Forskarnas bästa semestertips 2026

Ta dig en närmare titt på stadens vilda växter, botanisera bland utegymmen och lär dig mer om häxprocesserna. För att upptäcka nya och intressanta platser och fenomen behöver du inte alltid resa långt. Vi har frågat forskare vid Stockholms universitet om deras bästa semestertips.

Vilda växter vid en mur

Ta med dig luppen ut och titta närmare på stadens vilda växter. Foto: Anette Gärdeklint Sylla/Stockholms universitet

Under slutet av 1600-talet pågick häxprocesserna i Sverige och 1675 nådde ”det stora oväsendet” Stockholm. Ett antal kvinnor som bodde i kvarteren vid Katarinaberget på Södermalm pekades ut som trollpackor. Flera av dem avrättades året därpå.

Gammal gravyr av Katarina kyrka på Södermalm.

Katarina kyrka på Södermalm i gravyr från 1669, gravör Adam Perelle. Finns på Kungliga Biblioteket.

Litteraturvetaren Helena Bodin är expert på skildringar av häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur. Hon tipsar om spår efter händelserna på Katarinaberget i dag och hur du hittar skildringar av trolldomsprocesserna i litteraturen.

– På svenska sade man dåförtiden inte häxor, utan det gällde trollkäringar och trollpackor som anklagades för att åstadkomma skada med sin trolldom, ofta genom att föra barn till Blåkulla.

– Just det som hände på Katarinaberget finns skildrat i många romaner för både barn och vuxna, där dåtidens rädsla för trolldomen görs levande för oss i nutiden. Berättelserna handlar inte bara om de utpekade kvinnorna utan även de inblandade barnen som var både offer, vittnen och angivare.

– Genom häxan som litterärt motiv förvaltas kulturella minnen av ondska och grymhet. Som läsare får vi möjlighet att reflektera tillsammans med författarna och de historiska karaktärerna över vad som är sant, hur rykten sprids, på vilka grunder någon döms och vem som dömer vem. Det är angelägna frågor även idag.

Tips på läsning

– Det är intressant att se att avståndet mellan historieskrivandet och skönlitterära berättelser inte alltid är så långt. Facklitteraturen behöver det inlevande berättandet, och romanerna den historiska grunden.

Här är tre tips av varje slag:

  • Per Anders Fogelström, ”Häxorna i Katarina”, kan vara svår att få tag på, men ger den totala berättelsen om vad som skedde samt en förnämlig karta. Den ingår i Samfundet Sankt Eriks årsbok 1960.
  • Marko Lamberg, Häxmodern: Berättelsen om Malin Matsdotter (2021), berättar om den kvinna, även kallad Rumpare-Malin, som förestod en bastu på Södermalm. Frågan gäller vad hennes finska bakgrund betydde för att hon anklagades för trolldom och avrättades. Ett rikt källmaterial redovisas.
  • Dick Harrison, Ondskans tid (2022, pocket 2025), ger breda och uppslagsrika perspektiv på häxeri och trolldom genom tid och rum. Även skönlitteratur tas upp. Ett avsnitt ägnas de svenska häxprocessernas ”kulmen och tillnyktring” i Stockholm.
  • Sisela Lindblom, Brinn! (2021) – om en nutida hobby-häxforskare från Göteborg som när hon kliver av tåget befinner sig i 1600-talets Stockholm. Lisbet Carlsdotter, flickan som var drivande i häxanklagelserna, är en viktig gestalt i romanen som blandar historia med fantasy. Vems röst är vems?
  • Peter Arrhenius, Till häxornas försvar (2017) – en spännande och rapp barnbok för åldern 9–12 år. Fanny Falk måste resa tillbaka i tiden för att ställa tillrätta sitt nutida misstag. Hon lyckas övertyga både sig själv och Annika, ett av barnvittnena under häxprocesserna, om att sluta ljuga.
  • August Strindberg, ”En häxa” (1890) – en långnovell som under början av 1900-talet såldes som 25-öresbok men också ingår i Svenska öden och äventyr 2. Ta del av trolldomskommissionens och Urban Hjärnes bedömningar av Teklas (fiktiva) fall i slutet av den vindlande handlingen som utspelar sig i 1600-talets Stockholm.
    Läs boken i Litteraturbanken

