Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 21-40 av 1285 träffar
- Plaststrategin bra verktyg för att minska marin nedskräpning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.03.01: Med anledning av EU:s nya plaststrategi skickade Östersjöcentrum i dagarna ett brev till alla EU:s miljöministrar runt Östersjön. Omvärldsanalytiker Hanna Sjölund förklarar varför.
- Sverige förbjuder mikroplast i kosmetika som sköljs av
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.02.01: Tvål, tandkräm och andra kroppsvårdsprodukter som sköljs av och innehåller mikroplast förbjuds i Sverige. Det beslutade regeringen under torsdagen. Ett bra beslut för miljön, konstaterar Östersjöcentrums Marie Löf, som hoppas att även icke-avsköljbara produkter snart förbjuds.
- Analys. Jytte Guteland: "Min målsättning är att driva på för bättre lagstiftning"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.12.20: EU-kommissionens lagförslag om användandet av hormonstörande ämnen i bekämpningsmedel riskerade att bli tandlöst. Därför var det glädjande att parlamentet gick med på att kräva en mer heltäckande lagstiftning för bekämpningsmedel, skriver EU-parlamentariker Jytte Guteland (S).
- Frukostseminarie för riksdagsledamöter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.04.06: Seminarier i riksdagen är ett sätt att säkerställa att ledamöterna som tar beslut i frågor som berör Östersjön frågor har koll på den senaste forskningen. Stockholms universitet har genom Baltic Eye en unik möjlighet att bidra med den senaste forskningen om hur mänskliga aktiviteter påverkar Östersjön. Ett exempel på det är den kunskap som finns om farliga ämnen som släpps ut i avloppet. Vilka ämnena är och varför vi måste minska utsläppen av dem till havet. Det finns också mycket forskning som berör avancerad vattenrening och hur det kan vara ett komplement till minskade utsläpp av farliga kemikalier. Den 26 april lyfter Baltic Eyeforskaren Emma Undeman, tillsammans med Anna Sobek, miljökemist vid Stockholms universitet, institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) dessa frågor genom ett frukostseminarie i riksdagen. Rubriken för seminariet är "Vad kan vi göra för att läkemedel och andra kemikalier inte ska nå Östersjön?" Inledningsvis presenteras det vetenskapliga kunskapsläget rörande förekomst av farliga ämnen, vilka miljöeffekter detta medför och vad som är möjligt att göra för att minska utsläppen till Östersjön. Därefter ges deltagarna gott om tid till en frågestund med forskarna, och möjlighet att diskutera olika möjliga lösningar. Särskilt fokus kommer att ligga på att diskutera frågan om för- och nackdelar med att satsa på avancerad vattenrening för att minska utsläppen av farliga ämnen och läkemedel till havsmiljön. Seminariet tar avstamp i regeringsuppdraget om avancerad vattenrening och ställer frågan ”hur går vi vidare?”. Den här typen av seminarier är inte öppna för allmänheten, men det kommer att finnas tillfällen längre fram som är tillgängliga för alla.
- BLOGG: Miljönotan för en förgiftad värld
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.16: I veckan var jag på ett seminarium med en spännande titel: ”Miljönotan för en förgiftad värld - Seminarium om kostnader och åtgärder i kemikaliepolitiken”. Arrangörer var riksdagsledamöter Jens Holm (V) och Kristina Yngwe (C) tillsammans med Södertörns högskola och KTH. Först presenterades studier av samhällskostnader för hälsoproblem relaterade till hormonstörande ämnen, EDCs. Trots att forskarna hade räknat konsekvent i underkant (man tittade på <5% av kända hormonstörande ämnen och bara på ett urval av sjukdomar och dessutom enbart på direkta sjukvårdskostnader), så räknades kostnaderna i storleksordningen procent av BNP. Det rör sig om kostnader på >1000 miljarder kronor bara i Europa. Det är egentligen mycket uppseendeväckande: enorma kostnader (tusentals miljader!) och förödande livsavgörande konsekvenser (sjukdomar och försämrad IQ!) förknippade med kemikalieanvändningen, och det är här och nu, inte i en avlägsen framtid som vi fortsätter som nu, utan detta är vad som med stor sannolikhet sker just nu. Denna typ av uppskattning av kemikaliers hälsokostnader är dock sällsynta i den vetenskapliga litteraturen, men presentation nr 2 handlade bland annat om en databas som samlar de studier som gjorts . I panelsamtalet som följde, med representanter från politiken, handeln och NGOs, var alla överens om att vi måste göra något åt kemikalieproblemet, det orsakar hälsoproblem, miljöproblem och stora kostnader. Därefter handlade diskussionen om VAD som kan göras. Kemikalieskatt var ordet för dagen, eftersom lagstiftningen går för långsamt. En kemikalieskatt går snabbare att instifta och går att utveckla med tiden, även om den inte är perfekt utformad från början. Ett problem med detta är dock att det kan missgynna svenska företag om de beskattade varorna väljs bort