Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 41-60 av 1285 träffar
- Baltic Breakfast: Julmatens påverkan på Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.12.19: Årets sista frukost samlade många intresserade för att höra tre forskare berätta om hur julmaten påverkar Östersjön. På Baltic Breakfast den 19 december diskuterades miljöaspekter av olika maträtter på julbordet. Hur påverkas till exempels Östersjön av produktionen av animalier som gris och kor? Hur ser ålbestånden i Östersjön ut idag? Och hur lämpligt år det egentligen att äta lax?
- Baltic Breakfast: Säl, skarv och människa – konkurrensen om fisken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.11.28: Sälens och skarvens påverkan på fiskbestånden är en het fråga, och röster höjs för att minska skarv- och sälbestånden. Är det rätt väg att gå? Eller är det rentav fel att hävda att djuren konkurrerar om fiskresursen? Sälen, skarven och människan stod i centrum under Östersjöcentrums välbesökta frukostseminarium onsdagen den 28 november. Bland deltagarna fanns företrädare för politiken, forskningen, olika intresseorganisationer samt fiskenäringen. Förutom en god frukostbuffé fick besökarna också ta del av den senaste forskningen och samtala kring den högaktuella frågan om sälens, skarvens och människans konkurrens om fiskeresursen. Människa, säl och fågel konkurrerar om fisken i Östersjön
- BLOGG: Fritidsbåtar och undervattensnatur
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.08.25: Båtlivet ger många människor tillgång till våra fantastiska kust- och skärgårdsområden, men sliter samtidigt på undervattensnaturen.
- BLOGG: Från M*A*S*H till vetenskapskommunikation
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.02: Minns någon Alan Alda? Just det, han som spelade den martinidrickande och kvinnotjusande kirurgen Hawkeye Pierce i evighetsserien M*A*S*H på tv. Häromdagen dök han oväntat upp i mitt jobbflöde genom det här livestreamade samtalet med forskaren Niel Shubin och moderatorn Claudia Dreifus.
- Baltic Breakfast: Haven stiger – även som historiskt forskningsfält
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.17: Haven och det som sker där har historiskt sett varit blygsamt studerade, jämfört med landbaserade miljöer och verksamheter. Men detta kan vara på väg att vända, framkom vid senaste Baltic Breakfast. Historiska uppgifter kan också hjälpa oss att sätta samtida företeelser, som till exempel dagens intensiva strömmingsfiske, i ett sammanhang.
- Ingen riskanalys av storskaliga trålfisket innanför trålgränsen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.06.17: Det larmas om brist på sill/strömming längs ostkusten. Samtidigt har några av Sveriges största pelagiska trålfartyg fått dispens att fiska innanför trålgränsen. Dispenserna bygger på 16 år gamla vetenskapliga underlag. Enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) saknas det fortfarande tillräcklig kunskap för att göra en ny riskanalys.
- ICES rekommenderar höjd sillkvot trots brist på stor strömming
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.05.31: Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar kraftigt ökad fångstkvot för strömmingsfisket i Bottniska viken under resten av 2021 – och hela nästa år. ”Ett stort risktagande”, menar Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum.
- Kommentar: Missvisande om ICES råd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.05.31: ICES fångstråd för sillen i norra Östersjön är inte ett fix värde - utan ett intervall. Det är viktigt att forskare och andra inte bidrar till att cementera bilden av att ICES råd alltid avser den högsta angivna fångstnivån, anser Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow.
- Industritrålare tillåts fiska sill innanför den svenska trålgränsen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.04.19: Trålgränsen skapades för att skydda mot allt för hårt kustnära fiske. Men längs stora delar av ostkusten är det fortfarande tillåtet att tråla innanför gränsen – på vissa ställen släpps även de allra största industritrålarna in. Enligt Havs- och vattenmyndigheten saknas det vetenskapliga belägg för att neka dem tillträde.
- Analys: Fisket har väldigt liten effekt på övergödningen i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.01.21: Att se det storskaliga sill- och skarpsillsfisket i Östersjön som en övergödningsåtgärd rimmar illa med den faktiska situationen i havet, skriver Östersjöcentrums Henrik Hamrén.
