Rektors tal vid Installations- och promotionshögtiden 2026

Varmt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid 2026!

Vi har idag samlats för att under högtidliga och traditionellt akademiska former hylla vetenskap och forskning genom att installera universitetets nya professorer, promovera nya doktorer, hedersdoktorer och jubeldoktorer, samt hylla våra pedagogiska pristagare samt mottagaren av universitetets stora medalj.

Vi hyllar vetenskapen i en tid av orolig geopolitisk utveckling. Kriget i Ukraina pågår fortfarande, mer än fyra och ett halvt år sedan Rysslands aggressiva invasion startade. Vi har återigen ett fullskaligt krig pågående i Mellanöstern, en konflikt som inte heller den ser ut att få någon nära lösning. Världen, som för några år sedan såg betydligt ljusare ut, har genomgått en mycket mörk utveckling den senaste tiden. Samtidigt står samhället inför stora utmaningar kopplade till klimat och miljö, energi, geopolitik och säkerhet, en ökad polarisering där vetenskapliga resultat ställs mot ogrundade åsikter, och inte minst hoten mot demokrati och yttrandefrihet.

Vad kan då universiteten bidra med i denna osäkra tid? Universiteten, med sin nästan tusenåriga historia, står för kunskapssökande och kunskapsspridning som både bidrar till samhällets utveckling och till kompetensförsörjning. För att citera professor Sverker Sörlin från KTH, så lever vi i en tid av ”bildningsnihilism”, där universitet och högskolor har ett särskilt viktigt uppdrag att motarbeta en sådan utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen inom framförallt området artificiell intelligens utmanar synen på vad kunskap är, och här måste akademin spela en viktig roll.

Universiteten har därmed ett viktigt ansvar. Ett akademiskt ansvar som handlar om att vi som är involverade i akademisk verksamhet har en uppgift att säkerställa att arbetet vid lärosätena är vetenskapligt korrekt och etiskt hållbart. Att vi står för, och står upp för kunskap och bildning, och förmedlar det till våra studenter. Att vi i vår relation till det omgivande samhället visar att vi kan upprätthålla allmänhetens förtroende för akademisk forskning och högre utbildning. Universitet och högskolor har ett bakomliggande samhällskontrakt som bygger på ett ömsesidigt utbyte och en ömsesidig respekt.

För att kunna upprätthålla detta ansvar så krävs att lärosätena och de som verkar inom akademin har en hög grad av rådighet över sin verksamhet. Det är därför vi så tydligt trycker på vikten av akademisk frihet och institutionell autonomi. Vi måste, inom såväl forskning som högre utbildning, kunna stå oberoende från såväl politiska som ekonomiska påtryckningar, stå fria från otillbörlig styrning och fritt kunna generera och sprida kunskap, för att därmed svara upp mot samhällets behov av kunskaps- och kompetensförsörjning. Det kan inte nog betonas att akademisk frihet är en förutsättning för att lärosäten ska kunna utföra sina uppdrag med kvalitet och trovärdighet.

Hur den individuella akademiska friheten ska kunna stärkas har nyligen utretts i en statlig utredning av professor Anna-Sara Lind från Uppsala universitet. I sitt slutbetänkande lyfter hon bland annat fram att det behövs ett förtydligande i högskolelagen om att akademisk frihet gäller för hela högskolans verksamhet, dvs. både utbildning och forskning, något som idag inte tydligt framgår av lagtexten. Utredaren föreslår också att det är hög tid att se över möjligheten att konstitutionellt skydda akademisk frihet, innefattande såväl forskningens som utbildningens frihet, genom en grundlagsändring.

Ytterligare en statlig utredning som för närvarande pågår är den så kallade autonomiutredningen. Här har utredaren Kerstin Jacobsson, till vardags universitetsdirektör på KTH, ett uppdrag i att se över de statliga lärosätenas organisationsform och dels föreslå ett ändamålsenligt alternativ till dagens förvaltningsmyndighetsform, samt att se vilka ändringar som kan genomföras inom rådande organisationsform för att öka lärosätenas rådighet. Som förvaltningsmyndigheter har universitet och högskolor idag en lydnadsplikt mot sin uppdragsgivare, och är därmed öppna för att åläggas olika uppdrag som tillkommit genom exempelvis politiska överenskommelser.

