Sök
Letar du efter intern information?
Visar 21121-21140 av 49105 träffar
- Forskare: Företag mörkar negativa effekter av ogräsmedel
Stockholms universitet
En tidigare godkänd variant av ogräsmedlet glyfosat orsakar negativa effekter på hjärnutvecklingen hos råttor, enligt USA:s miljömyndighet EPA. Forskare vid Stockholms universitet kritiserar nu att denna kunskap inte kommit till EU-myndigheternas kännedom för utvärderingen av aktuella varianter.
- Nästan hundra gener har gått förlorade under den ullhåriga mammutens evolution
Stockholms universitet
En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien är publicerad i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. En av de mest diskuterade metoderna för att återuppliva utdöda arter är att använda genomredigeringstekniker som Crispr-Cas9 för att infoga genvarianter från en utdöd art i ett genom från dess levande släkting. Men resultaten i denna nya studie indikerar att man också kan behöva ta bort vissa gener för att bevara viktiga biologiska egenskaper samtidigt som man rekonstruerar en utdöd arts arvsmassa. – Att redigera genomet hos en levande art för att efterlikna det från en utdöd släkting är inte lätt, det har vi vetat hela tiden. Men de här nya rönen visar verkligen på komplexiteten i de utmaningar som ligger framför oss, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik. Sekvenserat två nya sibiriska mammutgenom Forskarna bakom studien har sekvenserat två nya sibiriska mammutgenom från den senaste istiden och jämfört dessa med totalt 33 tidigare publicerade genom från mammutar, asiatiska elefanter och afrikanska elefanter. Att förlora en del av en gen, en gendeletion, kan påverka dess funktion. På liknande sätt så kan korta insertioner göra en gen oläslig. Resultaten visar att det finns tusentals delar av mammutens arvsmassa som saknas jämfört med arvsmassorna hos afrikanska och indiska elefanter (s.k. deletioner) samt även ett stort antal delar där det finns extra baser i DNA-koden (s.k. insertioner), och att dessa totalt omfattar mer än tre miljoner bokstäver i den genetiska koden. Sammantaget upptäckte forskarna att de flesta av dessa förändringar inte inträffat inom gener, vilket tyder på att de generellt har haft en negativ inverkan på mammuts livsduglighet. – Men vi hittade också 84 gener som har påverkats av genomiska deletioner och tre som påverkats av korta insertioner. Dessa strukturella förändringar hade sannolikt en betydande inverkan på funktionen hos dessa gener, vilket kan ha bidragit till några av de anpassningar till miljön som den ullhåriga mammuten genomgick, säger Tom van der Valk, forskare vid Centrum för paleogenetik. Förändring i funktionalitet kan ha varit viktig Förändringen i funktionalitet i dessa 87 gener kan ha varit viktig för den ullhåriga mammuten i den utveckling som skedde för att mammuten skulle klara den kalla miljön i norr. Många egenskaper, som kroppsstorlek och köldtolerans, regleras av flera olika gener. Förluster av några av dessa gener kan därför påverka de processer som formar utvecklingen av dessa adaptiva egenskaper. – Flera av generna som har påverkats är relaterade till klassiska egenskaper hos den ullhåriga mammuten, som till exempel pälsväxt och hårform, fettlagring samt skelettmorfologi och öronform, förklarar Marianne Dehasque, doktorand i mammutgenomik vid Centrum för paleogenetik. Läs hela studien, ”Evolutionary consequences of genomic deletions and insertions in the woolly mammoth genome”, i tidskriften iScience. DOI: 10.1016/j.isci.2022.104826 Läs mer om hur en miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia
- COP28 kan vara det viktigaste klimatmötet sedan Parisavtalet
Stockholms universitet
COP28 i Dubai beskrivs som den kanske viktigaste klimatkonferensen sedan Parisavtalets mål fastställdes år 2015. Med några av de varmaste månaderna någonsin i ryggen och samtidigt flera pågående konflikter runt om i världen som kan påverka förhandlingarna står möjligheten till framsteg i klimatfrågan på spel.
- Framstående klimatforskning ökar pressen på Stockholms universitets egna hållbarhetsarbete
Stockholms universitet
Han har varit rektorsråd för miljö och hållbar utveckling på Stockholms universitet sedan juni 2022. Vad innebär Magnus Breitholtz jobb och hur ser arbetet ut för att minska universitetets egna utsläpp?
- Åtta ämnen rankas inom topp 250 i världen
Stockholms universitet
I Times Higher Educations ämnesrankning för 2024 rankas åtta ämnen vid Stockholms universitet inom topp 250 i världen.
- Hot och hopp för global överlevnad i ny rapport om jordens vägskäl
Stockholms universitet
En ny rapport visar att mänskligheten står inför en avgörande tidpunkt där både hot och möjligheter accelererar. Farliga punkter för jordens system närmas alltmer samtidigt som möjligheten att vända utvecklingen till det bättre fortfarande finns. Rapporten betonar att den inslagna vägen riskerar att bli katastrofal och att avvecklingen av fossila bränslen samt tillväxten av koldioxidneutrala lösningar kommer att forma framtiden för miljarder människor.
- Kriminologipris till forskning om legitimitet och rättssäkerhet
Stockholms universitet
2024 års Stockholmspris i kriminologi tilldelas de amerikanska professorerna Gary LaFree och Tom R. Tyler för deras forskning om den demokratiska legitimiteten och rättssäkerheten i statens relation till medborgarna.
