Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 281-300 av 1285 träffar
- Baltic Breakfast: Det finns hopp för Östersjön efter valet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.08.29: Det är mer som enar än som skiljer partierna i Östersjöfrågorna. Det framgick av den partiutfrågning som Östersjöcentrum genomförde under tisdagen. I frågan om ett svensk fiskestopp på torsk går dock åsikterna tydligt isär mellan partierna.
- Baltic Breakfast: Kollagring och metanutsläpp – hur kust och klimat hör ihop
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.08.31: Östersjöns kustekosystem har stor betydelse för klimatet – både genom att de tar upp koldioxid från atmosfären och genom att de bidrar till utsläpp av metan. Vid senaste Baltic Breakfast presenterade Camilla Gustafsson och Florian Roth forskning på området och lanserade en ny policy brief.
- Yttrande avseende "Nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukter"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet har tagit del av Klimat- och näringslivsdepartementets remiss av promemorian Nationellt förbud mot PFAS i vissa konsumentprodukter och har följande synpunkter.
- Från jord till bord – hur då?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.23: Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist reder ut turerna kring förslaget till EU:s nya livsmedelsstrategi och hur det hänger ihop med den gröna given och den gemensamma jordbrukspolitiken.
- Kommentar: Ännu bristande vetenskaplig grund för havsbaserade åtgärder i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.01.20: Det vore det olyckligt att i nuläget satsa resurser på osäkra tekniska havsbaserade lösningar. Baltic Eyes forskare förklarar varför.
- Analys: Balansen mellan odling och djuruppfödning är central vid minskning av näringsläckage
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.16: Hur man odlar och hur man föder upp djur är centralt för att minska risken för läckage av näringsämnen till Östersjön. Steg på vägen är att gynna lantbruk som har balans mellan djurproduktion och växtodling, menar Baltic Eyes omvärldsanalytiker Gun Rudquist i en kommenterar efter ett frukostseminarium i riksdagen härom veckan.
- Skyddade hav kan ge mer mat och ökad mångfald – och dämpa klimatförändringarna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.03.25: Bottentrålning får inte bara konsekvenser för fisken och organismer som lever på havsbottnarna, utan kan också påverka cirkulationen av ämnen i havet och i förlängningen klimatet. I en stor internationell studie har forskarna beräknat hur mycket kol som finns lagrat på bottnarna och riskerar att frigöras när de trålas.
- Framtidens Östersjön – två möjliga vägar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.02.23: Vid full efterlevnad av globala hållbarhetsmål och Baltic Sea Action Plan är det möjligt att få tillbaka ett ekonomiskt värdefullt fiske, fler baddagar utan algblomningar om somrarna och en högre biologisk mångfald i havet. Går utvecklingen istället mot ett fortsatt fossilberoende, med få regleringar av övergödning och fiske så kan flera viktiga ekosystemtjänster gå förlorade. Det visar forskning från projektet BalticAPP.
- Baltic Breakfast: Klimatförändringarna förstärker övergödningseffekter – men åtgärder fungerar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.06.11: Klimatförändringarna gör det ännu viktigare än tidigare att motverka övergödningen i Östersjön. Och de åtgärder vi gör för att minska näringsutsläppen får effekt, även i ett förändrat klimat. Vid senaste Baltic Breakfast presenterades den policy brief och rapport som Östersjöcentrum, tillsammans med SMHI, tagit fram på ämnet.
- Baltic Breakfast: Varför når vi inte miljömålen?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.02.18: Hur kommer det sig att många av de mål som sätts upp för miljöpolitiken inte nås? Den frågan har forskarna Michael Gilek och Mikael Karlsson studerat under lång tid och några svar presenterades vid februari månads Baltic Breakfast.
