Forskningsprojekt Bortom statliga utbildningsfabriker
Frågan om hur svenska universitet och högskolor ska organiseras har diskuterats under lång tid. På 1980-talet argumenterade den marknadsliberala tankesmedjan Timbro för en ökad marknadsanpassning och privatisering av den högre utbildningen. Inom Timbrosfären utvecklades också flera av de idéer och nätverk som senare kom att påverka 1990-talets högskolereformer.
Foto: Mostphotos
Studien undersöker hur idéer om marknadsanpassning och privatisering av den svenska högskolesektorn växte fram, spreds i samhällsdebatten och så småningom blev en del av utbildningspolitiken. Särskilt fokus riktas mot Timbros roll som mötesplats för personer inom politik, akademi, näringsliv och medier. Analysen belyser hur idéer och politiska förslag formas i samspelet mellan dessa områden.
Undersökningsperioden har valts för att fånga både den starka statliga styrning som präglade högskolesektorn under 1960- och 1970-talen och den kritik som senare växte fram. Studien följer hur marknadsliberala idéer introducerades, utvecklades och återkom i reformdiskussioner fram till autonomireformen 2011 och förslaget om högskolestiftelser 2013.
Forskarna vill också nyansera den vanliga beskrivningen av utvecklingen från ett högskolesystem präglat av bildningsideal och fri grundforskning till ett mer marknadsorienterat system. Efterkrigstidens universitet och högskolor kännetecknades av stark statlig styrning och nära kopplingar mellan forskning, samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Mot den bakgrunden växte den svenska nyliberala kritiken fram. Förespråkare för marknadslösningar såg dem inte bara som ett sätt att effektivisera högskolan, utan också som ett sätt att stärka akademisk frihet, självständighet och bildning.
En central utgångspunkt är att den nyliberala vändningen inom högskolesektorn till en början delvis var en reaktion mot ekonomiskt nyttotänkande och central styrning. I denna kritik fanns under en period gemensamma intressen mellan kulturkonservativa och nyliberala aktörer.
Arbetet består av tre delstudier:
- Pionjärfasen undersöker hur enskilda debattörer och nätverk introducerade nyliberala idéer i högskoledebatten.
- Konsolideringsfasen studerar hur Timbro bidrog till att bygga upp samarbeten mellan aktörer från politik, akademi, näringsliv och medier.
- Reformfasen analyserar hur personer och idéer med koppling till Timbro fick genomslag i politiken och kom att påverka reformer inom högre utbildning.