- Ålfisket fortsätter – i strid med forskarnas rekommendationer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.12.17: Så sent som i oktober 2020 rekommenderade forskarna ännu en gång att allt kommersiellt fiske på blankål skulle stoppas. Men vid sitt möte i december beslutade ministerrådet ännu en gång bara om att stoppa fisket under tre valfria månader. "Kan man inte visa att det man gjort hittills gett effekt behöver man göra mer för ålen", säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum. Texten har uppdaterats med information om årets beslut i ministerrådet. Rekommendationen från forskarna vid ICES, International Council for the Exploration of the Sea, har varit i princip detsamma de senaste 20 åren: all dödlighet, inklusive fisket, av den europeiska ålen bör begränsas till så nära noll som möjligt. Orsaken är den kraftiga minskningen av beståndet; de senaste decennierna har mängden glasål som når Europa minskat med mer än 90 procent. Även Östersjöcentrum har vid upprepade tillfällen påtalat vikten av stoppa fisket för att rädda ålen, senast i en policy brief i år. – Det är fisket vi kan påverka på kort sikt och speciellt fisket efter mogen ål har stor betydelse när det gäller en art som ålen som bara förökar sig sent i livet och bara en gång, förklarar Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum. 2017 föreslog EU-kommissionen ett förslag om totalstopp för ålfisket, men förslaget fick inte gehör i ministerrådet. Fiskeministrarna i rådet valde i stället att införa ett temporärt stopp på tre månader, som medlemsländerna kunde förlägga när de ville inom en viss period. Motsvarande beslut fattades 2018 och 2019. Inför ministerrådets möte 15-16 december i år föreslog kommissionen återigen samma överenskommelse och ministerrådet beslutade enligt förslaget. Det är osäkert om medlemsstaterna hittills har förlagt fiskestoppet på den bästa tidsperioden för att skydda lekvandrande ål. För Sveriges del har Havs- och vattenmyndigheten valt att förlägga årets stopp mellan 1 november och 31 januari, något Östersjöcentrum har kritiserat . Historiskt har merparten av vandringsålen som fångas i Östersjön fiskats under juli och augusti. – ICES skriver att läget för ålen är fortsatt kritiskt. Om det inte kan visas att tremånadersstoppen ger effekt bör kommissionens förslag följa ICES råd och ministrarna besluta om ett generellt fiskestopp nästa år, säger Charles Berkow. Text: Lisa Bergqvist *** ICES rekommendationer om ål ICES ADVICE ON EUROPEAN EEL 1999 ICES recommends that a recovery plan should be implemented for the eel stock and that the fishing mortality be reduced to the lowest possible level until such a plan is agreed upon and implemented. 2000 Advice on management: ICES recommends that a recovery plan should be implemented for the eel stock and that the fishing mortality be reduced to the lowest possible level until such a plan is agreed upon and implemented. 2001 ICES recommends that an international rebuilding plan is developed for the whole stock. Until such a plan is agreed upon and implemented, ICES recommends that exploitation be reduced to the lowest possible level. 2002 ICES recommends that an international recovery plan be developed for the whole stock on an urgent basis and that exploitation and other anthropogenic mortalities be reduced to as close to zero as possible, until such a plan is agreed upon and implemented. 2003 – 2004 – 2005 ICES repeats its recommendation that a recovery plan for the whole stock be developed urgently, and that exploitation and other anthropogenic impacts be reduced to as close to zero as possible, until such a plan is agreed upon and implemented. 2006 In order to restore the spawning stock, protective measures have to be implemented. ICES repeats its recommendation that a recovery plan for the whole stock should be implemented urgently. An important element of such a recovery plan should be a ban on all exploitation (including eel harvesting for aquaculture) until clear signs of recovery can be established. Other anthropogenic impacts should be reduced to a level as close to zero as possible. 2007 There is no change in the perception of the status of the stock. The advice remains that urgent actions are needed to avoid the depletion of the eel stock. Since recruitment remains at an all time low and stock recovery will be a long-term process for biological reasons, ICES recommends that all exploitation and other anthropogenic impacts on production and escapement of eels should be reduced to as low as possible, until there are clear signs of recovery. 2008 Since recruitment remains in decline and stock recovery is a long-term process for biological reasons, ICES recommends that all exploitation and other anthropogenic impacts on production and escapement of eels should be reduced to as close to zero as possible. 2009 ICES reiterates its previous advice that “all anthropogenic impacts on production and escapement of eels should be reduced to as close to zero as possible until stock recovery is achieved”. 2010 ICES reiterates its previous advice that all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing, barriers to passage, habitat alteration, pollution, etc.) affecting production and escapement of eels should be reduced to as close to zero as possible until there is clear evidence that the stock is increasing. A concerted effort by all European countries to conserve eel habitats is urgently needed. 2011 The status of eel remains critical and urgent action is needed. ICES reiterates its previous advice that all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing, hydropower, pollution) affecting production and escapement of eels should be reduced to as close to zero as possible until there is clear evidence that both recruitment and the adult stock are increasing. 