Tips på platser att besöka i Stockholm

  • Besök Katarina kyrka, som var under uppförande då häxprocesserna pågick, och Maria Magdalena kyrka, som höll på att bli för liten när befolkningen snabbt ökade på Södermalm.
  • Promenera i kvarteren söder om Katarina kyrka. Ta hjälp av den detaljerade kartan hos Per Anders Fogelström, ”Häxorna i Katarina”, som visar att ”häxcentrum” på Södermalm låg inom det lilla område som omges av Högbergsgatan, Nytorgsgatan, Bondegatan och Götgatan.
  • Promenera på vackra Bastugatan, njut av utsikten och minns att det var här Malin Matsdotter hade sin badstuga. Notera kvarteren Kattrumpan och Katten. Ta hjälp av Marko Lambergs bok Häxmodern.
  • Besök Fatbursparken och fundera på om det kan ha varit där Blåkulla låg. En trädgård intill Fatburssjön nämndes ofta som platsen för Blåkulla, berättar Per Anders Fogelström i ”Häxorna i Katarina”.
  • Besök Stockholms stadsmuseum, som på 1670-talet var det då alldeles nybyggda Södra stadshuset där förhören skedde.
    Läs mer om Stadsmuseet
  • Besök minnesmärket Malin Matsdotters örtagård nära Katarina kyrka och lär dig mer om läkeväxter.
    Läs mer om Malin Matsdotters örtagård

Tips om du är på resande fot norrut i Sverige

–Trolldomsprocesserna pågick på flera olika håll i Sverige under Karl XI. Den kungliga trolldomskommissionen reste runt för att utfärda dödsdomarna. Inte bara Stockholm, utan varje trakt där häxbålen brann har i dag sin egen lokalt förankrade skönlitteratur om dessa svåra händelser, exempelvis i Dalarna och Ångermanland. De historiska häxprocesserna är ett stort ämne inom vår nationella barn- och vuxenlitteratur!

  • Häxmuseet i Prästmon (Kramfors kommun, Ångermanland) har en permanent utställning, ”Tidens tro drabbar människan”.
    Läs mer om Häxmuseet
  • På Dalarnas museum i Falun visas utställningen HÄXOR den 23 maj–1 november.
    Läs mer om utställningen

Läs mer om Helena Bodins forskning

Läs mer om processerna på Katarinaberget

Maskrosor, baldersbrå, klöver och groblad. Många ser dem som ogräs, trots att de är nyckelarter i stadens ekosystem. Ta med dig luppen och titta närmare på det som växer på våra trottoarer.

Blomma växer i kanten på en trottoar

Baldersbrå producerar hundratals frön för att snabbt kunna gro i stadens ofta öppet exponerade jord. Foto: Yannick Woudstra

– Om vi inte håller våra gräsmattor och trottoarer välansade genom att noggrant ta bort varje växt som inte är gräs, kan vi hitta en otrolig mångfald av växter precis utanför dörren, säger Yannick Woudstra, postdoktor på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Han uppmanar alla till att ta sig en närmare titt på de växter som finns i staden.

–Trots att det råder till synes ogästvänliga förhållandena på en trottoar i staden, med hård betong som blockerar jorden och människor (och husdjur) som rusar förbi, kommer många växter att hitta ett sätt att växa på din gångbana. Allt de behöver är en liten spricka i stenen och några särskilda anpassningar som varje växt har gjort för att passa i stan.

