Att dölja den arabiska kalifen och dess konsekvenser efter Lausanne
ForskningsprojektProjektet har fått sitt namn från det längsta fredsavtalet efter första världskriget: Lausannefreden, 1923.

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 161-180 av 2796 träffar
Projektet har fått sitt namn från det längsta fredsavtalet efter första världskriget: Lausannefreden, 1923.

Forskningsprojektet undersöker sambandet mellan våldsutsatthet, ohälsa och långtidssjukskrivning för att identifiera förutsättningar och möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med erfarenhet av utsatthet för våld i nära relationer.

Experimentella studier i samarbete med företag och organisationer. Projektet samlar kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att främja mångfald på arbetsmarknaden. Det fokuserar främst på två utfall: rekrytering och befordran.

Förklaringsmodeller, utbud och efterfrågan av stöd
En av de främsta utmaningarna för regeringar i parlamentariska demokratier är hur de ska få sina politiska förslag accepterade av parlamentet. Om en regering inte lyckas med detta kan ett land inte styras.

Efterlevandes erfarenheter av sorg och utvärdering av ett stödprogram
Cellulosa är en väsentlig beståndsdel i växternas arkitektur, där den bidrar med extraordinära egenskaper vad gäller styrka och styvhet. Genom att använda svepelektrondiffraktion avslöjar vi detaljer om dess atomstruktur.
Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi

Projektets syfte är att undersöka hur vi kan förstå variationen av KEY (könssegregering efter yrke) över tid i Sverige och i en komparativ europeisk kontext.

Hur förmedlar massmedia vetenskapliga kunskaper om hjärnan för en bredare allmänhet? Med utgångspunkt i publicerade texter i svenska dagstidningar under ett års tid (2019) syftar studien till att öka förståelsen för hur kunskaper från neurovetenskapen presenteras i massmedia och hur vikten av sådan kunskap framställs.

I detta tvärvetenskapliga projekt använder vi metoder från psykologi och artificiell intelligens (maskininlärning) för att undersöka hur känslouttryck både produceras och känns igen.

Läs mer om projektet på den engelska sidan.
En etnografisk utforskning av socialtjänstens förändringsarbete med våldsutövare
Rådgivning, instruktion och återkoppling är socialt känsliga och tas emot olika av mottagaren. Mottagaren kan reagera känslomässigt och defensivt, vilket är ett problem i många institutionella sammanhang, såsom utbildning, ledarskap och hälsovård.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.
När är dela lika olika? I det här projektet studerar vi hur yngre barn tänker och skapar mening kring att dela resurser. Det handlar både om hur de ser på det från ett matematiskt perspektiv, och från ett klimat och hållbarhetsperspektiv.

Hur ser mötet mellan Försvarsmakten och värnpliktiga unga vuxna ut, och hur blir språket en nyckel till att förstå den nya verkligheten? Det här projektet följer en värnpliktsgrupp under deras grundutbildning med det övergripande målet att utforska hur vi i interaktion med varandra förstår och förhandlar roller och identiteter i nya sammanhang.

Konflikter mellan grupper ökar alltmer och deras skadliga effekter kvarstår ofta även efter att fredsavtal har nåtts. Detta understryker behovet av att identifiera evidensbaserade och effektiva interventioner för att förbättra intergrupprelationer i sammanhang som påverkas eller hotas av konflikt.

På grund av att befolkningen åldras, samtidigt som vårdplatser på äldreboende minskar, blir det allt vanligare att ge informell omsorg till en familjemedlem. Samtidigt förlängs arbetslivet för många, därmed innebär ett åtagande av vård av en anhörig en risk för konflikt mellan dessa två roller, vilket kan vara stressande och tidskrävande.
Vilket stöd får unga idag för att bli behöriga till gymnasiet? Hur kan möjligheterna till utbildning och arbete för elever utan fullständiga grundskolebetyg öka? Detta är några av huvudfrågorna som forskarna söker svar på i detta projekt.