- BLOGG: Statlig vetenskapscensur – ny trend i faktaresistensens tid?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.13: Nyligen rapporterade nyhetsbyrån Reuters att president Donald Trump och hans nya administration beordrat den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA att ta bort den sida på myndighetens hemsida som beskriver klimatförändringarna. Samtidigt är all EPA:s utåtriktade verksamhet stoppad på obestämd tid, på order av presidenten. Inga pressutskick får göras, sociala medier får inte uppdateras och alla intervjuer med medier måsta godkännas centralt. Trumps klimatskepticism är ingen nyhet i sig. Redan samma dag som han svors in som president togs alla sidor som rör klimatet bort från Vita husets hemsida. Global uppvärmning nämns numera inte med ett ord. Istället presenteras en ny energiplan, som lovar att reducera energipriset . De faktiska förhållandena kring EPA-censuren är till viss del fortfarande oklara. I skrivande stund är sidan fortfarande uppe , och det råder lite delade meningar om vilka order som egentligen har gått ut. Tekniksajten Tech Crunch talade nyligen med flera källor inom EPA, som berättade att alla vetenskapliga studier och forskningsresultat hädanefter måste ”genomgå en politisk prövningsprocess innan de publiceras”, enligt order från Trumpadministrationen. Detta skulle strida mot riktlinjerna i myndighetens egen integritetspolicy från 2012 , som säger att forskare fritt ska kunna kommunicera sin forskning utan politisk inblandning. Enligt Doug Ericksen, kommunikationschef för Trumps så kallade ”EPA transition team”, har medierna uppfattat saken fel. Igen. Enligt honom ska den nya administrationen bara ”se över” EPA:s hemsida och göra vissa förändringar, vilket får till följd att sajten kommer att se ”annorlunda” ut inom några veckor. Det är svårt att komma på några svenska exempel på liknande statlig vetenskapscensur. Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesman Martin Kinnunens förslag att kapa anslagen till SMHI med 11 miljoner eftersom SMHI enligt honom ägnar sig åt propaganda och opinionsbildning när de informerar om klimatförändringarna, är en mild västanvind i jämförelse. Men det ska nog ändå ses som en varningssignal för vilka dörrar som har öppnats på glänt lite varstans i populismens och faktaresistensens tidevarv. Miljöminister Karolina Skog (MP) kan ha haft flera skäl att kritisera SD, men i sin starka reaktion på Kinnunens utspel pekade hon dock på en mer allmän oro över att politiker i allt större utsträckning tar avstånd från vetenskap och evidens. Det är en befogad oro. EPA-censuren, ifrågasättandet av SMHI och användandet av alternativa fakta på högsta politiska nivå sätter vetenskapens roll i det demokratiska samhället i ett isande klart ljus. Och kanske är det klimatkrisen som är strålkastaren. För uppenbarligen är väder inte längre bara väder. Numera är väder också politik. Och behovet av oberoende och fria förmedlare av fördjupad korrekt kunskap har kanske aldrig varit större. Text: Henrik Hamrén
- Baltic breakfast: Dioxin i fisk: källorna, effekterna och saneringen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.03.15: Är regeringens satsningar på att sanera områden där dioxiner och andra miljögifter samlats väl investerade medel eller pengar i sjön? Det diskuterades vid Baltic breakfast den 14 mars.
- Stora brister i EU-regler för kemikalier i varor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.03.09: Kontrollen av särskilt farliga ämnen i de varor vi konsumerar är fortfarande dålig, visar en nyligen genomförd översyn av EU:s kemikalielagstiftning Reach. Ett viktigt skäl är att tillverkarna inte rapporterar in vilka kemikalier de använder.
- Karolina Skog: Regeringen öppnar för ett bredare förbud mot mikroplast i kosmetika
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.02.02: För miljöminister Karolina Skog (MP) var beslutet om Sveriges nya förbud mot mikroplast i kroppsvårdsprodukter en ”lågt hängande frukt” – och ett första steg i arbetet med att minska utsläppen av mikroplast i havet.
- Christoffer Fjellner: Plaststrategin kan vara början på ett framgångsrikt arbete
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.02.02: EU:s nya plaststrategi erbjuder goda möjligheter för Sverige och Europa att styra utvecklingen i rätt riktning. Men problemet med plastskräp i havet är inte en fråga om att förbjuda användningen av plast, utan om att se till att den inte hamnar i haven, skriver EU-parlamentariker Christofer Fjellner (M).
- Universitet fäller forskarna bakom studie om mikroplast för fusk
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.12.07: De två forskarna bakom fjolårets uppmärksammade studie om fiskyngels konsumtion av mikroplast gjorde sig skyldiga till fusk och vetenskaplig oredlighet, enligt beslut från Uppsala universitet.
- Plaststrategin – en startpunkt för mer hållbar plastanvändning?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.11.03: Adressera källorna till mikroplast, ompröva användningen av avloppsslam på land och ta hänsyn till farliga kemikalier i plast. Östersjöcentrums forskare ger tydliga råd i sitt remissvar till EU:s kommande plaststrategi.
- BLOGG: Alternativ till plast eller avstå?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.10.18: I olika initiativ för att minska nedskräpningen av plast i haven föreslås en minskad användning av engångsplast. Men är "naturliga" alternativ alltid bättre än plast? Eller handlar det om att vi behöver förändra vårt sätt att konsumera?
- BLOGG: Vår ohållbara förbrukning av plastkassar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.01: Vi använder i snitt 198 plastkassar per person i EU, varje år. Det är uppenbart alldeles för många.
- BLOGG: Vad kan vi göra åt mikroplast i kosmetika? Paddla över Östersjön!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.05.18: Ibland är det lätt att känna sig maktlös inför miljöproblemen. De är ju så många och stora och orsakerna är många gånger diffusa och svåra att åtgärda. Men faktum är att vi alla kan bidra till en bättre miljö och hållbar utveckling, på olika sätt. Ibland är det en paddeltur som krävs.