Fest och glädje när vetenskap och forskning hyllades

Glädjen stod högt i tak när frackar, balklänningar, folkdräkter och andra festkläder fyllde Blå hallen, för dagen pyntad med blommor i höstfärger och pappersblommor i jätteformat. Mobiltelefonerna gick varma när gästerna fotograferade sig själva och varandra i den festsmyckade salen. Läget i världen smög sig dock in i såväl rektors tal som promotorernas sändningsord till de nypromoverade doktorerna.

I sitt inledande tal lyfte rektor Hans Adolfsson vad universiteten kan bidra med i denna osäkra tid och universitetens ansvar att säkerställa att arbetet vid lärosätena är vetenskapligt korrekt och etiskt hållbart:

– Att vi står för, och står upp för kunskap och bildning, och förmedlar det till våra studenter. Att vi i vår relation till det omgivande samhället visar att vi kan upprätthålla allmänhetens förtroende för akademisk forskning och högre utbildning.

Koordinerande roll för fyra strategiska forskningsområden

I sin tillbakablick på det gångna verksamhetsåret lyfte rektor bland annat satsningen på strategiska forskningsområden, där Vetenskapsrådet rekommenderat regeringen att ge Stockholms universitet den koordinerande rollen för fyra områden: hälsa, life science och artificiell intelligens, polarforskning, klimatrelaterad forskning samt kvanttekniker.

– Som rektor är jag stolt över att Stockholms universitet är ett attraktivt och framgångsrikt lärosäte som attraherar excellenta studenter och medarbetare från hela världen, något som vi alla kan bevittna under dagens installations- och promotionshögtid.

145 nya doktorer och 34 nya professorer på plats

Under ceremonin i Blå hallen promoverades de som mellan 1 juli 2025 och 30 juni 2026 tagit ut sin doktorsexamen vid universitetet. Sammanlagt deltog 145 nya doktorer. Vid ceremonin installerades också 34 nya professorer. Under kvällen promoverades även 13 jubeldoktorer, varav 6 i sin frånvaro. Jubeldoktorer är personer som för 50 år sedan tog sin doktorsexamen vid Stockholms universitet.

Metaforer kan skapa olösliga problem vid undertextning

Installationsföreläsningen hölls av Jan Pedersen, professor i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Institutionen för svenska och flerspråkighet. Temat för föreläsningen var ”Metaforer – i livet, i forskningen och i undertexter”. En stor del av vårt språk utgörs av metaforer, även om vi inte alltid tänker på det. Forskning har visat att ungefär vart sjunde ord eller uttryck är metaforiskt i ett samtal, berättade Jan Pedersen. Dessutom utgörs en allt större del av en text av metaforer ju mer komplext och abstrakt ett ämne är. Metaforer är också bundna till språk och kultur, vilket gör att det kan bli problem vid översättning – speciellt vid undertextning, Jan Pedersens forskningsområde:

– Metaforer är språkliga bilder, film använder sig av rörliga, faktiska bilder. Och det innebär att man kan göra en faktisk bild av den språkliga bilden. Man kan till exempel visa en ko på isen. Men vad gör då en undertextare om man inte använder den metaforen på målspråket? Undertextarna kan ju bara påverka undertexterna, inte bilden, inte ljudet och inte dialogen. Det innebär att det i sällsynta fall kan finnas metaforer som orsakar olösliga översättningsproblem.

Jan Pedersen exemplifierade med ett tecknat klipp där en person dinglar mellan en stor sten och en saloon med namnet ”A hard place”, en visualisering av det amerikanska uttrycket för att vara i knipa: ”stuck between a rock and a hard place”. Ett uttryck som inte finns på svenska och det därför är svårt att översätta ordvitsen rakt av.

– Jag har i min forskning kunnat visa att det finns fantastiskt kreativa sätt att lösa den här sortens problem. I sällsynta fall slipper metaforen – metaforiskt – ur undertextarens grepp. Men i de allra flesta fall är det faktiskt ingen ko på isen, avslutade Jan Pedersen.

Två lärare hyllade som ”Årets lärare”

Under högtiden delade rektor ut det pedagogiska priset ”Årets lärare” för att uppmärksamma särskilt skickliga och engagerade lärare som nomineras av både studenter och kollegor. Pristagare 2026 är Erik Angner, Filosofiska institutionen och Lars-Ove Westerberg, Institutionen för naturgeografi.

Sex hedersdoktorer promoverades

Vid högtiden promoverades också sex hedersdoktorer, personer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.

Guldmedalj till Mats Melin

Rektor delade också ut universitetets stora guldmedalj till Mats Melin. I motiveringen lyfts hans långa gärning som domare och ämbetsman, hans bidrag till den juridiska diskussionen genom publikationer inom konstitutionella frågor samt hans betydelse för universitetet under åren som ordförande för universitetsstyrelsen.

Ceremonin i Blå hallen följdes av en bankett i Gyllene salen. För underhållningen under kvällen stod Kungl. Musikhögskolans Brassensemble, Stockholms konstnärliga högskola/Opera och Stockholms studentsångare.

Se högtiden i efterhand