Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 201-220 av 1285 träffar
- BLOGG: Universitetet - sitt eget mediehus?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.14: Tidningskrisen gör att lärosätena måste ändra sitt sätt att kommunicera, skriver kommunikatören och journalisten Anders Mildner i en krönika i tidskriften Curie. Hans tes är att forskningen inte längre kan förlita sig på de stora mediehusen för att klara den tredje uppgiften. Det är nya tider nu, och lärosätenas skyldighet att sprida kännedom om sin verksamhet till det omgivande samhället (läs mer högskolelagen, 1977, paragraf sex ) har nog aldrig varit lika svår att uppfylla. Skälet är den pågående tidningskrisen, eller tidningsdöden som den också kallas. Jag och mina kollegor Mona Wallin och Hanna Sjölund höll nyligen ett slags tre-stegs-presentation om just detta för Havsfruarna; ett nätverk för kvinnliga akvatiska forskare och forskarstuderande. Min del tog avstamp i frågan varför. Varför måste lärosätena bli bättre på att kommunicera vad de gör? Vad är det som har hänt? Förståelsen börjar i orsakerna. Så jag inledde med den här bilden:
- BLOGG: Bästa vetenskapsbloggarna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.13: Den genomgripande omstöpningen av det svenska (och globala) medielandskapet innebär inte bara begränsningar. Motgång föder också kreativitet och nytänkande. När de traditionella medierna sviktar måste forskningen söka andra vägar för att nå ut till samhället och uppfylla den tredje uppgiften. Om det är en trend eller inte låter jag vara osagt, men min helt ovetenskapliga känsla är att bloggosfären är en växande kommunikativ plattform även för vetenskap och forskning. Många av dagens vetenskapsbloggar fungerar som mer eller mindre editerade nyhetsförmedlare. De samlar helt enkelt de senaste forskningsnyheterna inom ett eller flera fält, och lägger eventuellt till en liten egen kommentar i slutet. Men det finns också de som drar mer år det populärvetenskapliga hållet, och som uppenbart görs utifrån en genuin vilja att kommunicera inte bara hårda fakta utan också idéer och tankar, med ett öppnare tilltal. Inom den senare kategorin ser jag förhoppningsfullt fram emot hur allt fler forskare börjar använda bloggens fria format och alla dess möjligheter till att kanalisera inte bara ren kunskap utan även idéer, reflektioner, känslor och kanske rentav åsikter. För bredvid fakta och empiriskt prövade slutsatser rymmer ju vetenskapen också en mängd andra dimensioner och, framför allt, diskussioner. Hur går det för vetenskapsbloggandet då? Tja, här är Geekwrapped’s fullständigt ovetenskapliga lista över De 20 bästa vetenskapsbloggarna . Bedöm själva. Några svenska exempel i eget urval Tångbloggen – allt du behöver veta (och lite till) om tång i Östersjön. Drivs av Institutionen för ekologi, miljö och botanik, och Östersjöcentrum, både vid Stockholms universitet. Kustmiljöbloggen – min kollega Sofia Wikströms personliga och kunniga blogg om livet i svenska hav och hur vi människor påverkar det. [Du hittar artiklarna från bloggen i Baltic Eyes artikelarkiv.] Ekotoxbloggen – ännu en kollega, ekotoxikolog Marie Löfs blogg om farliga ämnen i havet. [Du hittar artiklarna från bloggen i Baltic Eyes artikelarkiv.] Forskarbloggen – Åbo Akademis forskarblogg, om allt från biologi och teknik till sociologi och informationsvetenskap. Winder Lab – SU-professor Monika Winders blogg om marin forskning. Ekonomistas – sex nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen. FoF Blogg – tidskriften Forskning och Framstegs egen blogg, skriven av tolv forskare från olika lärosäten och inom olika ämnesområden. Text: Henrik Hamrén
- BLOGG: Whiteboard animation