Forskaren Yannick Woudstra tittar på en maskros med lupp

Med en lupp kan man lära känna växter på djupet. Foto: Yannick Woudstra

Tips på växter:

Här är en lista över specialiserade trottoarväxter som du kan hitta utanför din dörr på sommaren, med särskilda egenskaper som du kan studera med din lupp:

1. Maskros (Taraxacum officinale F.H.Wigg.) – Korgblommiga växter (Asteraceae)
Blommar: april-juni
Anpassning: Lång pålrot som går djup i marken under betongen.
Lupptips: Titta på pistillerna, de kan sakna pollen.
Läs mer om maskrosor

2. Våtarv (Stellaria media (L.) Vill.) – Nejlikväxter (Carryophyllaceae)
Blommar: hela året (men särskilt juni-september)
Anpassning: Snabb livscykel. De gror, blommar och sätter frö jättesnabbt.
Lupptips: Titta på de små hårstråna som finns på stammen och under blommorna.
Läs mer om våtarv

3. Baldersbrå (Tripleurospermum inodorum (L.) Sch.Bip.) – Korgblommiga växter (Asteraceae)
Blommar: juni-oktober
Anpassning: Producerar hundratals frön, som snabbt kan gro i öppet exponerad jord.
Lupptips: Titta på ”blomman”, som egentligen är en sammansättning av hundratals små blommor formade som en enda blomma (kallad en korg). De yttre vita blommorna är sterila och bildar ”kronbladen”, medan de inre gula blommorna producerar mycket pollen och var och en utvecklas till ett enskilt frö.
Läs mer om Baldersbrå

4. Rödklöver (Trifolium pratense L.) eller Vitklöver (Trifolium repens L.) – Ärtväxter (Fabaceae)
Blommar: maj-september
Anpassning: Symbios med bakterier gör att den klarar sig i näringsfattig jord.
Lupptips: Titta på blommans olika formade kronblad – en stor fana upptill, två vingar på sidorna och en köl av två sammanvuxna kronblad nedtill (inuti vilken ståndarna och pistillen finns).
Läs mer om klöver

5. Groblad (Plantago major L.) – Grobladsväxter (Plantaginaceae)
Blommar: maj-september
Anpassning: Tjocka, elastiska blad, som ligger platt mot marken, vilket gör växten trampresistent.
Lupptips: Titta närmare på de små blommorna och försök att hitta kronbladen som är jättesmå. Ståndarna är större och lättare att hitta.
Läs mer om groblad

Utegym har gått från att vara några trästockar i skogen till moderna, fullt utrustade träningsanläggningar. Perfekt när du vill hitta träning som passar dig.

– Utegym är ju gratis och tillgängliga 24/7, varför inte utmana sig själv och ha kul? säger Pelle Pelters, docent i pedagogik med fokus på hälsa vid Institutionen för pedagogik och didaktik.

Person tränar på utegym

Foto: Mostphotos

– När vi tänker ’gym’ är det oftast inomhusmiljöer och svettiga bodybuilders som kör enligt mottot ’no pain, no gain’ som tankarna går till först. Men gym finns sedan ett antal år även utomhus och det är mycket mer än bara idéer om fitness och hur kroppar ska se ut som avgör om du trivs med din träning.

– Med lite fantasi är de platser där alla kan testa att träna med en annan fokus än den där normativa maximen ’fullt ös medvetslös’. Det första vet många, det andra kanske inte alla har koll på och skulle kunna vrida lite på under sommaren.

På sidan Utegym i Stockholm får du upp en lista av alla utegym i Stockholm (men utegym finns i många platser runtom i landet!) och bilderna visar vad som väntar dig.

Varför inte testa något av följande:

