Sök
Letar du efter intern information?
Visar 20061-20080 av 49084 träffar
- Partnerskap nödvändigt för att nå hållbarhetsmålen
Stockholms universitet
Många samhällsutmaningar, som klimatfrågan, är så komplexa att de inte går att lösa på egen hand av olika aktörer. Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det menar representanter från Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet som med ett seminarium i maj presenterar hur de mobiliserar för att förbättra människans och planetens hälsa.
- Flagga från rymden återlämnades till Stockholms universitet
Stockholms universitet
NASA-astronauten och marinbiologen Jessica Meir är i Sverige i juni för att under fem dagar resa runt och föreläsa, träffa allmänheten, forskare och studenter. Vid ett seminarium återlämnade hon en symbol för Stockholms universitet, en liten flagga till ett standar, som hon har haft med sig på den internationella rymdstationen ISS.
- Flagga från rymden återlämnades till Stockholms universitet
Stockholms universitet
NASA-astronauten och marinbiologen Jessica Meir är i Sverige i juni för att under fem dagar resa runt och föreläsa, träffa allmänheten, forskare och studenter. Under måndagen den 20 juni medverkade hon på Rymdstyrelsens seminarium på Medelhavsmuseet i Stockholm där hon föreläste om livet och forskningen ombord på den internationella rymdstationen ISS, samt drömmen om att bli första kvinnan på månen. Jessica Meir har både amerikanskt och svenskt medborgarskap och blev historisk när hon som första svenska kvinnan skickades ut på uppdrag i rymden i september 2019. Där tillbringade hon lite drygt sex månader och utförde viktig forskning, bland om hur hjärtvävnad beter sig i mikrogravitation jämfört med på jorden. Seminariet på måndagen avslutades med att Jessica Meir återlämnade en symbol för Stockholms universitet, en liten flagga till ett standar, som hon har haft med sig på ISS. Jessica Meir har tidigare studerat en termin på Stockholms universitet och under seminariet överräcktes flaggan till Clas Hättestrand, prorektor vid Stockholms universitet. – När astronauter gör rymdfärder brukar de få ta med sig några saker som representerar en verksamhet som de har en koppling till, och när Jessica Meir skulle åka ville hon bland annat ta med sig en flagga från Stockholms universitet, eftersom hon har studerat där, det var hennes eget val, sedan är det tradition att lämna tillbaka föremålen efter rymdfärden, säger Johan Marcopoulos, kommunikationsansvarig på Rymdstyrelsen. Vid seminariet medverkade även astronauten Christer Fuglesang, utbildningsminister Anna Ekström, som även är ansvarig för rymdfrågor, samt Anna Rathsman, generaldirektör för Rymdstyrelsen. Läs mer om Jessica Meirs besök i Sverige på Rymdstyrelsen: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2022/06/jessica-meir-pa-resa-genom-sverige/
- Gemensam Stockholmsatsning för hållbara lösningar
Stockholms universitet
Förena kompetens, erbjuda attraktiva utbildningar och vara en knutpunkt för kontakt med samarbetspartners. Det är visionen bakom Stockholm trio för hållbara lösningar (Stockholm Trio for Sustainable Actions) – ett nytt initiativ från Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet för att ytterligare bidra till en hållbar samhällsutveckling.
- Hur säkert är det att dricka regnvatten?
Stockholms universitet
Regnvatten kan vara förorenat med kemikalier och forskarna är fortfarande osäkra på deras effekter. I en ny artikel i The Conversation diskuterar forskare vid bland annat Stockholms universitet förekomsten av PFAS.
- Planetens gränser för nya kemiska substanser som mikroplaster blir överskridna
Stockholms universitet
För första gången har ett internationellt team av forskare fastställt hur stabiliteten i planetens system påverkas av syntetiska kemikalier och andra nya ämnen som översvämmar miljön.
- Hans Adolfsson tillträder som ny rektor vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
I dag den 3 februari börjar professor Hans Adolfsson sitt nya arbete som rektor vid Stockholms universitet.
- Mest läst på universitetets nyhetswebb
Stockholms universitet
Bredden i universitetets forskning syns i topplistan över de mest lästa nyhetsartiklarna 2024. Några nyheter som har ett par år på nacken har också letat sig in på listan, bland annat en två år gammal artikel om AI och en tre år gammal nyhet om hur barn med separerade föräldrar mår. Listan avslutas med två nyheter från det första året med Covidpandemin som fortfarande lockar läsare.
- Covidvaccin kan ha räddat livet på 31 500 svenskar 2021
Stockholms universitet
En ny studie visar att cirka 31 500 liv kan ha räddats i Sverige under 2021 genom vaccination mot covid. Forskarnas modell kan användas för att utvärdera vaccinationsstrategier och verkan av restriktioner.
- Nytt läkemedel för diabetes och obesitas visar lovande resultat
Stockholms universitet
Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Det nya läkemedlet, som tas i tablettform, har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic som ges via injektioner. GLP-1-läkemedel påverkar hunger via signaler mellan tarmen och hjärnan, men har ofta biverkningar som aptitförlust, minskad muskelmassa och mag-tarmproblem. Den nya substansen aktiverar i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen. I djurstudier har behandlingen visat god effekt på både blodsockerkontroll och kroppssammansättning, men utan de biverkningar som kopplas till dagens GLP-1-baserade läkemedel. En första klinisk fas I-studie med 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes visar att även människor tolererar behandlingen väl.
- Generna avslöjar fjällämmeln som en av världens yngsta däggdjursarter
Stockholms universitet
Med hjälp av ny genteknik har en forskargrupp vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen som avslöjar artens evolutionära historia, visar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien som är publicerad i tidsskriften PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för cirka 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period. Fjällämmeln är en viktig art på den skandinaviska tundran, bland annat som föda för många rovdjursarter, som den utrotningshotade fjällräven. Men den är också en intressant art ur ett evolutionärt perspektiv, bland annat för att förstå hur däggdjur har utvecklats innan, under och efter den senaste istiden. – Fjällämmelns evolutionära historia har inte studerats med hela arvsmassor tidigare. Vår studie fyller den luckan och visar vilka avgörande insikter de genomiska verktyg vi har tillgång till kan ge när det gäller kunskap om hur evolutionen har påverkats av miljöförändringar, säger David Díez del Molino, huvudförfattare till studien och forskare vid Centrum för paleogenetik och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Inget genflöde Studien bekräftar inte bara att fjällämmeln och den sibiriska lämmeln är separata evolutionära linjer, den visar också att det inte finns några spår av hybridisering mellan arterna – ett överraskande resultat enligt forskargruppen, med tanke på hur nära i tiden de två arterna delade på sig och att deras utbredning nästan överlappar varandra geografiskt. Bristen på genflöde står i kontrast till utvecklingen hos många andra däggdjursarter, där en nyligen inträffad artbildning ofta följs av en hybridisering, det vill säga utbyte av gener mellan arterna. – Våra resultat tyder på att fjällämmeln är en av de yngsta däggdjursarterna, och att den utvecklats i en annan riktning än sin systerart, den västsibiriska lämmeln, under ett anmärkningsvärt kort tidsdjup. Det verkar också som om arterna har förblivit isolerade, eftersom vi inte hittar några tecken på hybridisering mellan dem, säger Edana Lord, och huvudförfattare till studien och tidigare verksam vid Centrum för paleogenetik. Forskarna identifierade även hundratals mutationer unika för fjällämmeln, särskilt i gener relaterade till pälsfärg, fettmetabolism och till och med beteende. Dessa genomiska skillnader bidrar troligen till fjällämmelns särpräglade svartgula päls, samt hjälper lämmeln att hålla sig aktiva under vintern, egenskaper som tros vara anpassningar till det hårda klimatet på den skandinaviska tundran och till hotet från rovdjur. Separat art Genom att lösa lämlarnas släktträd så stöder studien också klassificeringen av den Östsibiriska lämmeln som en separat art – Lemmus paulus – och klargör därmed taxonomin för en däggdjursgrupp där det tidigare funnits oklarheter gällande de evolutionära sambanden mellan de olika arterna. – Studien utgör ett stort framsteg vad gäller vår förståelse av lämmelns artbildning och evolution. Den banar också väg för spännande framtida forskning, särskilt vad gäller att utforska förhistoriska hybridiseringar samt att klargöra när fjällämmelns unika genetiska anpassningar uppstod. Studien bidrar också till insikter om hur klimatförändringar, även dagens, snabbt kan bidra till isolering och artbildning, säger Love Dalén, medförfattare till studien och professor i evolutionär genomik vid Centrum för paleogenetik och Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Läs mer Hitta studien “ Genome analyses suggest recent speciation and post-glacial isolation in the Norwegian lemming ” av Edana Lord et al., publicerad i PNAS, 2025. DOI: 10.1073/pnas.2424333122 Centrum för paleogenetik (CPG) Centrum för paleogenetik (CPG) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Läs mer om forskningen som görs på CPG
