Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa?
ForskningsprojektHur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i ung vuxen ålder

Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1161-1180 av 2796 träffar
Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa? En prospektiv kohortstudie av självrapporterad psykisk ohälsa i tonåren och levnadsvillkor i ung vuxen ålder

De ungdomar som placerats på SiS särskilda ungdomshem mellan 2000-2019 kommer här att följas upp, i syfte att ta fram kunskap om hur vården fungerar på kort och lång sikt.

Hur har politiken påverkat förändringar i vardagen ett år efter coronavirusutbrottet? En tvärnationell analys av föräldrars erfarenheter av sysselsättning, arbete och omsorg.

- Vad säger den vetenskapliga litteraturen om potentiella initiativtagare, samarbetspartners och legala förhållanden?

En empirisk analys av olika förklaringsmodellers relevans för Sverige
Med hjälp av stadsplaner och bilder illustrerar boken hur Stockholm förändras över tid av de olika byggnadsordningarna, byggnadsstadgorna och stadsplane- och byggnadslagarna framtill dagens PBL, plan- och bygglagen. Stockholm fick sin första lokala byggnadsordning 1725.

Detta FORMAS-projekt tar upp konflikter och synergier mellan en cirkulär ekonomi och skyddet av människors och miljöns hälsa från farliga kemikalier.

Organisatorisk rättvisa avser subjektiva bedömningar av rättvisa inom organisationer i termer av resurstilldelning, organisatoriska rutiner och behandling av anställda.
- en studie i Norra Ishavet
Varför tenderar allmänheten att vara mer positiv till omfördelning i vissa länder jämfört med andra? Denna fråga har studerats ingående då stöd omfördelning bland vanliga medborgare visat sig påverka statens faktiska satsningar på olika typer av välfärdsprogram.

En jämförelse av andra generationens migranter och infödda i Uppsala.
Hur fortplantningen går till är av avgörande evolutionär betydelse både för organismers utseende och funktion, och för evolution på DNA-sekvensnivå. När evolutionära skiften som påverkar reproduktionen sker kan detta därför ha stora effekter på organismers utseende, och lämna tydliga avtryck i arvsmassan.
Under tre år ska forskarna i projektet undersöka kunskapsprocessen involverad i hur dödsorsaksdata skapas i Sverige, från att läkare bestämmer dödsorsaker och förhåller sig till standarder och riktlinjer, till att dödsorsaker registreras.
Mänskligheten riskerar att drabbas av en rad olika katastrofer, exempelvis förödande klimatförändringar, kärnvapenkrig, dödliga pandemier och bioterrorism. Hur bemöter vi sådana risker på ett rationellt och etiskt ansvarsfullt vis? Den frågan ska Wallenberg Academy Fellow Orri Stefánsson söka svaret på.

Skogar är naturliga luftkonditioneringsanläggningar: Under varma och torra perioder kan de kyla ner undervegetationen och allt liv under krontaket genom att skugga marken och avdunsta vatten. Denna klimatbuffrande förmåga är dock hotad.
Projektet "Hur starka känslor blir vardag– emotioner och ritualer i mötet med klienter i ett heterogent samhälle" studerar de utmaningar präster, diakoner, veterinärer, djursjukvårdare, förlossningsläkare, barnmorskor samt regissörer och skådespelare ställs inför i ett individualiserat samhälle som blir alltmer heterogent och kluvet.

DIDI-projektet undersöker hur det går till när barn lär sig talljudskategorier.

Sedan universum bildades under Big Bang har det genomgått ett antal storskaliga fasövergångar.