2012 The status of eel remains critical and urgent action is needed. ICES reiterates its previous advice that all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing, hydropower, pollution) affecting production and escapement of eels should be reduced to as close to zero as possible until there is clear evidence that both recruitment and the adult stock are increasing. 2013 The status of eel remains critical and urgent action is needed. ICES advises that all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing, hydropower, pollution) affecting production and escapement of silver eels should be reduced to as close to zero as possible, until there is clear evidence of sustained increase in both recruitment and the adult stock. 2014 The status of eel remains critical and ICES advises that all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing, hydropower, pumping stations, and pollution) affecting production and escapement of silver eels should be reduced to – or kept as close to – zero as possible. 2015 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic mortality (e.g. recreational and commercial fishing on all stages, hydropower, pumping stations, and pollution) affecting production and escapement of silver eels should be reduced to – or kept as close to – zero as possible. 2016 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic impacts (e.g. recreational and commercial fishing on all stages, hydropower, pumping stations, and pollution) decreasing production and escapement of silver eels should be reduced to – or kept as close to – zero as possible. 2017 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic impacts (e.g. recreational and commercial fishing on all stages, hydropower, pumping stations, and pollution) that decrease production and escapement of silver eels should be reduced to – or kept as close to – zero as possible. 2018 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic impacts (e.g. caused by recreational and commercial fishing on all stages, hydropower, pumping stations, and pollution) that decrease production and escapement of silver eels should be reduced to – or kept as close to – zero as possible in 2019 2019 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic impacts (e.g. caused by recreational and commercial fishing on all stages, hydropower, pumping stations, and pollution) that decrease production and escapement of silver eels should be reduced to, or kept as close as possible to, zero in 2020. 2020 ICES advises that when the precautionary approach is applied for European eel, all anthropogenic impacts (e.g. caused by recreational and commercial fishing on all life stages, hydropower, pumping stations, and pollution) that decrease production and escapement of silver eels should be reduced to, or kept as close as possible to, zero in 2021.
- Storskaligt Östersjöfiske kostar mer än det smakar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.12.17: Det storskaliga trålfisket efter sill och skarpsill i Östersjön är lönsamt för fiskeföretagen men en rejäl förlustaffär för både statskassan och samhället, enligt beräkningar av nationalekonomen Stefan Fölster. Jordbruksverket och HaV är kritiska till några av kalkylerna.
- Forskare: EU på väg åt fel håll med fiskesubventioner
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.10.14: De senaste 20 åren har EU gradvis gjort sig av med fiskesubventioner som kan skada fiskbestånden. I en ny studie från University of British Columbia varnar forskare för att den goda trenden nu är på väg att brytas.
- Frågor och svar om ålfiske
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.09.22: Många av de som följde september månads Baltic Breakfast om ålfisket passade på att skicka in frågor till de medverkande. Här svarar Östersjöcentrums fiskforskare Henrik Svedäng och utredare Sofia Brockmark från HaV på frågorna.
- Kommissionen kvotförslag blottar negativ trend för Östersjöns fiskbestånd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.09.09: EU-kommissionen föreslår minskat fiske på de flesta kommersiella bestånden i Östersjön nästa år. Det bekräftar att situationen är illavarslande för både fisket och havsmiljön, enligt Östersjöcentrums experter.
- Regeringen saknar bevis för industrifiskets påverkan i skärgården
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.06.25: Bristen på strömming och enskilda forskares varningar räcker inte. Om trålgränsen utanför Stockholms skärgård ska flyttas ut krävs fler vetenskapliga bevis på industrifiskets negativa effekter, menar regeringen och ansvarig myndighet.
- Ices råd visar oroande trend för flera fiskbestånd
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.05.29: Havsforskningsrådet Ices rekommendationer för nästa års fiske i Östersjön visar att tillståndet för de flesta kommersiella arterna är på nedgång.
- Kommentar: Försiktighetsprincipen talar mot storskaligt strömmingsfiske utanför skärgården
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.05.18. Ur ett ekologiskt perspektiv handlar debatten om det storskaliga fisket på lekande strömming utanför Stockholms skärgård inte om hur mycket sill som finns i hela Östersjön – utan om risken för att slå ut ett lokalt fiskbestånd.
- Ekologiska risker med strömmingsfisket
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.05.07: Just nu diskuteras åter det storskaliga industrifisket i Östersjön. Denna gång med anledning av de stora trålare som under våren fiskat på den strömming som samlats inför den stora vandringen in till Stockholms skärgård för att leka.
- Matningsförsök stärker teorin att torsken svälter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.02.19: När det serveras mat äter torsken och växer snabbt – om den inte har allt för mycket sälmask i levern. Dessa slutsatser drar forskarna i ett tvåårigt pilotprojekt, som går ut på att mata infångade Östersjötorskar med sill och studera tillväxt och kondition.