för billigare utländska produkter, vilket påpekades i panelsamtalet. Av samma anledning kan det vara svårt att vara en föregångare och införa nationella förbud mot olika kemikalier. Det pratades en hel del om kemikalier i varor, framförallt problematiken med import av varor med okänt innehåll. Den globala handeln kombinerat med mycket olika nivå på kemikalielagstiftning är verkligen en stor utmaning. Att ställa höga krav på utomeuropeiska produkter utgör handelshinder, och det är även svårt att kontrollera att kraven verkligen efterlevs. Innehållsförteckningar på varor skulle behövas för att få bättre kontroll på exponeringen och möjliggöra för konsumenter att göra informerade val. Detta väckte också frågan om för mycket ansvar läggs på konsumenterna att hålla koll på vilka kemikalier som bör undvikas och sedan försöka undvika dessa. Ska man inte kunna gå in i matbutiken och köpa sina varor utan att behöva bekymra sig om innehållet? (Som parantes kan jag här påminna om en matbutikshandlare som satte vindruvorna bland rengöringsmedlen eftersom han ansåg att de innehöll så mycket bekämpningsmedel. ) Ett intressant förslag som togs upp var att ge skattelättnader till företag som frivilligt sätter innehållsförteckningar på varor som normalt sett inte har sådana (typ elektronik, möbler). Förenkla substitution av farliga kemikalier till mindre farliga alternativ tex genom stöd till företag från nyinstiftade Substitutionscentrum och gruppvis prövning av kemikalier med liknande molekylstruktur är strategier som testas för att motverka det som ibland kallas “regrettable substitution”, dvs att ersätta ett känt farligt ämne med ett liknande men mycket mindre studerat ämne, som med tiden kan komma att visa sig vara lika problematisk som ursprungssubstansen. Med andra ord togs en rad fundamentala problem med nuvarande kemikalielagstiftning upp i diskussionen. I denna typ av diskussion återkommer man ofta till problematiken med långsam lagstiftning. Vissa ämnen är på tapeten i många år innan ett förbud är på plats. ChemSec har tagit fram en lista med ca 860 kemikalier som, med dagens lagstiftning, skulle klassas som SVHCs (Substances of Very High Concern) och därför borde regleras under REACH. Men takten för att ta upp kemikalier på listan över SVHCs är mycket långsam (antalet ämnen på listan sedan REACH instiftades är lite drygt 170 st), och därefter väntar dessutom en ofta utdragen auktoriseringsprocess. Det finns alltså stora svårigheter med implementeringen av den lagstiftning som finns, något som vår miljöminister Skoog också påpekade i sitt anförande. För de ämnen som är i strålkastarljuset och för vilka en diskussion förs om de ska regleras eller ej kan ekonomiska styrmedel såsom kemikalieskatt eller krav i upphandlingar nog vara ett bra sätt att gå före lagstiftningen och snabba på utfasningen. Så, diskussionerna fortgår om hur vi ska kunna implementera den lagstiftning vi faktiskt har kommit överens om (det gäller inte bara REACH, utan även exempelvis Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet) och hur vi ska hantera införseln av förbjudna ämnen via import från länder med låg nivå på lagstifning och efterlevnad av denna (tänk förresten även på Long Range Transport i dessa diskussioner! Globala konventioner är viktiga). Sen får vi inte glömma bort att ett stort problem är att vi saknar bra verktyg för att faktiskt kunna identifiera de farligaste ämnena. Kriterierna för vad som är en ”Substance of Very High Concern” är även ifrågasatta. Kvaliteten på den data som industrin registrerar under REACH har kritiserats för att vara låg och att ”ofördelaktiga” resultat från interna tester av olika slag inte publiceras under registreringen. Ett återkommande problem i många sammanhang är att det ofta inte lönar sig att utreda och undersöka kemikaliers egenskaper, effekter eller förekomst. Tala är silver, tiga är guld eftersom ingen data = inget problem. Kanske ett bra tema för nästa seminarium? Text: Emma Undeman
- BLOGG: Välkommen till Ekotoxbloggen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.01.19: Här kommer jag att skriva om det som ligger mig varmt om hjärtat. Om Östersjöns miljöutmaningar och hur havets djur mår. Och framförallt om allt som inte ska finnas i havet – farliga ämnen, problematiska partiklar och skräp.
- Kostråden för Östersjösill kvarstår trots lägre dioxinhalter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.22: Dioxinhalterna i sill från Egentliga Östersjön ligger under EU:s gränsvärden. Ändå avråder Livsmedelsverket från att äta för mycket av den. Varför? Baltic Eye reder ut begreppen om dioxin – och den viktiga skillnaden mellan gränsvärden och kostråd.
- Regeringen öppnar för skarpare förbud mot mikroplast
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.22: Kemikalieinspektionen ska utreda om det behövs ett mer omfattande förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter.