  • Välj 3 favoritövningar. På https://www.styrkelabbet.se/styrketraningsovningar finns inspiration.
  • Kolla om du trivs bäst med att gymma på ett utegym som erbjuder stationer i träd eller stål, ett som ligger ’ute i naturen’ eller mitt i stan omringad av byggnader och betong för att fundera på vilken roll estetiska design-aspekter kopplade till platser och gymmets utformning spelar för din träningsupplevelse?
  • Vad händer när du testar ett som ligger lite avsides där inte så många fotgängare passerar och jämför med ett ’mitt i smeten’ vid en populär idrottsplats eller lekpark och kolla hur det känns för dig när mer eller mindre icke-tränande fotgängare passerar, kolla på vilket sätt träning påverkas av den sociala miljön?
  • Vilket väder behövs för att det känns kul med utegymmet? Är du en ’ur och skur’ motionär eller inte och vad händer när du tränar under väderförhållanden som inte från början känns som en favorit?
  • Även människor i olika åldrar kan komma på helt annorlunda saker att göra på ett utegym. Ta med barnbarnet, mormor och faster Alfons och dra till ett utegym, låt de göra vad de tror ska göras där – hur många sätt att använda anläggningen kan ni komma på tillsammans? Ju tokigare desto bättre!
  • Är du samlare? Då skulle du också kunna utmana dig med att ’samla’ på olika utegym. Vilka lyckas du testa att träna på under sommaren? Skriv en recension per utegym och dokumentera din utegym-resa – kanske hittar du en oväntad favorit eller blir experten på utegym som kan guida de andra i din kompiskrets!
  • Eller också: vänd på perspektivet – ta med en picknickkorg, sätt dig bredvid ett utegym eller 2–3, kolla vad som folk håller på med egentligen och hur de reagerar när de kanske märker att det sitter någon där som tittar utan att motionera själv?

Bli lite normkritisk på gymmet

– Just hur ett gym ser ut, vilka som också vistas där, vem som tittar och hur, vad de runt omkring en själv gör tillhör de sakerna som brukar påverka oss på gymmet, oavsett om det är inne eller ute. Genom att rikta blicken på just sådant kan vi kanske får en bättre idé om vad som styr oss på denna plats även i vardagen. Det är ett lättsamt sätt att vara lite normkritisk ”light” på sommarlovet, utan att det måste kännas betungande.

Läs mer om Pelle Pelters forskning

Tycker du att det är spännande med vrak, men trodde att det bara var förunnat dykare att se dem i verkligheten? Då trodde du fel. I Stockholm med omnejd finns det faktiskt en hel del vrak du kan titta på från ytan.

Vrakdelar från ett gammalt 1600-talsskepp

Delar av Kastellholmsvraket i Saltsjön. Foto: Holger Ellgaard/CC BY-SA 3.0.

Niklas Eriksson är marinarkeolog och har under hela sitt yrkesliv haft som uppgift att identifiera och kartlägga vrak från olika tidsåldrar.

Sök efter grunda vrak

– Det finns synliga vrak lite överallt. För att hitta dem kan man titta på flygbilder från Lantmäteriet. Du hittar detaljerade kartor och flygbilder över hela landet och kan söka på platser, adresser och fastigheter.
Lantmäteriets karttjänst

– Vrak räknas som fornlämningar. På Riksantikvarieämbetets sida "Fornsök" kan du hitta lämningar över hela Sverige.
Fornsök

Att tänka på

–Om ni ger er ut för att titta på vrak är det viktigt att tänka på att alla skeppsvrak som är äldre än från 1850 skyddas av kulturminneslagen. Det går bra att simma ner för att titta på dem, men man får inte röra något, inte flytta saker eller ta med sig något hem. Och var försiktiga så att ni inte fastnar.

Niklas tips på vrak i Stockholm...

...som är synliga från land:

  • Vraket vid Kastellholmen från 1600-talet ( det ligger ytterligare 10–15 vrak däromkring).

Läs mer om Kastellholmsvraket

...som är synliga från ytan med båt:

  • Vid Jungfruskär finns en medeltida kogg, Kuggmarenvraket, daterad till 1200-talet, som ligger fullt synlig på 1,5 meters djup.

Länk till koggen vid Jungfruskär

Läs mer om Jungfruskärs naturreservat

  • Vraket vid Rödlöga, som är med i klassikern Vi på Saltkråkan. Det är inte i samma skick som när filmen spelades in, men det finns fortfarande delar kvar.

Länk till vraket på Rödlöga
(om man väljer flygbild från 1960-talet så syns vraket bättre).

