Student i forskningsfronten
Sólveig Guðjónsdóttirs masterprojekt vid Centrum för paleogenetik handlade om att analysera vävnad från en 14 400 år gammal ullhårig noshörning, vävnad som hittats i magen på en förhistorisk varg. Nu är hon en av huvudförfattarna till en vetenskaplig artikel baserad på forskningen – och har blivit intervjuad av internationell media som Scientific American, National Geographic och New York Times.

Sólveig Guðjónsdóttir. Foto: Jorid Tase.
– Evolution har alltid intresserat mig. Det handlar om livets historia, om hur levande varelser förändras över tid och påverkar sin miljö, och om hur miljön kan forma dem, förklarar Sólveig Guðjónsdóttir.
Sólveig Guðjónsdóttir gjorde sitt masterprojekt vid Centrum för paleogenetik 2022–2023. Centret är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet och tar regelbundet emot masterstudenter.
– Det är intressant att titta tillbaka i tiden och se vad generna kan berätta om en arts historia, man kan lära sig mycket om ett visst bestånds historia. Och det är väldigt spännande att få hålla i en bit vävnad som är 14 000 år gammal, säger hon.
Sólveig Guðjónsdóttir kommer från Island och tog en kandidatexamen där innan hon började på det nordiska masterprogrammet i biodiversitet och systematik, ett samarbete mellan fem nordiska universitet. Hon pluggade i Göteborg när hon hörde talas om Centrum för paleogenetik och kontaktade en av forskarna där, Love Dalén. Han berättade om projektet – en möjlighet att analysera vävnad från en av de sista ullhåriga noshörningarna innan de utrotades, vävnad som hade bevarats i magen på en vargvalp.
– Om vi kunde få fram DNA av hög kvalitet skulle det vara möjligt att få information om en kritisk tid i ullhåriga noshörningars historia. Men det var ett stort om. Tack och lov kunde vi i alla fall få fram data och genomföra studien.
%201%20aDNA_korr.jpg)
Sólveig Guðjónsdóttir i Centrum för paleogenetiks sterila labb. Foto: Alexandre Gilardet/Centrum för paleogenetik, Stockholms universitet.
Sólveig Guðjónsdóttir arbetade i laboratoriet i ett halvår, sedan följde analys och uppsatsskrivande.
– Jag var ju student, så jag behövde mycket hjälp, vilket jag också fick. Jag lärde mig så otroligt mycket, berättar hon.
Hennes masteruppsats är nu kärnan i en vetenskaplig artikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Genome Biology and Evolution. Artikeln har fått mycket uppmärksamhet internationellt och Sólveig Guðjónsdóttir har blivit intervjuad av journalister från stora tidskrifter som Scientific American, National Geographic och New York Times:
– Det känns väldigt overkligt, jag har aldrig gjort något liknande tidigare. Nu känns det också som om jag verkligen skulle vilja återgå till forskning och doktorera.
Efter sin masterexamen 2023 har Sólveig Guðjónsdóttir varit föräldraledig och jobbar nu på ett bioteknikföretag som tillverkar läkemedel. Det hon arbetar med har inte direkt med hennes masterutbildning att göra, men hon säger att det man lär sig som masterstudent – att planera och genomföra projekt, analysera data och skriva – är färdigheter som är användbara i alla typer av arbete.
Läs mer om arvsmassan från den ullhåriga noshörningen som hittades i magen på en istidsvarg
Senast uppdaterad: 2026-01-30
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen