Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20081-20100 av 49086 träffar
- Bildningspodden | Hanna Hirsch Pauli
Stockholms universitet
Säsongsavslutningen av Bildningspodden handlar om en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900, Hanna Hirsch Pauli (1864-1940).
- Virtuella patienter tränar sjuksköterskor inför verkliga situationer
Stockholms universitet
Kommunikation är en nyckelfaktor när sjukvårdspersonal möter patienter. Om relevanta frågor inte ställs kan man missa viktig information, och det finns en risk för felaktiga diagnoser och behandlingar. Virtuella patienter kan vara till stor hjälp.
- Taggade lärare visualiserar sina rörelsemönster
Stockholms universitet
Hur kan vi utveckla undervisningen och öka elevers lärande? Ny teknik i form av IoT-lösningar kan vara en viktig pusselbit. Forskarna Robert Ramberg och Patrik Hernwall har försett lärare med sensorer för att kunna visualisera hur de rör sig i klassrummen.
- Samarbetet inom kust- och klimatcentrumet CoastClim signerat vid Askölaboratoriets 60-årsjubileum
Stockholms universitet
Ett jubileum handlar förstås om återblickar, men lika mycket om framåtblickar, konstaterade Stockholms universitets rektor Astrid Söderberg Widding vid Askölaboratoriets 60-årsjubileum. En viktig del av den framtida Östersjöforskningen är grundandet av CoastClim, centrumet som binder samman både klimat- och havsforskningen och Stockholms och Helsingfors universitet.
- Sju europeiska länder går samman för att främja byggandet av Europeiska solteleskopet EST
Stockholms universitet
Tisdagen den 25 juli på Teneriffa undertecknade sammanlagt nio institutioner från sju europeiska länder det juridiska avtalet som skapar EST Foundation. Detta banar väg för det framtida bygget av European Solar Telescope (EST).
- Om metareferentialitet i 1800-talets illustrerade press
Stockholms universitet
Konstvetaren Sonya Petersson presenterar nya mediehistoriska perspektiv på den semiotiska kategorin metareferentialitet med utgångspunkt i 1800-talets illustrerade press.
- Mary Wollstonecrafts reseskildring i Skandinavien i nyöversättning
Stockholms universitet
Elisabeth Mansén, professor emerita i idéhistoria vid Stockholms universitet, har gjort en nyöversättning av Mary Wollstonecrafts Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway and Denmark (1796).
- Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar!
Stockholms universitet
Var med och hjälp forskarna upptäcka hur Östersjöns algbälte påverkas av ett varmare klimat. Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar går in för sin tredje säsong och i år startar det redan i slutet av mars! Forskarna såg nämligen i resultaten från 2022 att blåstången blir mogen mycket tidigare i Östersjön än vad de trott.
- Besöksrekord för Tångbloggen under 2022
Stockholms universitet
Tångbloggen drivs av professor emeritus vid Östersjöcentrum Lena Kautsky tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universitet. Med bloggen vill de att alla som är nyfikna ska kunna lära sig mer om alger, tång och marin botanik. När de startade bloggen 2012 satsade de båda forskarna på att få 100 besökare. Men tio år senare slår de nya besöksrekord – och under 2022 fick de 31 998 besökare!
- Djurgården i nytt ljus - aktuell bok guidar till stadsdelens minneslandskap
Stockholms universitet
Den 26:e april släpps antologin "Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap" där tolv etnologer och kulturhistoriker låter oss se Djurgården med nya ögon.
- Nyanlända förlorare i gymnasievalet
Stockholms universitet
I en ny avhandling vid Stockholms universitet har doktoranden Brendan Munhall undersökt nyanlända elevers erfarenheter och utmaningar i gymnasievalet i Stockholmsområdet. Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med över 200 skolor att välja mellan gör valet till en tuff utmaning. Resultatet visar att en stor andel av gymnasieskolorna i praktiken inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna, vilket begränsade deras utbildningsmöjligheter.
