Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 461-480 av 2796 träffar
Ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för det moderna samhället.m Under de senaste tre årtiondena har en progressiv försämring av ungdomars psykiska hälsa skett. Orsaken till denna nedgång är i stort okänd. Kunskap om huruvida ungdomars psykiska problem består till vuxen ålder saknas också. Detta projekt avser att åtgärda dessa kunskapsluckor.
I detta projekt undersöker vi hur arbetslivets flexibilisering formar kvinnors (och mäns) manöverutrymme i arbete och familj och hur detta i sin tur bidrar till köns- och klassmässig ojämlikhet i lön och (o)hälsa.
Undersöker hur brottsutvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper.
Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin.
En undersökning av organisationen Dramaten (2024).
I offentliga debatter används ofta biologi för att slå fast fundamentala könsskillnader. Samtidigt är evolutionsbiologer oense om könsskillnader och deras orsaker. Projektet syftar till att undersöka hur och varför denna kontrovers har uppstått.
Projektet vill lägga grunder för studier av kognitiva processer i dialogtolkning. Forskningsfrågorna handlar om hur tolkens kognitiva resurser ser ut, och då framförallt monitoreringsprocesserna, jämfört med andra typer av tolkning, dessutom undersöks de strategier som använts för att hantera kognitivbelastning.
Detta projekt syftar till att undersöka Arktiska oceanones utveckling av havsistäcket, shelfisar och oceancirkulationen i norra ishavet som utgör viktiga komponenter i klimatsystemet.
Under det senaste decenniet har digitaliseringen och ett allt mer hybridiserat medielandskap luckrat upp gränserna mellan producenter och konsumenter av nyheter, mellan professionella journalister och andra aktörer, och mellan journalistik och strategisk politisk kommunikation.
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka lagförarbetenas utveckling ur lagstiftarens, domarens och rättsvetenskapsmannens perspektiv.
Projektet ”Den prissatta hälsan” fokuserar på den svåra konsten att mäta hälsa. Mer precist undersöker det hur kunskapsteoretiska oklarheter och etiska dilemman har diskuterats inom och i relation till hälsoekonomi.
Salomos ordspråk på fornlettiska av Getzelius, Mancelius och Glück.
Tillverkningen av fabrikssydda plagg var en snabbt växande industri i början 1900-talet. För att bedriva storskalig tillverkning behövde sömmerskans och skräddarens arbetsmoment kring utprovning och måttsömnad ersättas med tillverkning efter standardiserade storlekar.
I avhandlingsprojekt intresserar Alexandra Zahariadis Palmaers sig för diskurser om barn, lek och styrning i policy och andra källmaterial relaterade till svensk förskola under tidsperioden år 1970-2020.
Denna avhandling undersöker lärandet i aktiviteter där naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik (STEM) förenas – med fokus på lärandeprocesser och hur framtidsfärdigheter som samarbete, kommunikation, kreativitet och kritiskt tänkande utvecklas.
Unga människor var viktiga för den idrottsrörelse som drog igång i Sverige under slutet av 1800-talet. Under efterkrigstiden blev idrott den överlägset populäraste föreningsaktiviteten för barn och ungdomar. Hur har idrottsverksamheter förhållit sig till dessa unga utövare, och hur har deras förhållningssätt utvecklats och påverkats över tid?
Under covidpandemin framträdde den svenska elevrörelsen som en stor kritiker av distansundervisningen, men hur har det sett ut historiskt? Hur uppstod de svenska elevförbunden? Hur har deras politik och idéer utvecklats i relation till förändringar inom svensk politik, skolsystemet och ungdomskulturen?
Med tanke på att internatskolors långa historia i Sverige och dess betydelse för utbildning och fostran av eliter i det svenska samhället, är forskningen om internatskolor förvånansvärt begränsad.
Är det känslor eller kunskap som driver kriminalpolitiken? Det ska detta forskningsprojekt undersöka. Projektet ska även se om och hur detta förändrats över tid, och ge ett historiskt perspektiv på dagens kriminalpolitik.
Treårigt forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur samarbetet mellan staten, arbetsgivare och fackföreningar formar arbetsmarknadsdynamiken och anpassar sig till moderna utmaningar.