Läs mer om Rödlöga

  • Vraket vid Fläskberget i Sandhamn

Läs mer om Fläskberget

–Om du blir väldigt biten av vrak finns Marinarkeologiska sällskapet där du kan bli medlem.
Läs mer om dem

Fler semestertips av Niklas Eriksson:

Dalarö – porten till stormaktstidens Sverige

Om Niklas Erikssons forskning

Niklas Eriksson är docent vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet och specialiserad på marinarkeologi. Han är knuten till CEMAS – Centrum för maritima studier, som är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer och Stockholms universitet. Han är också anställd inom programmet Glömda flottan, som finansieras av Riksbankens jubileumsfond.

Kvinnorna som formade 1900-talets utemiljöer

Under det tidiga 1900-talet banade svenska kvinnliga trädgårdsarkitekter väg för ett nytt, modernt landskap. Flertalet var utbildade utomlands då det inte fanns tillräckligt kvalificerade utbildningar för kvinnor i Sverige.

Historiska bilder på Solplagen, Solplagen, en av de rekreationsytor som Ulla Bodorff skapade till takträdgårdarna på KF:s huvudkontor vid Slussen i Stockholm.

Solplagen är en av de rekreationsytor som Ulla Bodorff skapade till takträdgårdarna på KF:s huvudkontor vid Slussen i Stockholm. Bild: Trädgårdskonst. Den moderna trädgårdens och parkens form, utgiven 1948.

Utöver att rita trädgårdar, parker och offentliga miljöer genom egna kontor skrev de böcker och artiklar, höll föredrag och medverkade tidigt i radio. Konstvetaren Catharina Nolin har följt flera av dem i spåren.

Ester Claesson (1884–1931):

En av de första kvinnliga trädgårdsarkitekterna med egen verksamhet. Efter ett drygt decennium av utlandsstudier, bland annat hos den välkända arkitekten Joseph Maria Olbrich vid konstnärskolonin Mathildenhöhe i Darmstadt, öppnade hon eget kontor i Stockholm 1914. För uppdragsgivare inom landets ekonomiska, politiska och kulturella elit utformade hon rikt blomstrande trädgårdar i enlighet med tidens ideal. Några bevarade miljöer finns vid Adelsnäs i Östergötland för Theodor Adelswärd och Erik Axel och Gerda Karlfeldts trädgård Sångs i Sjugare by i Dalarna. Hon prisbelönades vid flera tävlingar och medverkade i tyska och engelska trädgårdsutställningar. Efter att tillsammans med arkitekten Harald Wadsjö belönats med tredje pris i den internationella tävlingen om Skogskyrkogården fick hon flera kyrkogårdsuppdrag, som den fina och förhållandevis välbevarade utvidgningen av Solna kyrkogård från 1920-talet. Parallellt med den egna verksamheten verkade hon som lärare i trädgårdshistoria och trädgårdsgestaltning vid Kungliga Lantbruksakademiens elevskola på Experimentalfältet, alltså den plats där Stockholms universitet ligger.

Ulla Bodorff (1913–1982):

Mycket produktiv och drev ett stort kontor som planerade närmare hundra folkparker, bostadsgårdar för HSB samt takträdgårdar till KF-huset vid Slussen i Stockholm. Ett av hennes största uppdrag gällde Stora Vika för Skånska Cement i närheten av Nynäshamn omkring 1950 vilket omfattade industrimiljö, villaträdgårdar och trädgårdar till småhus och radhus. Reimersholme på Södermalm, radhusområdet Mälarblick, kvarteret Förmannen i Ulvsunda och Brickbandet i Riksby, alla i Bromma, samt den byggnadsminnesförklarade Källängsparken i Vimmerby är väl värda att besöka.

Sylvia Gibson (1919–1974):

Känd för sitt arbete med flera modernistiska bostadsområden, bland annat radhusområdena Omega, Blocket och Vattentornet i Vällingby samt ett flertal bostadsområden i Västerås, som Brandthovda, Talltorp och Nordanby gärde, alla från 1960-talet.