- Stor påverkan på luftkvaliteten av sopbranden i Kagghamra
Stockholms universitet
Sopbranden i Kagghamra på Södertörn i december 2020 hade stor påverkan på luftkvaliteten i närliggande bostadsområden. En ny studie visar ökade halter av partiklar, tungmetaller och polyaromatiska kolväten under branden.
- Kronprinsessan Victoria deltog vid seminarium om Östersjöns välmående
Stockholms universitet
Hur kan Östersjön bli ett hälsosamt hav igen och vara ett nav för framtidens ekonomi? Det var frågor som diskuterades under ett seminarium om Östersjöns välmående och vilka ansträngningar som görs för att främja den blåa ekonomin. I publiken satt H.K.H. Kronprinsessan Victoria, beskyddare av Östersjöarbetet.
- Den kemiska mekanismen för tillverkning av ammoniak funnen
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Denna process är basen för att tillverka konstgödsel till jordbruk. En bättre förståelse av bildandet av olika molekylära fragment och hur katalysatorytan förändras under en pågående reaktion banar också vägen för en grön omställning av en av de stora industrierna som lämnar ett stort CO2-avtryck och skapar ett beroende av naturgas.
- Så lyckades myskoxen överleva till våra dagar
Stockholms universitet
I slutet av den senaste istiden dog många viktiga arter ut. Men en art lyckades anpassa sig till det hårda klimatet på tundran och har överlevt fram till i dag. I en ny studie i Molecular Ecology undersöker forskare hur det kom sig att myskoxen lyckades överleva geografiskt, ekologiskt och genetiskt.
- Fyra ERC Consolidator Grants till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Fyra forskare vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Consolidator Grant 2023. De finns inom områdena ekonomi, socialpsykologi och analytisk kemi.
- Åtta Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Av de 31 yngre framstående forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellows är åtta nominerade av Stockholms universitet. De forskar bland annat om metan på Arktis havsbottnar och hur vi kan fatta beslut kring potentiella katastrofer.
- Fackens ledare går intensivkurs i rättvis klimatomställning
Stockholms universitet
34 ordförande och kanslichefer inom fackföreningsrörelsen utbildas nu i ledarskap för en rättvis klimatomställning. 20 fackförbund är representerade, inklusive alla tre centralorganisationerna LO, TCO och Saco. Initiativet är en del av forskningsprogrammet FAIRTRANS och sker på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
- Behov att komma bort från transformativa avtal om öppen tillgång
Stockholms universitet
Sverige ligger långt framme i att främja öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Men det finns en risk att fastna i en permanent omvandling som gynnar de stora kommersiella förlagen. I en ny rapport från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) presenteras en strategi för hur man ska arbeta i förhandlingar med förlagen. År 2021 sammankallade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) arbetsgruppen "Bortom transformativa avtal" (BTA-gruppen) för att lägga grunden för att gå vidare med övergången till öppen tillgång (open access). Nu har gruppen presenterat en strategi för hur Sverige – och Bibsamkonsortiet – ska agera i förhandlingarna med förlagen. Målet är att gå från transformativa avtal till ett ekonomiskt hållbart system som stimulerar övergången till ett helt öppet publiceringssystem. Det nuvarande publiceringssystemet har flera brister som påverkar forskningen negativt, både på individnivå (forskaren) och på systemnivå (institutioner för högre utbildning, HEI, och forskningsfinansiering).
- Johan Brandt ny kommunikationschef vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Stockholms universitet har utsett Johan Brandt till chef för kommunikationsavdelningen med tillträde den 1 mars 2021. Det innebär att Johan Brandt nu lämnar rollen som vd för kommunikationsbyrån Geelmuyden Kiese.
- Arktiska sediment visar permafrostens historia – och varnar för framtida upptining
Stockholms universitet
Sediment från Arktiska oceanens botten kan hjälpa oss att förstå vad som händer med permafrosten vid ett varmare klimat. Ny forskning från Stockholms universitet visar att permafrosten tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, och varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna, och utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären.
- Var tydlig – och motverka kunskapsmotstånd
Stockholms universitet
Att vara tydlig med vad uppgifter i en text eller i ett påstående betyder kan underlätta för människor att tolka informationen korrekt och därmed motverka att man drar slutsatser enbart utifrån sina förutfattade meningar, sin grupptillhörighet eller sin ideologi. Det visar pågående forskning i psykologi.
- Sexuella trakasserier på arbetsplatser leder till mer könssegregering och större lönegap
Stockholms universitet
Diskriminering i arbetsmiljön bidrar till ökad ojämställdhet på arbetsmarknaden. Risken att utsättas för sexuella trakasserier från chefer eller medarbetare är högre för kvinnor och män vars arbetsplatser har en stor andel kollegor av motsatt kön. Detta mönster skapar i sin tur mer könssegregering och ett större könslönegap, visar en ny studie i tidskriften The Quarterly Journal of Economics som ges ut av Oxford University Press.
- Utbildningsministern besökte Campus Albano
Stockholms universitet
Utbildningsminister Anna Ekström återvände till sitt gamla lärosäte 19 april för att besöka universitetets nya lokaler i Albano, träffa universitetets ledning och studentkåren. Hon fick också veta mer om universitetets forskning om språk och makt, klimat och astronomi.