Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1801-1820 av 2796 träffar
Projektets syfte är att undersöka samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning av främmande språk i svensk skolkontext och därmed bidra till en bättre förståelse av förutsättningarna för att kunna lära sig de tre största främmande språken, vid sidan av engelska, i den svenska skolan: franska, spanska och tyska.
Under de senaste decennierna har digital teknologi kommit att spela en alltmer central roll inom de flesta områden I samhället. Inom museernas verksamhetsområde har ny teknologi bland annat inneburit nya möjliga sätt att arbeta med förmedlingsuppdraget.
Körsång kan skapa gemenskap och delaktighet, men också väcka frågor om vem som får möjlighet att delta. Projektet undersöker hur körsångare i Svenska kyrkan upplever delaktighet, tillhörighet och inflytande i denna gemenskap.
Projektet undersöker hur islamiska högtider, särskilt Eid al-Fitr, kan uppmärksammas i pedagogiska verksamheter. Fokus ligger på musik, undervisning och de villkor som påverkar hur religiösa traditioner kan inkluderas i offentliga utbildningsmiljöer.
Musiketnologi studerar ”musiken i kulturen och kulturen i musiken” – det vill säga relationen mellan musikformer, deras struktur, framförandepraxis och funktioner och den kultur i vilken de existerar.
Fokus ligger på perioden tidigt 1700-tal fram till idag och behandlar såväl musiken som dess olika praktiker.
Musikproduktionsvetenskap studerar inspelad musik inom olika ljudmedier (exempelvis fonogram som 78-varvsskiva, LP, CD, ”strömmande” i radio eller medieplattformar, datorspel) och representationsformer.
Musikteori rör musikens strukturella egenskaper och liknar språkvetenskap eller lingvistik. Musikanalys avser tillämpning av musikteori i undersökningar av konkreta musikaliska fenomen och processer.
Musikvetenskap studerar musik som ett klingande, noterat och medialiserat fenomen inom ramen för strukturella, historiska, etnologiska och multimediala sammanhang.
Vilka demokratiska värden är viktiga att skydda och hur gör man när de krockar med varandra? Cyberkrigföring och de nya säkerhetshot det medför ställer sådana frågor på sin spets. Ska man skydda allmänheten från fientliga desinformationsattacker? Eller ska man skydda det öppna demokratiska samtalet i yttrandefrihetens namn?
I Sverige ska alla, oavsett bakgrund och förutsättningar ha lika möjligheter till utbildning och en yrkeskarriär. Men hur tacklar samhället denna utmaning? Vad är det som avgör skolframgång? Forskningen inom ämnet tar utgångspunkt i några av vår tids stora utmaningar som jämlikhet, integration och migration.
I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.
Från Strid till Sämja med Skadedjur i Sydostasien.
Persondatorer, mobiltelefoner, smarta klockor och röststyrda högtalare – digital teknik finns i alla delar av vårt vardagliga liv. I takt med att datorerna fortsätter att utvecklas och människors behov ständigt förändras, behöver vi hitta nya sätt att interagera.
Det finns en ökad trend att organisera ekonomiska och sociala utbyten med hjälp av onlineplattformar. Två exempel är transporttjänsten Uber och uthyrningstjänsten Airbnb. Detta forskningsprojekt fokuserar på ekonomiska möten kopplat till de nya plattformarna.
Forskningsprojektet undersöker om Sydkorea har respekterat mänskliga rättigheter sedan revideringen av konstitutionen 1987 som införde direkta presidentval och hur respekten för mänskliga rättigheter har förändrats genom tiden.
Hur balanserar männen mellan att vara starka och självständiga å ena sidan, men trovärdiga som målsäganden å andra sidan? Projektet undersöker tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar.
Att identifiera dolda resurser och kompetenser hos invandrarkvinnor för att främja entreprenörskap i svenska regioner
Företagare är viktiga för Sveriges ekonomi, men det svenska välfärdssystemet är mestadels uppbyggt för anställdas behov.
