Nobelpris till IceCube-forskning med stark SU-koppling

– Vi är oerhört glada. Vi har länge vetat att det i teorin var möjligt att IceCube skulle kunna belönas med Nobelpriset. Men det är en enorm skillnad mellan att tänka att det skulle kunna hända och att faktiskt uppleva det, säger Chad Finley, professor i fysik vid Stockholms universitet.

Djupt nere i isen vid Sydpolen finns ett ovanligt teleskop. IceCube består av tusentals ljussensorer som är nedsänkta i den antarktiska isen och används för att fånga spår av neutriner, mycket svårfångade partiklar som kan ge forskare ny kunskap om några av universums mest extrema miljöer.

Den klara antarktiska isen är särskilt lämpad för att fånga det svaga ljus som uppstår när neutriner krockar med atomer i isen och producerar laddade partiklar. IceCube-samarbetets ungefär 450 forskare använder ljusmönstren för att rekonstruera neutrinernas energi och riktning och på så sätt försöka avgöra varifrån de kommer.

– Genom att studera neutriner från universums mest extrema miljöer har vi öppnat ett helt nytt fönster mot kosmos. Neutrinoastronomin gör det möjligt att undersöka fenomen och objekt som inte kan studeras på andra sätt. Det ger oss en helt ny möjlighet att förstå vad som händer i universum, säger Chad Finley.

Nobelpriset i fysik 2026

Nobelpriset i fysik 2026 tilldelas Francis Halzen, University of Wisconsin–Madison, USA, för sina avgörande bidrag till IceCube Neutrino Observatory och upptäckten av högenergineutriner med astrofysiskt ursprung.

– Om IceCube någon gång skulle få Nobelpriset har vi alltid vetat att det skulle gå till Francis Halzen. Han är den visionära kraften bakom projektet och fick redan 1988 idén att använda isen vid Sydpolen för att upptäcka neutriner. Den idén lade grunden för IceCube, säger Chad Finley.

– Det är ett fantastiskt samarbete, som antagligen inte skulle ha blivit av utan Francis Halzen, säger Klas Hultqvist, professor emeritus i fysik vid Stockholms universitet.

Med från början

För forskare vid Stockholms universitet är det också ett pris med en särskild koppling till den egna forskningshistorien.

Stockholms universitet och Uppsala universitet hörde till de tidiga partnerna i AMANDA, föregångaren till IceCube. Experimentet visade att den djupa isen vid Sydpolen kunde användas för att studera neutriner. När IceCube sedan byggdes vidare spelade svenska forskare en betydande roll.

– Att gå från en liten grupp som arbetade med denna idé i liten skala, kallad AMANDA, till det enorma IceCube-samarbetet som finns i dag har varit en lång resa. Det tog årtionden innan vi såg spännande resultat, säger Chad Finley.

Kopplingen till Stockholms universitet är fortfarande stark. Forskare vid Fysikum deltar i IceCube-samarbetet både med att utveckla observatoriet och med att använda IceCube-data för att studera neutriner från universum. Under den senaste stora uppgraderingen av observatoriet 2026 har forskare i Stockholm och Uppsala bland annat utvecklat styrbara kameror som har placerats djupt nere i isen. Kamerorna ska hjälpa forskarna att förstå isens egenskaper bättre och därmed göra mer precisa mätningar av var neutrinerna kommer ifrån.

− Vi började få de första bilderna från kamerorna medan installationen av strängarna fortfarande pågick. Det var en fantastisk känsla att se att de fungerade som avsett, två kilometer ner i glaciären och under mycket högt tryck när vattnet i borrhålet fryser till igen, säger Chad Finley.

Is-teleskop i Antarktis utforskar universums mysterier

Möt Chad Finley, forskare vid Stockholms universitet, som har arbetat med det internationella forskningsprojektet sedan starten. Han berättar om utmaningarna längs vägen och vad forskarna hoppas kunna upptäcka i framtiden.

Mer läsning

IceCube uppgraderas med svensk teknik

Den första neutrinobilden av Vintergatan

Neutriner fångade i Sydpolens is ger ny bild av närliggande galax