som berättar historien om hur kvinnor steg för steg fått ökat rörelseutrymme, rättigheter och större makt över sin egen vardag. Hennes bok”Kvinnosaker” handlar om femtio föremål från sekelskiftet 1900 fram till i dag, som har förändrat kvinnors liv. – När jag skrev boken blev det extra tydligt hur föränderligt allt är, hur det böljar fram och tillbaka. Jag är så tacksam över allt arbete tidigare generationer kvinnor gjort för att det ska bli som det är i dag; att jag har rätt till min egen lön, att jag får företräda mig själv juridiskt, att det finns fri abort och preventivmedel. Det är saker som vi, utifrån en svensk kontext, tar för självklart, men om vi riktar blicken mot andra länder ser vi att saker kan förändras igen. Det är viktigt att veta hur saker har sett ut och hur de har fått den form de har i dag för att förstå dagens politiska system och brännpunkter. Som varför kvinnors cyklande i vissa länder är starkt begränsat, säger historikern Karin Carlsson. Vilka föremål är viktiga för att förstå det tycker du? – Cykeln är ett bra exempel. Stadsmiljön var ju länge manligt kodad, medan den privata sfären i hög utsträckning sågs som kvinnans plats. Därför kunde det upplevas som en provokation när kvinnan satte sig på en cykel. Hon satte sig i rörelse i stadsrummet och höjde sig dessutom över de promenerande männen. Det väckte motstånd. Det kan också vara svårt för oss att förstå hur provocerande det var när rösträttskvinnor tog sig ut i det offentliga rummet med sina plakat. Det är ju en sak som har förändrats. Hur ser det ut på den punkten i dag tycker du? – Ett område där det fortfarande inte är jämlikt i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Fortfarande är kvinnor i högre grad än män rädda när de rör sig ute en sen kväll eller natt. Detta trots att dagens stadsplanerare är mycket mer medvetna än tidigare. Vilka andra föremål är viktiga? – Röstkortet till exempel. Det bär på berättelser om hur kvinnor fick delta i det offentliga samtalet på ett nytt sätt, även det något vi tar för givet idag. Som historiker blir det så tydligt att det är så otroligt kort tid som har passerat sedan kvinnor fick rätt att rösta och bli politiker till exempel. Min egen mormor föddes samma år som rösträtten infördes, det är ju inte så länge sedan. Pengar är ett annat exempel. Kvinnan förlorade tidigare rätten att bestämma över sina ekonomiska tillgångar när hon gifte sig. Hon förlorade myndigheten i relation till sin egen ekonomi. Därför handlar ett helt kapitel i boken om just pengarna och kvinnors ekonomiska självständighet. Vad tyckte du var särskilt spännande att skriva om? – Egentligen alla, haha! Men engångsbindan var extra spännande. När man tittar på den och andra vardagsföremål kommer man så otroligt nära dåtida kvinnors liv på ett sätt man sällan gör när man studerar dokument. När man tittar på tidiga varianter av mensskydd, som den så kallade stoppduken, så ser den till viss del ut som en binda. Den stickades eller virkades av ett speciellt garn och med en särskild teknik så att den kunde absorbera bra. I kanterna fanns öglor som berättar för oss att den skulle fästas med hjälp av snören som bands runt midjan. Sedan fick man hålla tummarna för att den hölls på plats. Ute i rörelse i skolan eller på fabriken skulle den sedan bytas ostört. Väl hemma skulle de tvättas, kokas och torkas. Vilket jobb! Både logistiskt och tidskrävande. Dessutom var hela ämnet tabubelagt. Genom att se närmare på ett sådant föremål kan vi bättre förstå hur vardagen måste ha sett ut, men också vilken skillnad engångsbindan måste ha gjort. Varför var det viktigt att skriva boken? – Kvinnors roll och erfarenheter i historien är fortfarande relativt osynlig i förhållande till mannens. Särskilt om man går till översiktsverken som används i undervisningen. Ändå har det sedan 1970-talet producerats mycket spännande forskning som lyfter fram kvinnors berättelser, men den har alltså inte riktigt nått ut. Jag hoppas att jag, med den här boken, kan bidra med att ändra en aning på detta. Och utan dessa forskares insatser hade jag inte heller kunnat skriva den här boken. Var det något du blev förvånad över? – Ja när jag skrev om träningsskon till exempel. Det visade sig att den inte existerade för kvinnor förrän på 1970-talet. Det tillverkades helt enkelt inte träningsskor i tillräckligt små storlekar. Istället var sportande kvinnor hänvisade till enkla canvasskor. Jag intervjuade bland annat Kathrine Switzer, som var den första kvinnan som sprang Boston maraton. Hon berättade om hur hon till slut specialbeställde ett par träningsskor under slutet av 1960-talet och vilken skillnad det gjorde för hennes träning. Var befinner vi oss nu när det gäller jämställdhet tycker du? – Väldigt mycket har hänt på kort tid. Det har verkligen gjorts skillnad. Men det är viktigt att komma ihåg att det är mycket kvar att göra, både i Sverige och i andra länder. Kvinnor tjänar fortsatt mindre än män och tar större ansvar för det obetalda hemarbetet. Och rättigheter vi idag ser som självklara ifrågasätts, som till exempel rätten till abort. Det är då det gäller att förstå den historiska bakgrunden. Utdrag ur Kvinnosaker av Karin Carlsson. Boken är utgiven av Bonnier Fakta i samarbete med Stockholms kvinnohistoriska museum. Nr 13. Byxkjolen I januari 1958 samlades journalister utanför polisskolan i Stockholm för att få en skymt av Sveriges första ”jujutsukunniga och batongbeväpnade” kvinnliga poliser. Fotoblixtar lös upp scenen och filmkameror förevigade tillfället när de 14 uniformsklädda konstaplarna var på väg att ta sig an Stockholms tuffaste distrikt: Klarakvarteren. Detta var något helt nytt. Polisyrket var 1958 tydligt manligt kodat och dessutom associerat med våldsutövning och makt. Många menade att det inte var ett arbete för kvinnor. Kunde de verkligen inge respekt och få medborgarna att känna sig trygga? Och var de tillräckligt starka? Kvinnliga poliser utmanade föreställningar om hur samhällets ordning skulle upprätthållas – och av vem. På ett symboliskt plan kom denna osäkerhet att vävas in i den kvinnliga polisuniformen. Att kvinnliga poliser skulle bära samma uniform som sina manliga kollegor var otänkbart. Byxor ansågs inte estetiskt tilltalande. Kjol var uteslutet, i alla fall i yttre tjänst eftersom den riskerade att försvåra språngmarschen eller på ett osedligt sätt blotta benen. Lösningen landade i en byxa som ändå var en kjol. Byxkjolens siluett signalerade även att det var en kvinnlig kropp i uniformen, och det var viktigt. Inte ens på håll skulle hon kunna misstas för en man. Läs mer… Läs mer om Kvinnosaker av Karin Carlsson Läs mer om Karin Carlssons forskning Artikeln publicerades ursprungligen våren 2021.
- Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling
Stockholms universitet
Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk och nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.