Inger Wedborn (1911–1964):

Drev tillsammans med Sven A. Hermelin det välkända kontoret Hermelin & Wedborn FST med flera anställda. Till kontorets viktigaste uppdrag hörde gestaltningen av Marabouparken i Sundbyberg, ett arbete som de kontinuerligt arbetade med under många år. Ett annat viktigt uppdrag var kvarteret Cepheus i Gamla stan som var ett tidigt exempel på bevarande genom förnyelse. Inger Wedborn hade flera uppdrag på Lidingö, där hon också bodde, som Mölna radhusby och den fina parken vid Torsvikssvängen.

Om Catharina Nolin

Catharina Nolin är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hennes huvudsakliga forskningsområde är trädgårdshistoria och landskapsplanering under 1800- och 1900-talen, samt landskapsarkitekturens historiografi under samma period. 2025 blev hennes bok om svenska kvinnliga trädgårdsarkitekter årets trädgårdsbok.

Läs mer om boken

Läs mer om Catharina Nolins forskning

Catharina Nolin: Verk av kvinnliga trädgårdspionjärer utplånas

För soliga dagar är utomhusbio en riktig klassiker. Packa picknickfilten och njut av en kollektiv filmupplevelse i en tid präglad av individualiserat tittande.

Stockholms filmfestival anordnar både Sommarbio i Rålis och Drive-In-bio på Solvalla (även för cyklar om du föredrar det).

Stor utomhuspublik vid biovisning i Rålambshovsparken i Stockholm

Sommarbio i Rålambshovsparken i Stockholm 2025. Foto: Anton Isiukov/Stockholms filmfestival

Utomhusbio i Stockholm 2026

Sommarbio i Rålis den 12–16 augusti

Klassisk utomhusbio i Rålambshovsparken arrangerad av Stockholms filmfestival. Filmprogrammet annonseras senare, men förvänta er publikfavoriter.

Läs mer om sommarbio

Drive-in Bio på Solvalla den 10–14 juni

Nordens största Drive-In-biograf på Solvallas parkering med klassiska filmer som Grease, La La Land och Casablanca.

Läs mer om Drive-in Bio på Solvalle

Stockholm under stjärnorna (SUS)

Visar film på taket (Malmskillnadsgatan 29), bland annat Grease, Dreamgirls och Bohemian Rhapsody.

Om det blir dåligt väder

För regniga dagar vill jag tipsa om SFI:s Cinematekets nya playtjänst där du kan ta del av det svenska filmarvet digitalt och dessutom får ett kurerat utbud av både filmklassiker och smalare filmer. Min favorit i kommande program är konstnären och filmskaparen Fiona Tans essäfilm Ascent som riktar blicken mot Mount Fuji.

Läs mer om playtjänsten

Utforska nya sätt att se bilder tillsammans med barnen

Mitt bästa sommartips för de som är lediga med barn är att ta vara på de möjligheter till skapande verksamhet som Stockholms museer erbjuder. Både Etnografiska museet och Moderna museet har till exempel superfina verkstäder för barn. När vi i vår vardag konstant omges av rörliga bilder behöver vi tillsammans med barnen fundera på och reflektera över hur bilder blir till och på vilket sätt de konstruerar en verklighet och formar vår blick. Att pyssla ihop är ett jättebra sätt att göra det på!

Om Olivia Eriksson

Olivia Eriksson forskar och undervisar i filmvetenskap vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet. Hennes forskning kretsar kring den rörliga bilden inom samtidskonsten med fokus på åskådarskap och estetisk upplevelse.

Läs mer om Olivia Erikssons forskning

Blir inte sommaren som du har tänkt dig? Då kan du få perspektiv på tillvaron genom att läsa om livet och döden på 1600-talet i dåtidens forum för gemenskap i motgång och sorg – likpredikningar.

Krig i Europa, kyla, våld, sjukdomar, hög barnadödlighet och barnsängens faror. På 1600-talet var döden ständigt närvarande. I likpredikningarna, som innehöll nedteckningar av ett helt liv, försökte människor att hitta tröst i tillvaron, lite som många gör i sociala medier idag.

