Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 361-380 av 1285 träffar
- SPF:s vd Anton Paulrud i Östersjöpodden: ”Jag tar inte till mig av kritiken”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.21: Nytt avsnitt av Östersjöpodden – den här gången med Anton Paulrud, vd för branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF).
- Kommentar: Uppmaning till EU-kommissionen om fisket: Ta höjd för osäkerheten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.08.24: Den vetenskapliga rådgivningen i fiskefrågor är osäkrare än många förstår. Därför behöver EU-kommissionen ta höjd för osäkerheten genom att föreslå fiskekvoter som ligger en bra bit under det man normalt föreslår.
- Sillfisket i centrala Östersjön blir av med MSC-certifikat
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.08.18: Det storskaliga trålfisket efter sill/strömming i centrala Östersjön förlorar sitt MSC-certifikat från och med mitten av september. Beståndens kraftigt försämrade status gör att fisket inte längre bedöms vara hållbart.
- Kommentar: Välj den period som gynnar ålen mest
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.04.14: Östersjöcentrum om HaV:s förslag till fiskeförbudsperiod för ål.
- Minskat sillfiske i Östersjön nästa år
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.10.21: Stoppet för riktat fiske på det östra torskbeståndet kvarstår även nästa år, efter tisdagens beslut av EU:s fiskeministrar. Dessutom blir det kraftigt minskat sillfiske i västra och centrala Östersjön.
- Ny rapport: Storskaligt Östersjöfiske kostar mer än det smakar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.09.18: Det storskaliga trålfisket i Östersjön är en förlustaffär för statskassan och samhället, enligt en ny rapport av stiftelsen BalticSea2020. Att stoppa trålfisket och istället satsa på småskaligt fiske och fritidsfiske skulle kunna ge besparingar på hundratals miljoner kronor varje år. – Jag blev förvånad när jag räknade på det här och upptäckte hur litet förädlingsvärde det storskaliga fisket i Östersjön har i förhållande till hur stora kostnaderna är för staten och samhället, säger nationalekonomen Stefan Fölster. I rapporten En vision för Östersjöns fiske har han på uppdrag av stiftelsen BalticSea2020 gjort en samhällsekonomisk analys av kostnaderna och intäkterna för det storskaliga svenska trålfisket. Beräkningarna, som gjorts med analysmetoden ASEK , tar bland annat hänsyn till förädlingsvärde, skatteintäkter, skattefinansierade subventioner, koldioxidutsläpp och administrativa kostnader. Resultatet visar på en rejäl förlustaffär för både statskassan och samhällsekonomin. – Skatteintäkterna från fisket täcker inte ens en tiondel av de kostnader som det här fisket vållar staten i form av subventioner och andra utgifter, säger Stefan Fölster. Den totala nettokostnaden för statskassan landar på cirka 273 miljoner kronor per år, medan den samhällsekonomiska nettokostnaden är 390 miljoner kronor. En stor utgiftspost består av subventioner i form av olika stöd och program. När det gäller det samhällsekonomiska värdet tar beräkningsmodellen bland annat hänsyn till produktionens värde och kostnaderna för olika offentliga insatser såsom kontroll och administration. Modellen beräknar också kostnader för koldioxidutsläpp (7 kronor per kilo CO2-utsläpp) och negativa samhällseffekter av subventioner som enbart omfördelar pengar från skattebetalare till fiskare. – Det finns exempel på näringar som bärs upp av mycket stora subventioner för att de i gengäld tillför stora samhällsvärden. Men med det storskaliga fisket i Östersjön är det tvärtom, säger Stefan Fölster. Frågan om det storskaliga fiskets påverkan på det småskaliga yrkesfisket och fritidsfisket är central i rapporten. Flera av Östersjöns kommersiella bestånd är i dåligt skick. Sedan i fjol råder torskfiskestopp på det östra beståndet, och inför årets kvotförhandlingar har EU-kommissionen bland annat föreslagit kraftig kvotminskning för sill/strömming i centrala Östersjön. Samtidigt pågår en debatt om vilken påverkan det storskaliga trålfisket har