Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 181-200 av 1285 träffar
- Hormonstörande ämnens skadliga effekter är underskattade
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.04.26: Hormonstörande ämnen kan orsaka ett antal negativa effekter hos marina djur. Enligt en ny vetenskaplig rapport är riskerna sannolikt underskattade.
- Avancerad vattenrening kan halvera avloppens kemikalieutsläpp
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.17: Bättre reningsmetoder på de största reningsverken runt Östersjön kan ge kraftigt reducerade utsläpp av läkemedel och andra farliga ämnen till havet. Det visar Baltic Eyes nya policy brief – som släpps på Världsvattendagen den 22 mars.
- BLOGG: Farliga ämnen i Östersjön – en översikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.16: Den här bloggen kommer att handla om Farliga Ämnen i Östersjön. Därför vill jag inleda med ett lite längre inlägg där jag ger en sammanfattning av hur situationen är idag och hur den förändrats över tid. Den här texten är en omarbetning av en presentation som jag höll hösten 2016, som även finns att se på SVT Forum . Vi använder ett stort antal kemikalier, naturligt förekommande eller skapade av oss människor, i samhället: de används exempelvis i industriella processer, inom jordbruket, inom sjukvården, i våra hem och på arbetsplatser, och som komponenter i varor vi använder. Mer än 100 000 kemikalier finns på den europeiska marknaden. Det är organiska och oorganiska föreningar, metaller och polymerer av olika slag. Många tänker sig nog att kemikalier vi hittar i onaturligt höga halter i Östersjön är något vi spolat ner i våra toaletter. Reningsverk är en samlingpunkt för många flöden av kemikalier från den urbana miljön. Men många kemikalier har sådana egenskaper eller släpps ut på ett sätt som gör att de kommer till havet via luften (atmosfärisk deposition), eller med jord och vatten som transporteras i bäckar och floder till havet. Utsläppen kan ske i Östersjöområdet, men också i andra delar av världen varifrån de ibland kan transporteras långa avstånd med luft eller vatten (så kallat long range transport). Vissa av de här kemikalierna har negativa effekter på ekosystemet. Jag har valt att dela in de kemikalier som är problematiska i Östersjön i tre kategorier: De gamla synderna Vi kan konstatera att det var mycket sämre förr i tiden. På 1970-80 talen kunde man se allvarliga effekter på populationsnivå för många av de marina rovdjuren och sjöfågel. Skalen på sillgrisslornas och örnarnas ägg var för tunna, havsörnarnas bon var tomma och sälarna infertila. Det här är effekter man tydligt kunnat koppla till specifika kemikalier som användes storskaligt på 1950-60 talen, till exempel PCB:er och DDT. När man upptäckte de här effekterna förbjöd man kemikalierna och halterna har sedan dess gått ner, och populationerna har i princip återhämtat sig. Men det tog 50 år! Och man ser fortfarande en del tarmsår och undervikt hos säl, och örnarna i bottenviken är inte riktigt är så produktiva som de var ursprungligen. Trots att halterna har gått ned kraftigt sedan toppnivåerna för 40-50 år sedan så har vi fortfarande nivåer som överstiger de gränsvärden man satt upp för ämnen som till exempel PCB:er, dioxiner, DDE, Hg, Cd, bromerade flamskyddsmedel som användes flitigt på 90-talet, TBT som numera är förbjudet i båtbottenfärg.
- BLOGG: Källorna till mikroplast
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.02.21: Varifrån kommer mikroplasten i de svenska haven? Och vilka källor är störst, är det bildäck och konstgräsplaner eller plastskräp som hamnar i havet och bryts ned?
- Efterlängtade havsplaner har begränsad effekt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.12.17: De första svenska havsplanerna har idag överlämnats till regeringen. Planerna ska göra det enklare att förstå var i havet olika verksamheter ska förläggas, men samtidigt saknas en viktig del av havet i planerna: kusten. "De största planeringsutmaningarna hanteras inte", konstaterar marinekologen Sofia Wikström vid Östersjöcentrum.
- Intressenterna borde åtminstone kunna enas om att ekosystemet är vår ram
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.12.07: Business as usual isn't an option, för att citera Ban Ki Moon. Men på Agri & Food Summit i Paris 2018 var debattörerna inte ens överens om att det finns problem.
- Kommunerna ansvarar för kustzonerna
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.09.27: Alla EU-länder måste ha nationella havsplaner färdiga senast 2021. För Sverige är arbetet särskilt komplicerat och ställer krav på bättre samarbete mellan kustkommunerna och ökad förståelse för att kust och utsjö hör ihop.
- Sammanställning av riksdagspartiernas svar på Östersjöcentrums enkät om åtta åtgärder för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.08.27: Vi har frågat alla riksdagspartierna hur de ställer sig till Östersjöcentrums prioriterade åtgärder för Östersjön. Här analyserar Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist enkätsvaren som helhet.