– Många ryggar tillbaka när de hör begreppet likpredikan men på 1600-talet var det naturligt att prata om just lik och att tänka på döden, som kunde inträffa när som helst. Det var viktigt att vara förberedd och att ta del av likpredikningar var ett sätt påminna sig om sin egen dödlighet, säger Susanne Tienken, docent i tyska vid Stockholms universitet.

Hon har i ett forskningsinfrastrukturprojekt, tillsammans med medborgarforskare och studentvolontärer, digitaliserat och transkriberat 1600-talets likpredikningar i samarbete med Statens historiska museer.

Vad kan man få veta om människor i texterna?

– Likpredikningar säger väldigt mycket om människors rädslor, tro och förhoppningar, men även om det sociala spelet på 1600-talet. Genren är dessutom mycket intressant därför att vi kommer människor så otroligt nära genom att läsa mer om deras sista tid i livet och om deras död, säger Susanne Tienken.

Likpredikningarna finns fysiskt i Skoklosters slottsbibliotek och nu i digitalt format.

Läs mer om likpredikningarna på Skokloster och hitta dem här

Susannes utflyktstips i sommar:

Skoklosters slott, givetvis!

  • Sveriges främsta Barockslott, Skoklosters slott, håller öppet lördagar och söndagar i maj 2026, från 1 juni–31 augusti har slottet öppet varje dag, klockan 11–17.
  • Missa inte att besöka Skoklosters kyrka med Carl Gustaf Wrangels fältorgel och det Wrangelska gravkoret. För små barn finns parkleken Paradiset, en historisk lekmiljö i slottets södra park.
  • Passa på att kombinera besöket med bad i Mälaren eller en vandring på Skohalvön. Upplandsleden passerar Skoklosters slott och det finns även två vandringsslingor.

Läs mer om vad som finns att göra i Skokloster

Och om vandring på Skohalvön

  • Ett annat tips (på temat döden) är att se på Albertus Pictors fantastiska kalkmålningar i Täby kyrka. Där finns bland annat målningen av Dödens schackspel med en riddare som inspirerat till den ikoniska scenen i Bergmans film Det sjunde inseglet:

Läs mer om målningarna

Susannes lästips om 1600-talet

– Jag vill gärna tipsa om två nya böcker som har skrivits av forskare vid Stockholms universitet:

  • Livet enligt 1600-talet av Karin Sennefelt (2026). Natur och Kultur. Boken fångar tidsandan och gör 1600-talet levande på ett unikt och enastående sätt.
  • Talande böcker. Skoklosters slotts boksamling i kommunikativt bruk 1500–1800 av Bo Eriksson (2026). Statens historiska museer. Boken tar anteckningar i böckerna på Skoklosters slottsbibliotek som utgångspunkt för att berätta om böckernas ägare. Ladda ner boken gratis

– Dessutom tipsar jag gärna om den svenska nyutgåvan av Nils-Olof Franzéns översättning av Grimmelshausens Simplicissimus från 2025:

  • Hans Jakob Christoffel von Grimmelshausen. Den äventyrlige Simplicissimus. Bookstrap. Med företal av Thomas Mann och efterord av SU-kollegan Elisabeth Wåghäll Nivre. Romanen är mycket drabbande och skildrar stormaktstiden och 30-åriga kriget nerifrån.

Om Susanne Tienken

Susanne Tienken är docent och universitetslektor i tyska vid Stockholms universitet, verksam vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Hon forskar bland annat om språkbruk i samband med döden, sorg, tröst och social gemenskap.

Forskningsinfrastrukturprojektet som digitaliserat och transkriberat likpredikningar på Skoklosters slott är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (RJ).

Läs mer om Susanne Tienkens forskning
Läs mer om Susanne Tienkens forskning om likpredikningar

Följ projektet i en blogg

Lyssna på Susanne Tienken i Forskning & Framstegs poddserie Samtal

Hur ställer jag om från långa arbetsdagar till semester? Hur återhämtar jag mig bäst? Och hur bör jag göra med mina förväntningar? Petra Lindfors, professor i psykologi, delar med sig av sina bästa råd inför semestern.