på förekomsten av sill/strömming i kust och skärgård. Två scenarier utan trålfiske I rapporten presenteras alternativa scenarios för hur samhällsvinsten skulle kunna öka om det storskaliga fisket i Östersjön stoppades helt. Modellen utgår från att det skulle ta ungefär 20 år för fiskbestånden att återhämta sig till 1990-talets nivåer. Detta skulle medföra att det småskaliga yrkes- och fritidsfisket successivt skulle kunna utvecklas och generera allt större vinster. Mängden fisk som togs ur havet visserligen minska radikalt. Samtidigt är förädlingsvärdet per kilo fisk betydligt högre för det småskaliga fisket och fritidsfisket då fisken främst säljs som människoföda till affärer och restauranger. Fångsterna i dagens trålfiske går nästan uteslutande till fiskmjölsproduktion, med betydligt lägre förädlingsvärde. – Kust- och fritidsfisket skulle inte ge några enorma förädlings- eller samhällsvärden, men det skulle ändå bli betydligt mer prisvärt än vad det storskaliga fisket är, säger Stefan Fölster. Sparar 650 miljoner kronor per år Enligt beräkningarna skulle det småskaliga yrkes- och fritidsfisket kunna ge en statsfinansiell vinst på 10 – 24 miljoner kronor per år och en samhällsekonomisk vinst på 56 – 135 miljoner kronor. – Därtill ska man lägga besparingen som kommer av att slippa dagens stora nettokostnader för det storskaliga fisket på drygt 650 miljoner kronor per år, säger Stefan Fölster. En nedmontering av den storskaliga fiskeflottan är såklart också förknippad med kostnader. I rapportens beräkningar tas hänsyn till kostnaderna för den andel av yrkesfiskarna som blir arbetslösa och inte lyckas hitta andra arbeten. Däremot innefattas inte företagens investeringskostnader i stora och dyra trålfartyg. – I ekonomiska termer betraktas tidigare investeringar som så kallade ”sunk costs” – det vill säga, man kan inte motivera att fortsätta med en förlustbringande verksamhet med att man tidigare gjort investeringar i den, säger Stefan Fölster. Vissa fartygsägare skulle göra kapitalförluster. Men Stefan Fölster tror att dessa skulle vara begränsade eftersom många båtar kan säljas för andra ändamål eller utomlands. – Man skall också komma ihåg att eventuella kapitalförluster i huvudsak uppstår därför att det finns allt mindre fisk säger han. Dags att tala om kostnaderna Att stoppa allt trålfiske i Östersjön är ett radikalt förslag. Många skulle nog kalla det utopiskt. I Östersjön samsas fiskeflottor från en rad olika länder, och förvaltningen sker ytterst på EU-nivå. Stefan Fölster tycker ändå att det är dags att myndigheter och politiker börja tala om fiskets samhällsekonomiska nytta utifrån faktiska siffror snarare än att enbart utgå från den gängse bilden att yrkesfisket ”bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård” , ger mat och skapar arbetstillfällen. – För det första borde våra myndigheter själva göra dessa beräkningar av fiskets kostnader och samhällsnytta, och sedan hjälpa till att sprida denna kunskap till andra berörda Östersjöländer, säger han. Text: Henrik Hamrén
- Ny studie: Torsken svälter inte – den äter mer än vanligt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.07.09: Östersjötorsken må vara liten, smal och i dålig kondition. Men den svälter inte. En ny studie visar att torskar i det östra beståndet tycks få i sig mer protein än normalt.
- Linnea Engström: MSC-certifieringen av sillfisket är vetenskapligt driven
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.07.07: MSC-certifieringen av sill- och skarpsillsfisket i Östersjön har mött stark kritik. MSC:s programdirektör Linnéa Engström ser certifieringen som ett möjlighet att hålla koll på fisket och se till att det utvecklas hållbart.
- Tiaminbrist – viktig pusselbit i Östersjötorskens kris?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.02.06: Torskarna i Östersjöns största bestånd har brist på vitamin B1, vilket kan orsaka exempelvis dålig tillväxt och utmärgling enligt en ny studie. Detta stärker misstankarna om att torskens kris kanske inte är kopplad till svält – utan till att födans kvalitet är för dålig.
