Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 901-920 av 2796 träffar
Golfströmmens förlängning i de nordiska haven är av central betydelse för jordens klimat. Därför behöver vi kontinuerligt kunna övervaka den totala styrkan av det varma vattnet som strömmar norrut och det kalla djupvattnet som strömmar söderut.
Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige: fokus på sociala bestämningsfaktorer för hälsa.
Transnationell adoption har i stor utsträckning varit en transaktion av icke-vita barn från Globala Syd till vita familjer i Globala Norr, drivet av konsumtionstrender – en snabb lösning för att hantera problemen med infertilitet och rasism i västvärlden.
Forskning har visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan. Även om pandemin kommer att övergå så kommer den att fortsatt inverka på den psykiska hälsan hos anhöriga även efter pandemin.
Forskningsprojektet Performing Premodernity har under fem år utfört akademisk och konstnärlig forskning om teater- och operaideal, -praktiker och -diskurser under 1700-talets andra hälft.
%20Henry-Fuseli-A-Woman-before-the-Laocooen-II-1801-1805-Pen-and-brown-ink-over-pencil-on.png)
Att motverka globala klimatförändringar genom att identifiera och bevara naturliga biologiska kolsänkor är av största vikt för att möta hoten mot vår planet, men medför samtidigt stora utmaningar.
Kunnande i matematik handlar till stor del om att föra och följa matematiska resonemang. Ett viktigt område är algebraiska resonemang. Målet med detta projekt är att utveckla undervisningen för att förbättra elevernas lärande på olika nivåer i grundskolan och gymnasiet.
Litteratur före år 1800.
Föroreningar i miljön: Var de kommer ifrån, vart de tar vägen och vem som exponeras.
Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.
En konstruktivistiskt grundad teori om förskolehallen som didaktisk miljö.
Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?
Barns psykiska hälsa är ett prioriterat samhällsproblem, och tidiga insatser i förskolan har potential att förbättra barns livsvillkor. Projektet adresserar två centrala utmaningar: att öka närvaron i förskolan och att stärka engagemanget i det pedagogiska mötet.
Förskolan är idag en etablerad barninstitution som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndomar - via tal, texter och bilder i och om förskolan. Sådana föreställningar är avgörande såväl för barns vardagsliv som för de handlings- och livsvillkor förskolan erbjuder barn, föräldrar, vårdnadshavare och personal.
FoU-programmet Förskolebarns förändrade kunnande fokuserar på vilka metoder som fungerar för att följa och stötta varje barns utveckling och lärande i den dagliga undervisningen i förskolan.
Hur kan undervisningen inom olika ämnesområden hjälpa elever att utveckla förmågor som är betydelsefulla för deras läs- och skrivutveckling? För att ta reda på det studerar projektgruppen barn och lärare i 48 olika förskoleklasser.
Det fria skolvalet, som infördes i Sverige 1992, gav föräldrar en nyckelroll på den framväxande skolmarknaden. Detta projekt syftar till att belysa dessa ofta komplexa val ur ett konsumentkulturellt föräldraperspektiv.
Förstaspråkstalares anpassning till andraspråkstal. Datamodellering och experimentella ansatser på vokalperception. Projektet undersöker hur vår talperception hanterar det faktum att vi alla varierar i hur vårt uttal.
Ekonomiska frågor är viktiga att förstå och hantera, men samtidigt komplexa att undervisa om och ta till sig. Projektet undersöker hur undervisning kan stödja gymnasieelevers helhetsförståelse av ekonomi och utveckla deras kritiska tänkande.
Projektet vill prioritera uttalsundervisning inom ELF – English as a Lingua Franca – som har fokus på förståelse snarare än språklig perfektion. Genom att identifiera viktiga uttalsdrag för global kommunikation, strävar projektet efter att göra språkundervisningen mer inkluderande och relevant.
