Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 581-600 av 2796 träffar
Näringsämnen som ansamlas i marker, sjöar och floder påverkar övergödningen i Östersjön under lång tid. I projektet undersöks med hjälp av modellering hur dessa depåer ser ut i olika delar av Östersjöns avrinningsområde och hur de påverkar havet.
Projektet undersöker geopolitiska effekter på uppfattningar av statliga och icke-statliga aktörer om arktisk styrning i Sverige och i internationella organisationer som Arktiska rådet, Europeiska unionen och FN:s havsrättskonvention.
Upptäck mer om våra forskargrupper och forskningsprojekt inom detta ämne här.
Även om modellering av transport och deponering som genomförts i vår forskargrupp visar på vikten av SSA-transport och deposition av PFAA i kustområden, finns det för närvarande få empiriska bevis för dessa effekter.
Kan iMERAT förbättra förmågan att känna igen känslor (visuellt, auditivt och multimodalt) hos ungdomar med och utan autism?
Effekten av vuxet åldrande på sociala och emotionella processer, samt på relaterad genetik och neurobiologi, är fortfarande inte fullständigt kartlagd. Detta projekt kombinerar neuroendokrina, neuobiologiska och beteenderelaterade metoder för att undersöka effekter av neuropeptiden oxytocin på social kognition och prosocialt beteende när människor åldras.
Syftet med denna retrospektiva registerstudie är att utvärdera den kliniska effekten av psykoterapi vid Stockholms universitets psykologiska klinik.
Projektet undersöker vilka effekter uppgiftskomplexitet har när andra- och tredjespråksinlärare skriver på engelska och moderna språk.
Detta forskningsprojekt fokuserar på effekterna av markanvändningsförändringar och klimatförändringar på nordliga betesmarker, i synnerhet renbetesmarkerna.
Människor har länge fascinerats av relationen mellan mänskligt tal och djurvärldens rop. Forskare har exempelvis studerat apors kommunikation, i jakt på beteendemönster som anknyter de två världarna.
Återvinning av textilier och skogsrester för att producera kemikalier och nanocellulosa.
Huvudsyftet med forskningsprojektet är att studera om efternamnet fångar aspekter av social bakgrund bortom traditionella klassindikatorer såsom yrke. Analysen om hur information om namn bidrar till vår förståelse av social rörlighet under tre århundraden (1750–2020).
Varför siktar vissa unga högre än förväntat – och vad betyder det för deras framtid? Unga med migrationsbakgrund väljer ofta mer ambitiösa gymnasieprogram än jämnåriga med liknande betyg. Projektet undersöker de långsiktiga konsekvenserna av dessa val, vilka sociala krafter som formar dem och hur de själva upplever resan mot att förverkliga dem.
Projektet bidrar med värdefull kunskap om varför könsmönstren vad gäller yrkes-, omsorgs- och hushållsarbete kvarstår. Det belyser processer bakom yrkesarbetande föräldrars arbetsfördelning under småbarnsåren och barnens tidiga skolår samt betydelsen av krav och förväntningar i yrkeslivet och familjelivet för deras val och prioriteringar.
Detta postdok-projekt syftade mot att undersöka prekärt arbete som en av hälsans sociala bestämningsfaktorer. Prekärt arbete kan beskrivas som "irreguljärt, lågavlönat, osäkert, oskyddat arbete som inte kan försörja ett hushåll", och samspelar i hög grad med etablerad kategorisering av social klass.
Det allmänna bästa – ett ämne för återkommande politisk diskussion, både i nutid och historiskt. Hur har diskussionerna sett ut? Vem har argumenterat för offentlig drift av verksamheter och vem har argumenterat emot? Med vilka argument? I detta projekt undersöktes politiska konflikter om allmännyttiga verksamheter under fyra århundraden.
I det här projektet studerar vi digitala lösningar för en patientcentrerad journalhantering. Vi jämför e-hälsotjänster i Brasilien med liknande lösningar i Sverige och övriga Europa.
Ekologisk forskning studerar arters utbredning och antal i tid och rum, samt samspelet mellan organismer och med deras miljö. Forskningen inom ekologi är bred: från mikroorganismer till däggdjur och träd och också många olika frågeställningar.
Vi undersöker ekologiska mönster och processer i kusten, vilka kopplingar som finns mellan biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och biogeokemiska kretslopp, samt vilka effekter mänsklig påverkan och restaureringsåtgärder har i ekosystem.