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.13: Är detta ett passande format för Baltic Eye? Formatet kallas whiteboard animation; en röst som animeras av en hand som tecknar på en whiteboard. Exemplet ovan kommer från brittiska RSA Animate , som anses ha startat denna numera helt vedertagna animationstrend. År 2009 anlitades tecknaren Andrew Park för att skapa något nytt kring RSA:s föreläsningar. Försöket blev en succé. De första 14 filmerna sågs av drygt 40 miljoner tittare. Andrew Park anlitades av några av världens största företag och organisationer för att göra liknande filmer, dock ofta i mer renodlat kommersiellt syfte. I dag driver Park ett eget produktionsbolag med en hel kader av medarbetare som erbjuder produktion av whiteboard animation hela vägen från idé till färdig film. Min vän Joakim på Malmöbaserade Yellow Kid, som gör just korta infofilmer, skrev om whiteboard animation för några år sedan och tyckte redan då att ”problemet med den hajp som blev under 2013, är att stilen redan börjar kännas sliten. Har man sett hundra filmer med en ritande hand, vill man inte se den hundraförsta.” Han har en poäng. Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det vore kul att prova. Särskilt inom vårt gebit, där de vida och tolkningsbara begreppen duggar så tätt. Ta ekosystembaserat fiske till exempel. Eller blå tillväxt . Vad betyder de egentligen? Det luriga med dessa begrepp är att de rör sig på flera plan samtidigt, och kan betyda lite olika saker beroende på vem man är. För en marinbiolog kan exempelvis blå tillväxt betyda något annat än för en företagsledare i vindkraftsbranschen. Den ena ser ett potentiellt hot mot en viktig livsmiljö, medan den andra ser klimatsmart elförsörjning och klirr i kassan. Att bildsätta en föreläsning om blå tillväxt vore en intressant balansakt. För oavsett hur saklig och torr berättarrösten än görs blir den tecknande handen också en röst, med temperament och attityd. Handen kan ju rita det där vindkraftverket på lite olika vis; kanske som en blomsterlik snurra helt i harmoni med havet. Eller som ett hotfullt viftande metallmonster, som klampar sönder bottenmiljöer och skrämmer fisken. Båda illustrationerna skulle lätt kunna uppfattas som ett ställningstagande, en åsikt. Och åsikter och vetenskap är en problematisk, rentav farlig kombo. Samtidigt finns det en gigantisk gråzon mellan knastertorra fakta och rena åsikter. I den gråzonen ryms sådant som attityd, känsla, stil och humor. Och det är där, i den zonen, som jag tror att vetenskapen också måste våga befinna sig ibland. För det är där berättelserna finns. Och berättelser är viktiga om man vill få någon att lyssna, känna och förstå. Vi får väl se om Baltic Eye någonsin ger sig på att förklara blå tillväxt med hjälp av whiteboard animation. Men om vi gör det blir det en utmaning att hålla tungan rätt i mun. Och pennan rätt i hand. Text: Henrik Hamrén
- BLOGG: Komm
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.13: Komm är kort för kommunikation. Det är det den här bloggen ska handla om. Kommunikation är en vetenskap och ett forskningsfält som omfattar det mesta; från teknik, lingvistik och antropologi till samhällsvetenskap, botanik och psykologi. Den rymmer också de flesta perspektiv och kan studeras utifrån såväl globala surfvanor som utifrån körbärsblommans subtila signaler till det pollinerande biet. Men denna blogg är inte vetenskaplig i den bemärkelsen. Den ska inte försöka definiera vad kommunikation är, utan snarare prata om hur kommunikation kan se ut. Vad kommunikation är? Jag tycker att den här korta definitionen på ne.se sammanfattar det ganska fint: kommunikation ( communica'tio 'ömsesidigt utbyte', av comm'unico 'göra gemensamt'). Överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Kommunikation kräver dels ett språk eller en kod vari informationen uttrycks, dels ett fysiskt medium varigenom informationen överförs. Text: Henrik Hamrén
- Baltic Eye pratar fiske och marint skydd på unikt Östersjömöte
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.08: Baltic Eye är på plats på Baltic Sea Future för att tala om ekosystembaserat fiske och kvaliteten på marina skyddade områden.