- Forskare välkomnar möjligt trålfiskestopp
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.01.30: Forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum välkomnar regeringens initiativ att utreda ett generellt stopp för bottentrålning i svenska marina skyddade områden. ”Det är väldigt lovande”, säger fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
- Nästa års fiskestopp drabbar det småskaliga fisket
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.12.16: Det är bra att torskens lekområde fredas från allt fiske nästa år. Samtidigt drabbar sommarens tillfälliga fiskestopp främst det lokala småskaliga sillfisket. För torskens skull borde det storskaliga industrifisket regleras under hela året, säger fiskeforskare Henrik Svedäng.
- Människan – inte naturen – hotar torsken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.11.25: Hotet mot torsken kommer från människan, inte från naturen. Det säger Östersjöcentrums forskare med anledning av uttalanden i Folke Rydéns film Östersjön – hot eller hopp, som idag visas på SVT. "Vi måste göra det vi kan för att stoppa utvecklingen och rädda torsken", säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare.
- Kartläggning av PFAS-föroreningar – seminarium med hedersdoktor Stéphane Horel
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den undersökande journalisten Stéphane Horel, vars arbete har satt fokus på miljöföroreningar och industrins inflytande i Europa, har utsetts till hedersdoktor vid Stockholms universitet. Institutionen för miljövetenskap bjuder nu in allmänheten till ett öppet seminarium där Stéphane Horel presenterar sitt arbete, följt av fler presentationer och en seminariediskussion om PFAS-föroreningar.
- Stora nät fångar små larver – här kartlägger forskarna strömmingen i Stockholms skärgård
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Strömmingens vara eller icke vara i Stockholms skärgård har varit en het potatis de senaste åren, och kustfiskarna har larmat om att de stora industritrålarna tömt skärgården på den fisk som tidigare funnits i överflöd. Men vetenskapligt är skärgårdens strömmingsbestånd dåligt undersökta. För att råda bot på det genomför forskare vid Stockholms universitet för fjärde året en trålexpedition, där meterlånga håvar används för att fånga små nykläckta strömmingslarver.
- Östersjöpris till fiskforskaren Henrik Svedäng
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Stort jubel utbröt på Stockholms universitets Östersjöcentrum vid beskedet att vår mångåriga medarbetare Henrik Svedäng tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris 2026. ”Det var verkligen roligt och välförtjänt”, säger Tina Elfwing, föreståndare på centrumet. ”Jag har alltid uppskattat Henrik och hans egensinniga och modiga tänkande”.
- Forskare: "Vänta med kvothöjning tills bestånden visar stabil ökning över tid"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vetenskapens signaler om växande sill- och skarpsillsbestånd fick EU:s fiskeministrar att i måndags besluta om kraftigt höjda kvoter för nästa år. Om ministrarna tar EU:s fiskepolitiska beståndsmål på allvar borde de ha beslutat om lägre kvoter och tagit mer hänsyn till de vetenskapliga osäkerheterna, menar Östersjöcentrums forskare och omvärldsanalytiker.
- Swerve – Ansök om fartygstid
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Dags att ansöka om SWERVE-finansierad fartygstid för forskningsexpeditioner under 2027.
- Mistra finansierar brett forskningssamarbete om kustrestaurering
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Forskningsstiftelsen Mistra finansierar forskningsprogrammet Mistra Back2Future, som ska lägga grunden för ett nationellt centrum för naturrestaurering. "Jag är väldigt glad över att vi får möjlighet att genomföra Back2Future och bidra till att förbättra möjligheterna till framgångsrik restaurering vid kusten", säger Linda Kumblad, som blir programchef för det breda samarbetet mellan forskare från tre universitet, och ett flertal myndigheter och organisationer.
- Vad säger egentligen ICES råd?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det internationella havsforskningsrådet, ICES, presenterar varje år sin vetenskapliga rådgivning för fiskbestånden i Östersjön. Det är deras underlag som sedan utgör den vetenskapliga grunden för förhandlingarna och EU:s beslut om framtidens fiskekvoter.
- Lövins Östersjörapport – ett politiskt verktyg för försiktigare kvotsättning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2026.05.26 EU-parlamentets ”Östersjörapport” innebär inte att industrifisket på sill och skarpsill pausas direkt. Men på sikt kan den fungera som politiskt verktyg för att göra EU:s fiskeriförvaltning mindre riskbenägen och mer fokuserad på beståndens återhämtning, tror Östersjöcentrums fiskeriexperter.