Nyheter

  • Vad gör insekter hela vintern?

    Har du någonsin undrat vad insekter gör under vintern? Fantastiska insekter i vinterdvala kan överleva de kalla vintermånaderna, skriver Anna Brødsgaard Shoshan på nyhetssajten The Conversation. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan. 

  • Upptäckt om jäst kan revolutionera smak på lageröl

    Lager är världens mest konsumerade ölsort trots att variationen i smaker och aromer är starkt begränsad. Anledningen är att jäststammarna som används för att brygga lager är genetiskt nästan identiska. Forskare vid Stockholms universitet och University of Santiago i Chile har nu på genetisk väg utvecklat jäststammar som kan bidra till nya smaker och aromer.

  • Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång

    Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna. Resultaten visar hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring i fågelsång och hur detta tillsammans kan skapa parningsbarriärer mellan fågelpopulationer.

  • Svettiga humlor blir sämre pollinatörer

    Humlor är en av våra viktigaste pollinatörer och väsentliga för vår framtida matförsörjning. Vad händer med dem när jordens temperatur ökar på grund av den globala uppvärmningen? Det vill Emily Baird och hennes forskargrupp på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet ta reda på. 

  • Så påverkas fjällrävar av turismstörning

    Intresset för naturturism och vilda djur ökar, båda i Skandinavien och globalt. Något som kan ha både positiva och negativa effekter på de vilda djur som står i fokus. Malin Larm, doktor i zoologi, forskar om relationen mellan vilda djur och turism.

  • Ny policy brief: Multifunktionella våtmarker - realitet eller utopi?

    Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum
  • Vargar kan knyta an till människor

    För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.