- BLOGG: Blått kol i svenska ålgräsängar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.19: I takt med det ökande klimathotet är det många som uppmärksammat naturens förmåga att ta upp och lagra koldioxid. I Sverige talas det ofta om kolinlagringen i våra skogar. Mindre känt är att även undervattensnaturen kan lagra mycket kol. Det kallas för blått kol (”blue carbon”), organiskt kol som lagras i havsbottnen och i havslevande arter.
- BLOGG: Vad ska vi ha för bild?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.08: På en tidningsredaktion hörs alltid denna fråga i nyhetsrummet när något större än en notis ska publiceras. Att tänka i bilder är numera en självklarhet bland publicister, och bilderna upptar i dag en mycket stor del av journalistiken och det offentliga rummet. Med rätta. Bortsett från skönlitteratur och poesi har jag faktiskt svårt att komma på något textburet format som inte blir bättre av en riktigt bra bild. Det enda (men också svåra) kravet är just att bilden är bra. Vad är då en bra bild? Forskarvärldens förhållande till bilder är ganska styvmoderligt. Fotografier hamnar för det mesta på omslag och försättsblad, medan huvudtexten kryddas med illustrationer av olika slag; grafer, kurvor, diagram och kopplingsscheman. Inom forskningen är bildens primära syfte oftast att antingen förklara eller leda i bevis. Få forskarrapporter innehåller bilder som är där för att väcka starka känslor eller inympa fler och kanske lite luddigare och mer odefinierbara dimensioner i läsarens huvud. Och det är såklart helt rimligt. Vem vill läsa om luddig vetenskap? Samtidigt har bilder en inneboende kraft som även vetenskapen kan ta vara på och utnyttja. En bra bild har en egen röst. Den talar för sig själv, men också å textens vägnar. Den tar sin egen plats, men hjälper också texten att ta mer plats. För oss på Baltic Eye är forskarvärldens begränsade bildvärld en stor utmaning. Till vår hjälp har vi bland annat den förträffliga bildbyrån Azote . Med deras hjälp bänder och drar vi i graferna och diagrammen, i hopp om att frigöra lite av deras inneboende kraft. Då kan något som ser ut såhär:
- BLOGG: Välkommen till kustmiljöbloggen!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.08: Under den glittrande havsytan döljer sig en hel värld. Många har nog som barn legat på en brygga och metat krabbor. Eller ryst lite åt de där vattenväxterna som slingrar sig kring benen när man simmar. Men i övrigt är det slående hur lite vi ser av livet under ytan trots att vi har det så nära inpå oss.
- Baltic Eyes eventblogg: Skrivarstuga
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.08: Ett mysigt och trevligt sätt att jobba. Samlas i ett rum. Dela kunskap, erfarenheter och tankar. Äta bullar och dricka kaffe och få veckans kommunikationsjobb gjort.
- Baltic Eyes eventblogg: Nu börjar Baltic Eye blogga
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.30: Bloggar är en självklar del av den kommunikativa infrastrukturen idag. Tillsammans med andra sociala nätverk utgör bloggen en central del av relationsbyggandet och kontaktskapandet mellan företag/organisationer och deras kunder/medlemmar/intressenter. Nu börjar Baltic Eye blogga för att öka chanserna till goda relationer mellan forskare och de personer som är intresserade eller i behov av den kunskap som Östersjöcentrum har. Samtidigt sänker vi med bloggarna tröskeln till forskarvärlden och öppnar för att göra forskningen och dess samhällsrelevans begriplig på fler sätt än tidigare. Så här kompletterar bloggen det kommunikativa landskapet hos Baltic Eye Vi har sedan i somras en sajt. Där publicerar vi policy briefs, snabba kommentarer på politiska händelser, krönikor och artiklar. Sajten utgör navet i Baltic Eyes kommunikationsarbete. Syftet med sajten är att berätta hur forskning om Östersjön hänger ihop med samhället. Tillsammans med medialt kommunikationsarbete, seminarier och personliga möten skapar vi ett tryck på samhället att ta vårt känsliga innanhav på allvar. Men. Allt material som ska upp på sajten är granskat och säkrat med spännremmar, hängslen och säkerhetsbälten. Det har gått igenom en