Upptäck Stockholms universitets forskning via ämnen, projekt och forskargrupper!
Därifrån hittar du också vidare till våra forskares profilsidor, våra institutioner och utbildningar.
Visar 2621-2640 av 2796 träffar
Vi studerar hur barn med depression, ADHD, eller autism lär sig från och uppmärksammar positiva händelser. Målet med forskningsprojektet är att bidra till bättre kunskap om mekanismerna bakom tillstånden.
Studien Uppsala Birth Cohort Multigenerational Study (UBCoS Multigen) är ett unikt longitudinellt material som löper över fyra generationer, med start 1915–1929. Studien skapades under perioden 2004–2006.
Projektet "Uppväxtmiljö och integration: familjebildning av migranter som kom till Sverige under sin uppväxttid" för samman fyra forskare med omfattande erfarenhet av att studera invandrare och deras barns familjebildning.
Forskningen om Urbana Afrika undersöker hur sociala, ekonomiska och politiska processer formar städer i Afrika, i mötet mellan det globala och det lokala.
Hur har städer tillkommit och hur har de förändrats över tid? Inom urbanhistoria möts flera perspektiv, teman och discipliner: kulturella, ekonomiska, juridiska, bebyggelsehistoriska och rumsliga aspekter på städer och stadsbildningar.
Det urbanhistoriska nätverket för ”Nordisk urban välfärd 1840–1940” består av forskare från de nordiska länderna. De delar ett intresse för välfärdens utveckling ur ett urbant perspektiv. Forskningen är placerad i skärningspunkten mellan humaniora och samhällsvetenskap. Olika metoder och källmaterial används för att belysa hur nordiska städer engagerade sig i välfärdens utbyggnad. Nätverket arrangerar workshops, deltar i internationella konferenser och arbetar aktivt med att starta och driva nya forskningsprojekt.
Stockholms universitets urbana och regionala forskningsmiljö (SURE) består av forskare med en mängd olika intressen och tillvägagångssätt, men alla förenas i att utforska samtida rumsliga processer och förändringar. Vår forskning engagerar sig i debatter inom urban, kulturell och ekonomisk geografi samt samhällsplanering, styrning och policystudier.
En komperativ studie mellan Stockholm och London.
Minne, överlevnad och litterär aktivism i Innu-kvinnors verk
Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.
Språklig effektivitet formar grammatiska system, men de förändringar som effektivitet ger upphov till sprider sig med tiden till kontexter där de inte längre ger någon effektivitetsvinst, utan tvärtom kan gå ut över effektiviteten. USER-GRAM undersöker hur effektivitet verkar diakront och vad som händer med de förändringar som denna princip har utlöst.
Inom området studeras förskolan, fritidshemmet och skolan som samhällsinstitutioner, dess organisation, ledning, kvalitet, innehåll, samverkan med andra instanser i samhället.
Det behövs mer forskning kring vilka utbildningsinsatser riktade till personal som behövs för att förbättra vården för patienter med allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd.
I Sverige erbjuds intagna inom Kriminalvården möjlighet att studera på komvuxnivå för att förbereda sig för ett liv ute i samhället. Denna studie undersöker hur utbildning i Kriminalvården fungerar, hur den pedagogiska miljön ser ut och vilka faktorer som påverkar intagnas lärande och deltagande i studier.
Denna avhandling inom utbildningsfilosofi utmanar den vanliga föreställningen att utbildning främst är ett verktyg för att uppnå specifika, förutbestämda mål. Den belyser hur detta instrumentella synsätt kan begränsa utbildningens mening genom att reducera den till uppsättning resultat, snarare än att utforska dess djupare betydelse i människans liv.
Det finns en bred forskning om utbildning och arbetsmarknad vid Stockholms universitet.
Utbildning och migration är en kraftsamling för att ta fram forskningsbaserad kunskap om en av vår tids centrala utbildningspolitiska frågor – hur utbildning bäst kan organiseras och bedrivas för att ge lika möjligheter i en tid av samhälleliga och demografiska förändringar. Satsningen möjliggörs genom nya bidrag från Vetenskapsrådet på 32 miljoner kronor.
Mängden undervisning och lärande vid universitet som sker i andraspråk (L2) engelska fortsätter att öka snabbt. Denna situation leder till klassrum där studenter och lärare har olika nivåer av engelska kunskaper.
Utbildningsfilosofi handlar om filosofiska grunder för pedagogiska frågor. Det kan handla om kunskapsteoretiska, moralfilosofiska och estetiska studier gällande lärande, undervisning, skola och utbildning i nationella samt internationella sammanhang.
Forskargruppen bärs upp av ett gemensamt intresse för skola, utbildning och samhällsförändringar. Flera av oss har en tydlig utbildningshistorisk profil, andra har ett uttalat utbildningssociologiskt perspektiv.
