Henrietta Nielsens forskargrupp
Forskargrupp
Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 1121-1140 av 2796 träffar

Hur kan städer bli smartare? Tillsammans med några andra universitet i Östersjöområdet har vi skapat ett konsortium för att utveckla skalbara, säkra och smarta lösningar. Genom att integrera IoT, edge- och molnbaserad databehandling vill vi göra urbana miljöer mer hållbara.

HIBEAM‑NNBAR är ett föreslaget två-stegs-experiment vid ESS, som ska söka efter sällsynta neutronförvandlingar. Att upptäcka dessa kan avslöja varför Universum innehåller mer materia än antimateria, med tusenfalt bättre känslighet än tidigare försök.

Detta projekt syftar till att utveckla högeffektiva metoder för att stödja icke-målinriktad kemisk exposomik i humant blod, inklusive högfrekvent provtagning och analytiska strategier med hög genomströmning.

Läs mer om projektet på den engelska sidan.
I detta projekt använder vi data från ATLAS experimentet vid CERN för att leta efter nya Higgspartiklar i teorier som skulle leda till rätt asymmetri mellan partiklar och antipartiklar och skulle även leda till urgravitationsvågor.
Historia handlar om människor i förfluten tid. Som historiker studerar vi aktörer, strukturer, händelser, föreställningar och symboler och dess betydelse i en vidsträckt dåtid som sträcker sig från vad som skedde igår till tusentals år tillbaka i tiden.

Historiska och dagens gräsmarker påverkar växters förekomst och mångfald

Historiebruk är ett begrepp som fångar hur historien, det vill säga bilden av det som varit, brukas för syften som kan vara ideologiska, ekonomiska, identitetspolitiska eller akademiska.

Framväxten av kalla kriget-analogier och framtiden för relationerna mellan USA och Kina.
Forskningsprojektet "Historierna om visningarna av New American Cinema i Europa, 1964 och 1967-68. De europeiska experimentfilmkulturernas uppkomst och skillnader" leds av professor John Sundholm, Institutionen för mediestudier.
Historiografi kan betyda ”att skriva historia” eller ”att skriva historia om historieskrivning”. Oftast innebär historiografi metahistoriska studier av annan, tidigare eller samtida historieskrivning.

Kanoner är föremål och materialitet med lång livslängd. Både inom och utanför museivärlden har kanoner också länge uppfattats som särskilt intressanta.

Inom temat undersöker vi hur utbildning och lärande tar form ur ett sociologiskt och historiskt perspektiv. Hur ser sambandet ut mellan utbildning och samhälleliga förändringar? Hur återskapas eller motverkas ojämlikhet? Vilken roll spelar klass, kön och etnicitet?

Vi arbetar med en rad olika ämnen och använder oss av en mångfald av analytiska perspektiv, metoder och källor. Figuren nedan sammanfattar centrala teman i vår forskning. Du kan läsa mer om oss genom att besöka våra enskilda profilsidor och forskningsprojektsidor.

En fallstudie mellan Sverige och Finland.
Lagstiftningen kring spel om pengar har blivit föremål för omfattande förändringar. Vad har det inneburit för människor med spelproblem? Är det lättare att få hjälp och vilket stöd erbjuds? Detta projekt handlar om hur personer med spel- och/eller alkoholproblem upplever sin kontakt med självhjälpsgrupper, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Det mänskliga minnet är ett av psykologins och hjärnforskningens viktigaste ämnen. Det vi vet om hjärnans minnesinlagring baseras främst på minnet för synintryck. Min forskning visar dock att doftsinnet har unika kopplingar till minnet.

Under en infektion inträffar många fysiologiska förändringar, såsom aktivering av immunceller och feber. Den inflammatoriska reaktionen orsakar också en påtaglig omorganisation av motivationsprocesser, vilket leder till en olustkänsla, trötthet, smärta, nedstämdhet, socialt tillbakadragande och ångest; sammantaget känner den infekterade individen sig sjuk.

Är hjärnstruktur och funktionell anslutning senare i livet påverkad av medelålders psykosocial arbetsstress? Psykosocial stress på arbetsplatsen har föreslagits påverka utvecklingen av kognitiv dysfunktion. Dock är bevisföringen på neuralt substrat (hjärnstruktur och funktion) av psykosocial arbetsstress begränsad.