faktagranskning av minst två experter på ämnet, och en språklig granskning. Det är en ganska stor och ibland långdragen process att få till en artikel, eller ens en krönika som hittills varit det lite mer fria formatet vi har jobbat med. För att på riktigt kunna vara en organisation som är med i samhällsdialogen behöver vi erbjuda snabbare och enklare tillgång till vår kunskap. Vi har ett ansvar att se till att den kunskap som vi besitter kommer ut i samhället på ett sätt så att folk förstår den. Twitter använder vi. Det är en bra kanal för Baltic Eyes syften. Där finns de flesta i vår målgrupp, där finns även andra intressenter och möjlighet till omvärldsbevakning på våra områden. Många gånger räcker dock inte 140 tecken till för att förklara och beskriva det vi behöver säga. Därför skapar vi nu en plattform som kan koppla ihop forskning med politik, omvärldshändelser och helt vanlig vardag, precis som Twitter, fast på egen domän, egen server och med tillgång till så många tecken vi behöver. Kommunikation kräver övning Att skriva regelbundet ger övning. Dels för att få upp flödet, men att tänka kommunikativt, det är också en övningssak. Bloggande kan jämföras med en idrottares träning. Öva, öva, öva, och vara på topp när det gäller. Den stora skillnaden är att ett blogginlägg som skrivs som övning plötsligt kan visa sig vara superviktigt för någon utan att man vet om det innan. Så som bloggare kan man alltså hamna på topp utan att man visste att det gällde. Och det måste ju ses som en bonus. Den som behöver oss ska kunna hitta oss Vi som jobbar i Baltic Eye teamet har skrivit under på att kommunicera forskning till rätt ställen i samhället. Ett sätt som vi gör det på är att vi sätter oss ner och funderar på vem vi behöver träffa. Vi mejlar eller ringer och ber om ett möte för att där berätta vad vi vet och eventuellt presentera ett framtaget material. Det kommer vi fortsätta göra. Men vi behöver göra mer, för det är inte säkert att vi alltid vet vem vi behöver träffa. Vi vill öka möjligheten att bli hittad av den som behöver oss. Kommunikation som komplement för undervisning Forskare som jobbar för Baltic Eye jobbar också med kommunikation. Som komplement till den mer traditionella akademiska kommunikationen erbjuds Baltic Eyes forskare att fritt få uttrycka tankar och åsikter. Till exempel för att delta i en digital diskussion, eller få chansen att berätta storyn om vad i arbetet som ger energi. Att alltid behöva gå genom kommunikatörer och kvalitetsgranskning blir gärna frustrerande i längden då det lätt bildas så kallade flaskhalsar. Visa passionen och engagemanget i vårt arbete Baltic Eye är ett team bestående av kommunikativa forskare, omvärldsanalytiker och kommunikatörer som på riktigt är engagerade i sitt jobb. Det gör skillnad. Det engagemang som vi lägger i vår kommunikation kommer att lysa igenom och uppfattas av den som läser våra blogginlägg. I bästa fall kanske det även smittar av sig. Koppla forskning till samhällsrelevans och beslutsprocesser - på ett tillåtande diskuterande sätt Forskning och kommunikation hänger ihop och forskning är relevant i en samhällskontext. Det berättar vi om i artikelform på webbplatsen. På bloggen kan forskare utgå från en genomarbetad artikel, hänvisa till händelser, forskning och samhällsfenomen med en större frihet och på ett diskuterande sätt. Eftersom forskare kan skriva om en artikel ur det egna perspektivet och sprida vidare i sina nätverk skapar bloggen fler möjligheter att sprida artiklar på webbplatsen. Det ger även forskaren en ökad möjlighet att utöka sitt nätverk gentemot samhällets beslutsfattare, och på så vis bygga broar mellan forskning och samhälle. Göra det lättare att ta kontakt med oss Blogginlägg skrivs av en person, med ett personligt tilltal och plattformen tillåter åsikter och diskussioner på ett helt annat sätt än de flesta andra format. Det personliga tilltalet gör skribenten till en person. Däför är bloggen relationsbyggande. Det är lättare att kontakta någon som man har en relation med. Det personliga tilltalet sänker tröskeln och motståndet mot att ta kontakt. Öka chansen att tilltala