Tarfala forskningsstation får finansiering för unik pilotstudie på växter vid försvunnen glaciär

Med finansiering från Göran Gustafssons Stiftelse för natur och miljö i Lappland lanseras under 2026 ett nytt projekt vid Tarfala forskningsstation där en hel glaciär nyligen har smält bort.

Foto: Sara MacKey

Resultat från pilotstudien kommer att ge framtida forskare möjlighet att följa hur klimatförändringar påverkar växtligheten i nyligen istäckta områden.

– Att stå på en plats där det nyligen fanns en glaciär känns som att befinna sig i ett tomrum där allt omkring en bär spår av isens tyngd. Ett minne av något urgammalt som nu ger plats för nytt liv, säger stationschef Johanna Dahlkvist som leder projektet.

En utveckling av glaciärforskningen
Vid Tarfala forskningsstation har glaciär- och miljöforskning bedrivits kontinuerligt sedan mitten av 1900-talet. Forskning på växter och vegetation vid glaciärerna har inte haft samma prominenta exponering som forskning på glaciärerna, men kunskapen om växtligheten har odlats över tid.

– Nu har en liten glaciär söder om Abisko försvunnit helt, vilket ger oss möjlighet att etablera en referens – den tidigast möjliga baslinjen – för växtlighetens progression, som vi tror gör dokumentationen internationellt unik och förhoppningsvis ökar intresset för stationen som plattform för forskning som inte enbart är knyten till glaciärer, säger Nina Kirchner, professor och föreståndare vid stationen.

Ett särskilt värdefullt historiskt material i sammanhanget är den växtinventering och det herbarium som utfördes och skapades av botanikern Adélaïde Stork i början av 1960-talet, från området nedanför Storglaciären. Herbariet återfanns 2022 och fungerar nu som en unik tidskapsel över växtsamhällens sammansättning i ett tidigt skede av Storglaciärens tillbakadragande.

Läs Adelaide Storks publicerade forskningsartikel från 1963 pdf, 3.9 MB.

Kontakta oss