- Astronomer upptäcker unikt flimrande svart hål-fenomen
Stockholms universitet
Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax. Supernovor, stjärnor som exploderar, har länge varit kända för sina plötsliga ljusuppvisningar på natthimlen som sedan avtar inom några veckor. Med dagens avancerade teleskop upptäcker vi inte bara tusentals supernovor varje år, utan också snabbare optiska transienter. Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar i Kalifornien identifierade objektet AT2022tsd i september förra året och det visade sig snart vara något utöver det vanliga för en supernova.
- Vad innebär det att tänka fritt?
Stockholms universitet
Professor Carin Franzén söker svaret hos fyra tidigmoderna kvinnliga författare som kritiskt ifrågasatte det givna.
- Fanny Ambjörnsson får Natur & Kulturs särskilda stipendium
Stockholms universitet
Professor i genusvetenskap Fanny Ambjörnsson tilldelas 2023 års särskilda stipendium från förlaget Natur & Kultur. Stipendiet är på 100 000 kronor och tilldelas författare som uppmuntran till fortsatt litterärt arbete. Det kan inte sökas utan ges på initiativ av stipendiekommittén. Fanny Ambjörnsson arbetar som forskare och lärare och är även ämnesansvarig för genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. Bland hennes utgivna böcker kan nämnas Om Nadja (2021), Tid att städa (2018), Vad är queer? (2016) och Rosa (2011). Läs mer om Fanny Ambjörnsson och hennes forskning Läs mer om stipendiet på Natur & Kulturs webbplats
- Barns språkliga förmåga betydelsefull även för andra förmågor
Stockholms universitet
Signe Tonér visar i sin forskning ett tydligt samband mellan språkliga förmågor hos barn på förskolan och deras exekutiva funktioner. En god språklig förmåga ger skjuts åt de exekutiva funktionerna, som är viktiga när det gäller att ta initiativ, hitta på lekar och att skaffa vänner.
- Nya rön om mottagaranpassning i ungdomars kommunikation
Stockholms universitet
Förmågan att anpassa det vi säger efter det vi vet om mottagarens förkunskaper utvecklas troligen i de tidiga tonåren. Det visar en ny studie från forskningsprojektet CIVung. Ungdomsåren är en viktig period för kognitiv och social utveckling. Men hur den kommunikativa förmågan utvecklas under dessa år vet forskningen ganska lite om. Projektet CIVung, som bedrivs vid Institutionen för lingvistik och Psykologiska institutionen, studerar just ungdomars pragmatiska utveckling genom beteendeexperiment och hjärnavbildning. Nu presenteras forskningsresultat från en delstudie inom projektet.
- Ny forskning visar stora skillnader i födelsevikt i Sverige
Stockholms universitet
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
- AI sorterar fram de goda idéerna
Stockholms universitet
Idéer finns i överflöd, men hur vet man vilka man bör satsa på? Med hjälp av maskininlärning och AI kan de bästa idéerna mejslas fram, visar Workneh Yilma Ayele i sin avhandling.
- ”AI är fortfarande i sin linda”
Stockholms universitet
Den digitala transformationen innebär stora möjligheter – men också stora utmaningar. För att tackla problemen och designa vårt framtida digitala samhälle behöver vi kombinera kunskap och erfarenhet från olika sektorer. Ett sådant möte ägde rum 19–20 oktober 2022. Digitala tvillingar, 6G, kryptokrig, integritet, hybrida arkitekturer och rättvisa. Den årliga konferensen Digitalize in Stockholm presenterade ett brett spektrum av ämnen och perspektiv. Först ut var schweiziska professorn Aude Billard. I sitt keynotetal visade hon resultat från krocktester mellan så kallade cobots – robotar som är utformade för att interagera med människor – och fiktiva personer i en folkmassa. Robotarna presterade inte så bra när de skulle försöka parera irrationella människor som plötsligt bytte riktning eller stannade för att hälsa på en vän.
- Varför ska en doktor lita på en dator?
Stockholms universitet
Maskininlärning kan fungera som beslutsstöd för läkare, till exempel vid val av medicinering. Men vad krävs för att en doktor ska lita på en dator? Jonathan Rebane har nyligen disputerat i ämnet.