Regeringar har under många år respekterat lärosätenas egenart och vårt speciella uppdrag att oberoende kunna producera ny kunskap och vara en arena för det öppna kritiska samtalet. Den senaste mandatperioden har detta ändrats, vilket visar att det krävs ett ökat skydd också för lärosätenas autonomi. Dagens konstruktion bygger på att staten är god, men vad händer den dag då staten inte längre är det? Utredarens arbete är därför av yttersta vikt och vi är många som hoppas på ett förslag som möjliggör att universitet och högskolor kan ägna sig åt sina primära kärnuppdrag, forskning, utbildning och samverkan, utan politisk klåfingrighet.

Vi har i dagsläget ingen ny regering på plats, men vi får hoppas på att, när en sådan väl har tillträtt, kommer den att både ta till sig av vad dessa utredningar landat i och föreslå förändringar som stärker svenska lärosäten i deras möjlighet att bidra till den kunskapsnation som Sverige är och bör vara. Politikens uppgift är att sätta ramarna, innehållet måste vara en fråga för lärosätena, dess forskare, lärare och studenter i sann kollegial anda.

Ett exempel på ett sådant ramverk är den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som tas fram vart fjärde år. Den nuvarande propositionens ledord är: excellens, internationalisering och innovation. Om vi sätter dessa ledord i förhållande till Stockholms universitets forskningsverksamhet kan vi konstatera att universitetet kommer mycket väl ut. Att vi har många starka forskningsmiljöer vittnar de många utmärkelser och forskningsbidrag som tilldelats universitetets forskare, samt de vetenskapliga rön som presenterats i välrenommerade tidskrifter under det gångna akademiska året.

Utlysningen av medel för att starta nya strategiska forskningsområden ledde till att Vetenskapsrådet rekommenderat regeringen att ge Stockholms universitet den koordinerande rollen för fyra nya SFO:er. Universitetet står som värd för strategiska forskningsområden inom Hälsa, life science och artificiell intelligens, Polarforskning, Klimatrelaterad forskning och i Kvanttekniker. Inom det sistnämnda området ingår också Stockholms universitet som ett av sex lärosäten i det nationella centret Swedish Center for Quantum Technology. Det strategiska forskningsområdet i klimatrelaterad forskning, som går under namnet ClimTrio, är ett samarbete inom Stockholm trio, vilket ytterligare stärker alliansen med Karolinska institutet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Stockholms universitets starka och framstående forskningsmiljöer gör att universitetet också hävdar sig bra i de utlysningar som görs från det europeiska forskningsrådet ERC. Under det gångna året har tre forskare erhållit ERC starting grant, två forskare har fått ERC Synergy grant och en forskare har beviljats ERC advanced grant. Från Riksbankens jubileumsfond har två forskare under året utsetts till mottagare av RJ Pro Futura XX, som är ett program för framstående forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi gläds också åt att två forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows, finansierat från Knut & Alice Wallenbergs stiftelse, och att tre av universitetets matematiker erhållit betydande forskningsbidrag inom Matematikprogrammet, som är ett samarbete mellan just KAW och Kungliga Vetenskapsakademin. Stockholms universitet har också erhållit stora forskningsbidrag inom miljö- och resiliensrelaterad forskning från forskningsstiftelsen Mistra. Med koppling till förra årets installations- och promotionshögtid kan vi glädjas åt att det mycket prestigefulla Göran Gustafsson priset tilldelades 2025 års installationsföreläsare, och att en av förra årets promoverade hedersdoktorer erhöll Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Detta var bara ett axplock av alla de bidrag som tilldelats universitetets forskare, och som rektor är jag stolt över att Stockholms universitet är ett attraktivt och framgångsrikt lärosäte som attraherar excellenta studenter och medarbetare från hela världen, något som vi alla kan bevittna under dagens installations- och promotionshögtid.

Nya professorer, nya doktorer, hedersdoktorer, jubeldoktorer, medaljör och pedagogiska pristagare, ikväll är det er vi firar, och genom er vetenskapens framsteg, i kraft av era framgångsrika insatser inom de forskningsmiljöer där ni är eller har varit verksamma. Mina varmaste gratulationer och välgångsönskningar till var och en av er, från mig personligen och å hela Stockholms universitets vägnar!

Jag vill också passa på att tacka universitetets alla medarbetare och studenter för era fina insatser, som ytterligare stärkt Stockholms universitets kärnverksamheter – forskning och högre utbildning. Det är alla vi tillsammans som gör Stockholms universitet till vad det är, och jag är mycket stolt över alla era insatser.

Tack!