- Så här vill partierna skydda marina ekosystem i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.08.27: Vi har frågat alla riksdagspartierna hur de ställer sig till Östersjöcentrums prioriterade åtgärder för att skydda marina ekosystem. Här är partiernas svar, analyserade av Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist.
- Gästkrönika: Östersjöproblemet – ett etiskt problem
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.08.17: Östersjöns miljöproblem går att lösa. Men för att regionens aktörer ska kunna enas om konkreta lösningar måste vi börja föra in mer etik i debatten, skriver filosofen Olle Torpman.
- BLOGG: ...och göra en film. (del 3)
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.11.26: Just det, sen gjorde vi en film också.
- BLOGG: Rovfisk begränsar makroalgsblomningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.07.31: Tjocka drivor av ruttnande alger har blivit ett ovälkommet sommartecken i havsvikar och på stränder. Nu visar forskning på ett nytt sätt att minska problemet.
- Kommentar: Välkommen satsning på kvalitet i marint skydd från regeringen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.08: Idag har regeringen meddelat att de ger HaV i uppdrag att föreslå fiskeregleringar i både nya och redan etablerade skyddade områden som en del i att öka kvaliteten i marina skyddade områden. HaV får även i uppdrag att identifiera ytterligare åtgärder i syfte att nå bevarandemålen i marina skyddade områden.
- Vattenrening och torsk i Almedalen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.02: Med mindre och färre arrangemang vill vi skapa givande möten mellan aktörer som arbetar med Östersjöfrågor. Och samtidigt bjuda på det senaste och mest aktuella vi har i forskningsväg.
- BLOGG: Liv i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.01: Sträfsen, rufsen och slingor. Havssallat. Knot, stubb och näbbgädda. Östersjön är ett artfattigt hav i jämförelse med Västerhavet och Atlanten, men det finns ändå gott om spännande och märkliga djur och växter med konstiga namn.
- Ny handlingsplan för naturskyddsarbete
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.05.17: I dag, den 21 maj, firas Europeiska Natura 2000-dagen för första gången. Samtidigt har medlemsländerna hittills inte uppfyllt sitt naturskyddsarbete. EU-kommissionen har antagit en ny handlingsplan för att hjälpa dem att påskynda arbetet. Östersjöcentrums Sofia Wikström hoppas att planen leder till hållbara åtgärder för fiske i skyddade områden.
- BLOGG: Hjälp till att kartlägga sjögräs
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.05.11: Vad växer vid din brygga? Badar du vid en undervattensäng? Växtligheten under ytan är rätt okänd för många som vistas vid havet. Vi ser ju inte mycket av vad som gömmer sig under den glittrande vattenytan. Men det kan vara värt att öppna ögonen. Att snorkla i en sjögräsäng är en upplevelse. Lysande gröna blad som sakta sveper med vågorna och stim av småfisk som gömmer sig bland bladen. Och hittar du en sjögräsäng kan du faktiskt hjälpa forskningen om dessa viktiga miljöer. Det saknas mycket kunskap om var sjögräset växer. Och om utbredningen ändrar sig från år till år. Därför har en grupp forskare och sjögräsentusiaster i Storbritannien tagit fram ett inrapporteringsverktyg där vem som helst kan rapportera fynd av sjögräs. Verktyget heter Seagrass Spotter och kan nås via en webbsida eller med hjälp av en app som finns både för Iphone och Android-telefoner. Det går alltså att ta en bild med telefonen och direkt ladda upp bilden med position till Seagrass Spotter. Om du har en vattentät telefon, vill säga, i svenska kustområden är det sällan så starkt tidvatten att sjögräsängar blottas vid lågvatten. Det går också att ladda upp bilder via webbsidan.
- BLOGG: Först beröra, sedan informera
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.04.08: En tv-journalist sa en gång att det som krävs för att en annan människa ska kunna ta till sig och förstå det man säger är att hen känner något. Själv följer han den devisen i alla dokumentärfilmer han gör. Strukturen är följande: Först beröra. Sedan informera. Och till sist (i bästa fall) förmå agera. Att känna är att öppnas. Och det är först när vi är öppna, när skölden är nere, som vi blir mottagliga för information.
- Miljöfrågorna saknas i framtidens landsbygdspolitik
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.29: Landsbygdskommitténs åtgärder för att få en levande landsbygd fokuserar på produktionsvärden – men glömmer att säkra ekosystemens bärkraft.
- BLOGG: Mars – den internationella sjögräsmånaden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.03.16: Sjögräsängar hör till de naturtyper i havet som minskar kraftigt i stora delar av världens kustområden. Men det uppmärksammas sällan.