Ett levande lexikon för svenskt teckenspråk

– Svenskt teckenspråkslexikon gör det möjligt att söka, studera och jämföra tecken på ett sätt som inte har varit möjligt tidigare. Det är en grundläggande resurs både för dem som använder språket och för forskning om svenskt teckenspråk, säger Nikolaus Riemer Kankkonen, forskningsassistent vid Institutionen för lingvistik.

Att bygga ett teckenspråkslexikon skiljer sig från arbetet med ett traditionellt ordboksprojekt. Ett svenskt ord har inte alltid en direkt motsvarighet i teckenspråket. Det kan finnas flera tecken för samma ord, och hur ett tecken utförs kan förändras beroende på sammanhanget.

Nikolaus Riemer Kankkonen tar verbet klippa som exempel. Grundtecknet kan modifieras beroende på vad som klipps och var handlingen utförs.

– Om jag klipper ett papper, klipper håret eller klipper någonting ovanför mig förändras tecknets position. I lexikonet visar vi grundtecknet, men i ett naturligt samtal kan det anpassas efter situationen, berättar han.

Du kan söka även om du inte kan ordet

I ett vanligt språklexikon behöver man oftast känna till ordet man vill slå upp. I Svenskt teckenspråkslexikon går det att söka på flera sätt. Förutom svenska ord kan användaren söka utifrån hur ett tecken utförs, till exempel dess handform och läge.

– Om man ser ett tecken men inte vet vad det betyder kan man söka utifrån formen och få fram tecken som stämmer överens med det man har sett, säger Nikolaus Riemer Kankkonen, som har arbetat med lexikonverksamheten sedan 2013.

Naturliga samtal kompletterar lexikonet

Precis som andra språk förändras svenskt teckenspråk över tid. Tecken kan ändra form och det finns regionala varianter. För att förstå hur tecken faktiskt används räcker det därför inte med inspelningar av enskilda grundtecken.

Här spelar Svensk teckenspråkskorpus en viktig roll. Korpusen innehåller inspelat teckenspråk från naturliga samtal och berättelser.

– Vi behöver naturliga språkdata för att kunna se hur ett tecken används i en dialog eller en berättelse. Grundtecknet i lexikonet kan se ut på ett sätt, men när människor tecknar naturligt kan det utföras annorlunda beroende på sammanhanget, säger Nikolaus Riemer Kankkonen.

Användarna påverkar utvecklingen

Lexikonet används av många olika grupper, bland annat studenter och lärare i teckenspråksundervisning, forskare och personer som vill lära sig svenskt teckenspråk. För döva nyanlända kan det vara ett viktigt stöd för att utveckla kunskaper i svenska.

– Vi får feedback från användarna och försöker anpassa lexikonet efter deras behov, säger Nikolaus Riemer Kankkonen.

Ett exempel är menypunkten Ämne, där användaren kan hitta tecken inom olika kunskapsområden. Genom ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har lexikonet kompletterats med facktecken, bland annat inom matematik, för att stödja undervisningen i grundskolan.

Utvecklingen av lexikonet handlar både om innehållet och om tekniken bakom tjänsten. Bakom de färdiga tecknen finns flera olika typer av arbete. Tecken spelas in i studio och information läggs in i databasen. Samtidigt krävs teknisk utveckling för att filmer, sökfunktioner och annan information ska fungera på webben.

– Vi har byggt in nya funktioner allt eftersom. Det viktiga är att skapa bra tillgänglighet och bra funktioner för användarna, säger Nikolaus Riemer Kankkonen.