- Klimatförändringar och universums första tid – två projekt får drygt 200 miljoner kronor
Stockholms universitet
Två forskare vid Stockholms universitet har beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant 2025. Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, koordinerar ett projekt som beviljats drygt 12,5 miljoner euro under sex år. Axel Brandenburg, professor vid Nordita, ingår i ett projekt som beviljats nästan 10 miljoner euro, också det under sex år. Gustaf Hugelius är den förste forskaren vid Stockholms universitet som är administrativ koordinator för ett ERC Synergy Grant-projekt. Torvmark och klimatförändringar Gustaf Hugelius driver tillsammans med Christina Biasi, Universität Innsbruck, Pierre Friedlingstein, University of Exeter och Philippe Ciais, Laboratoire des Sciences du Climat – CEA ett projekt som ska undersöka hur torvmossar på norra halvklotet reagerar på klimatförändringar och framtida uppvärmning. Dessa torvmarker innehåller enorma mängder kol och kväve, som om de släpps ut riskerar att förstärka kilmatuppvärmningen och göra det betydligt svårare att uppnå klimatmålen än vad nuvarande modeller förutspår.
- Språkmuseet har premiär – forskare från Stockholms universitet ger språkets historia liv
Stockholms universitet
Ett nytt museum för språk har öppnat på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Språkmuseet, med den första utställningen Rum för språk, är en plats där språk, kultur och vetenskap möts. Flera forskare från Stockholms universitet medverkar i programmet under hösten och belyser språkets betydelse ur olika perspektiv – från ordens ursprung till barns språkutveckling och artificiell intelligens. Först ut att hålla öppen föreläsning på Rum för språk var Jenny Larsson, språkhistoriker och professor i baltiska språk vid Stockholms universitet. En mötesplats för språkets alla former Språkmuseet visar hur språk formar identitet, samhälle och relationer. Här möts konst, forskning och interaktiva upplevelser i en miljö där språket blir något man kan utforska med alla sinnen. Initiativet leds av Patrik Hadenius och genomförs i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern, med stöd från bland andra Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet.
- Variationer i havstemperatur och salthalt på väg norrut avgörande för Golfströmsystemet
Stockholms universitet
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment. De avvikelser som rör sig norrut med Atlantvattnet påverkar både inflödet av varmt vatten till de nordiska haven och flödet av tungt vatten tillbaka till den djupa Atlanten.
- Ny typ av supernovaexplosion avslöjar naken stjärna
Stockholms universitet
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
- Bildning och kunskap i fokus vid universitetets årliga högtid
Stockholms universitet
Den 26 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
- Global matomställning krävs för att minska trycket på planeten och rädda miljontals liv
Stockholms universitet
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats. Den 3 oktober publiceras den nya EAT-Lancet-kommissionen Healthy, Sustainable, and Just Food Systems i den ledande medicinska tidskriften The Lancet. Kommissionens rapport har tagits fram av ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Flera forskare från Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet, har bidragit till kommissionen och haft en central roll i arbetet.
- Ny studie visar hur DNA känns igen av proteiner som aktiverar gener
Stockholms universitet
Med en ny studie i tidskriften Cell har forskare vid Stanford och Stockholms universitet bidragit till en ökad kunskap om genreglering i mänskliga celler.
- Etik en bristvara när appar designas
Stockholms universitet
Rekryteringsverktyg som sållar bort vissa grupper, sajter som lockar till överkonsumtion, och appar som får oss att evighetsscrolla. Etiska överväganden saknas ofta när digital teknik designas, konstaterar Sharon Lindberg. Det vill hon ändra på.
- Bildningspodden | Hanna Hirsch Pauli
Stockholms universitet
Säsongsavslutningen av Bildningspodden handlar om en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900, Hanna Hirsch Pauli (1864-1940).