fler Även om Baltic Eye är en relativt liten organisation så jobbar vi med ganska många projekt, och vi riktar kommunikationen mot ett flertal beslutsprocesser. Målgrupperna skiljer sig drastiskt för våra olika projekt och följdaktligen för olika delar av vår kommunikation. Vi har stora chanser att se till att beslut inom myndigheter, förvaltningar, riksdag med mera, som berör Östersjön, tas på vetenskapliga grunder. Det är ett uppdrag att ta på allvar. Genom att varje forskare får sin egen plattform att arbeta utifrån ökar det interna informationsflödet. Förutom att det ger Östersjöcentrums medarbetare inblick i varandras arbete ger det kommunikatörer större chans till nya uppslag och mer material att jobba med. Dessutom skapar varje forskare med sina personliga kanaler en större kontaktyta för hela Östersjöcentrum och Stockholms universitet. Varje personlig kommunikationstyp kommer att tilltala olika delar av samhället. På så vis kan Östersjöcentrum tilltala fler med Baltic eye-bloggarnas hjälp än om all kommunikation var stöpt i en och samma form.
- Höj kvaliteten på skyddet i marina områden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.07: Läs om policy briefen om marina skyddade områden.
- Berättelsen om Östersjön 2.0
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.10.20: Människans uppfattning om havet har ändrats genom åren. Vår tids berättelse om Östersjön måste väva samman samhälle, människa och hav, tycker forskaren Susanna Lidström.
- Rovfiskens betydelse för kustens livsmiljöer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.07.09: Professor Emeritus Lena Kautsky vid Stockholm universitets Östersjöcentrum visar på ett pedagogiskt sätt hur övergödning och för stort uttag av rovfiskar påverkar balansen i kustmiljöerna.
- Skyddade områden i Östersjön – hur skyddade är de egentligen?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.07.07: Sverige vill öka mängden skyddade marina områden. Samtidigt är dagens skydd i praktiken ofta begränsat.
- Så ska Sverige skydda sin undervattensnatur
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.06.22: Havs- och vattenmyndigheten (HaV) presenterade i måndags sin handlingsplan för marint områdesskydd.
- Analys: Restaurering – en osäker investering
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.05.10: Att restaurera undervattensnatur är på väg att bli ett vanligare verktyg för att förbättra havsmiljön. Men med den kunskap vi har idag är det svårt att förutsäga vilka chanserna är att lyckas.
- Politiker om utflyttning av trålgränsen: ”Vi vill ju se verkstad också”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.12.14: Riksdagen har klubbat igenom ett förslag om att flytta ut trålgränsen för att skydda Östersjöns sill- och strömmingsbestånd. Nu ska regeringen verkställa. Frågan är hur. Och när. Politiskt finns det en risk att förslaget rinner ut i sanden, i vissa havsområden måste bestånden skyddas på andra sätt, och rättsläget är inte helt klart.
- ICES rekommenderar totalt ålfiskestopp – HaV avvaktar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.12.03: För första gången rekommenderar Internationella havsforskningsrådet (ICES) totalstopp för allt ålfiske nästa år, inklusive glasålsfisket. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har inte tagit ställning till om man tänker följa vetenskapen, men säger att det även finns politiska aspekter att förhålla sig till.
- Analys: Fisket i Östersjön har inte gått enligt (flerårs)plan
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.09.28: Nedgången för torsk och sill/strömming i Östersjön kan inte skyllas enbart på gamla synder. Den måste också ses som en signal på att något inte står rätt till i förvaltningen, skriver Östersjöcentrums vetenskapsjournalist Henrik Hamrén.
- Höga fiskekvoter för torsk och sill nästa år
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.10.17: EU:s ministrar har bestämt hur mycket fisk som yrkesfisket får ta ur Östersjön nästa år. För torsken och det västra sillbeståndet blev kvoterna återigen för höga för att bestånden ska kunna återhämta sig, enligt Östersjöcentrums fiskeforskare.