- Nya tider kräver nytänk inom kemikaliearbetet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.13: Mängden kemikalier som människan använder och tillverkar ökar. Därför är det hög tid att anpassa miljöarbetet och lagstiftningen efter nya tider, tycker miljökemisten Emma Undeman.
- Studie om fisk som äter mikroplast ifrågasatt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.02: Den svenska studien visade att fiskar hellre äter mikroplast än vanlig föda. Nu varnar tidskriften Science sin läsare för att studien saknar tillgängliga data. Studien gjordes av två forskare vid Uppsala universitet och publicerades i Science i juni. Kort därefter blev forskarna anklagade för forskningsfusk av flera andra forskare. Anklagelserna handlade bland annat om att de faktiska förhållandena under experimenten inte var korrekt beskrivna i artikeln. När forskarna ombads av Science att redovisa sina rådata uppgav de att dessa inte längre fanns. Enligt forskarna hade den bärbara dator som innehöll alla data av misstag glömts i en bil och därefter blivit stulen, bara tio dagar efter publiceringen i Science. Nyligen skrev Science därför ett så kallat ”letter of concern” på ledarplats , i vilket de varnar sina läsare för att samtliga rådata bakom studien inte finns tillgängliga. Detta är annars ett krav för alla studier som Science publicerar. Anklagelserna om forskarfusk är fortfarande under utredning. Uppsala universitets externa utredningsgrupp har granskat ärendet och fann inte någon anledning att gå vidare. Sedan i somras tittar även Centrala etikprövningsnämnden på ärendet, men deras granskning är ännu inte klar. Uppdatering 29 april 2017: Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) har fällt studien för fusk. Läs mer om fallet i artikeln "Studie om mikroplast fälld för fusk" som finns länkad längre ner på sidan. Text: Henrik Hamrén
- Kommentar: Ett första steg mot en minskad förbrukning av plastkassar?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.18: Igår kom regeringens första beslut om hur Sverige ska agera för att minska sin förbrukning. Ekotoxikolog Marie Löf tycker att det är mer än välkommet med förslag på området men tror att det behövs mer än information till konsumenterna för att få resultat.
- 15 ledande forskare: De nya kriterierna för hormonstörande kemikalier kommer inte att skydda oss
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.16: I ett öppet brev till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU-kommissionär Vytenis Andriukaitis med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet skriver idag 15 kända forskare att de modifierade kriterierna för hormonstörande kemikalier måste omformuleras igen.
- Lukt lockar havsfågel att äta plast
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.10: Ny amerikansk studie visar att doftsignaler lockar vissa sjöfåglar att äta plast.
- Sannolikt att EU inför lag mot mikroplaster
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.07.08: Det tror Europaparlamentariker Linnéa Engström (MP), som under Almedalsveckan deltog i Baltic Eyes seminarium om mikroplast.
- EU-ministrar vill ha ett förbud mot mikroplast
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.06.20: EU:s miljöministrar uppmanar EU-kommissionen att lägga fram ett förslag om förbud mot mikroplast i kosmetika. Därmed ökar trycket på EU-kommissionen att bryta tystnaden och faktiskt ta itu med det växande kravet på ett förbud.
- Efterlyser helhetsgrepp kring mikroplasterna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.03.18: Den mesta mikroplasten i miljön kommer från vägtrafik och konstgräsplaner. Andra källor kan vara minst lika viktiga – till exempel slitage från båtbottenfärger.
- Regeringen vill förbjuda mikroplast
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2015.04.16: Regeringen utreder möjligheterna att införa ett svenskt förbud mot mikroplaster i kroppsvårdsprodukter och kosmetika. Jag hoppas att det svenska in itiativet kommer att inspirera de andra Östersjöländerna Åsa Romson, miljöminister
- Baltic Breakfast: Nya miljögifter finns i Östersjöns däggdjur
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.05.25: Medan utsläppen av miljögifter som DDT och dioxiner till Östersjön har minskat de senaste decennierna har exponeringen för nya miljöföroreningar ökat. Undersökningar inom projektet Bonus BaltHealth, som presenterades vid senaste Baltic Breakfast, visar att dessa nya föroreningar nu finns i vävnaden hos många djur i Östersjön.
- Skyddade områden - ett verktyg för att skydda hela havet?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.11.29: Politiker borde tala mindre om hur mycket av havet som ska skyddas och mer om ett 100 procent hållbart nyttjande av havet, tycker FAO:s fiskechef Manuel Barange. Men enligt Östersjöcentrums forskare Sofia Wikström är marint skydd ett av flera verktyg för att nå ett hållbart nyttjande av hela havet - i alla fall inom EU.
- Östersjödagarna i Almedalen: Sista versen för Östersjötorsken?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.07.07: Situationen för Östersjötorsken är akut. Om detta var samtliga medverkande överens vid ett seminarium i Almedalen i veckan. Även om vikten av ett totalfiskestopp fanns stor enighet bland deltagarna.