Ingenstans i världen finns det demokrati utan ett folkvalt parlament. Eftersom val i regel sker med långa mellanrum är det dessutom i detta folkvalda parlament som demokratin tydligast förkroppsligas över tid. Men hur utformas egentligen demokratin i parlamentet?

Gata som leder fram till officiell byggnad med portal

Vy av Riksdagshuset från Gamla Stan. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar bland annat om demokratisering och regeringsbildning.

– Mitt tips är att besöka den svenska riksdagen i sommar. Det pågår inget arbete i kammaren under juli och delar av augusti, men det pågår kostnadsfria visningar av riksdagshuset hela sommaren på både svenska och engelska, där man bland annat får lära sig mer om hur riksdagsledamöterna arbetar.

Vad ska man som besökare hålla utkik efter?

  • Titta efter riksdagsutskottens sammanträdesrum. De ärenden som riksdagen ska ta ställning till bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. Dessa förslag bereds i Sverige alltid av något av Riksdagens 15 fackutskott. I och kring utskotten förhandlas de texter, betänkanden, fram som det sedan blir debatt och beslut om i kammaren.
  • Håll utkik efter voteringsknapparna. Riksdagsledamöterna fattar varje år beslut i hundratals ärenden. Alla omröstningar görs genom att riksdagsledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns fyra knappar att trycka på: begär votering, och sedan grön för ja, röd för nej och gul för avstår. Även om det oftast är känt på förhand hur riksdagen kommer att rösta, eftersom de flesta ledamöter röstar efter partilinjen, kommer riksdagens makt ytterst till uttryck just vid det tillfälle då ledamöterna trycker på voteringsknapparna.

Här hittar du visningar av riksdagen

Lär känna riksdagens arbete digitalt

– Vill man veta mer om arbetet i riksdagen kan man också söka runt digitalt på riksdagens hemsida och titta på grundlagar, lagar och föreskrifter och leta bland riksdagens dokument.

Här finns riksdagens digitala arkiv

Mer om Jan Teorell

Läs mer om Jan Teorells forskning

Just nu forskar han bland annat om hur väl regeringar lyckas med lagstiftningsarbetet i parlamentariska demokratier.

Läs om forskningsprojektet

Jan Teorell är en av författarna till boken ”134 dagar – Om regeringsbildningen 2018”.

Läs mer om boken

Öppna föreläsningar är en podd med aktuell forskning från Stockholms universitet. Avsnitten spelas in på Tranströmerbiblioteket i Stockholm.

Lite att fundera på...

Vad får man tro på?

Hur funkar tonårshjärnan?

Vad säger djuren egentligen?

Lagarnas historia

Är en bättre värld möjlig?

På spaning efter nya jordar

Och inför valet...

Vilka är våra politiker?

När demokratin börjar vackla

Fler avsnitt

Här finns alla avsnitt av podden

Stockholms universitet ligger mitt i Kungliga nationalstadsparken, ett sammanhängande grönområde som sträcker sig från Ulriksdal i norr, via Hagaparken och norra Djurgården och vidare över Gärdet till Södra Djurgården och Fjäderholmarna.

Kollage från Nationalstadsparken

Magiska portaler, koloniområden med små stugor, ängar som övergår i ekbackar. Det är något som väntar den som ger sig ut i Nationalstadsparken. Foto: Lars Kaijser, Jens Olof Lasthein, Per Larsson, Alasdair Skelton

Hitta till intressanta natur-, kultur- och historiska platser i Nationalstadsparken till fots eller med cykel med hjälp av appen Naturkartan.
Här finns Naturkartan

Läs mer om Nationalstadsparken

I september arrangerar Stockholms universitet guidade turer med forskare i nationalstadsparken. Läs mer om vandringarna

Senast uppdaterad: 2026-07-03

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen