För få svenskar jobbar i EU – mastern som ska ändra på det
Sverige har för få medarbetare i EU:s institutioner. Stockholms universitet satsar vidare på masterprogrammet som kombinerar statsvetenskap, nationalekonomi och juridik.
– Det händer väldigt mycket inom säkerhet och försvar i EU, säger Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap, som varit med och byggt upp programmet.

Niklas Bremberg undervisar på Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU. Foto: Rickard Kilström/Stockholms universitet
– Jag har alltid varit intresserad av politik men när jag började läsa på universitetet handlade det mer om filosofi och humaniora, säger han.
Han läste ett år på Kulturvetarlinjen och bodde en tid i Spanien – dit han senare återvände vid flera tillfällen.
– Efter tag tänkte jag att jag borde plugga något mer användbart – så då valde jag statsvetenskap. Jag tyckte det var jättekul och kände mig snabbt hemma inom ämnet.
Han läste statsvetenskap i Stockholm i början av 2000-talet, åkte sedan tillbaka till Spanien för utbytesstudier vid universitetet Complutense i Madrid. När han kom tillbaka började han på institutionens magisterprogram med EU-inriktning.
Efter examen arbetade han bland annat på Försvarshögskolan innan han blev doktorand. Avhandlingen handlade om hur säkerhetsgemenskaper byggdes upp efter kalla kriget – med fokus på Spanien, Marocko och EU.
– Jag har länge varit intresserad av vilka effekter den europeiska integrationen har på medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitik och vice versa, säger han.
Efter disputationen forskade han vid Utrikespolitiska institutet (UI) och vid Uppsala universitet, innan han återvände till Stockholms universitet strax före pandemin. Sedan årsskiftet delar han sin tid mellan tjänsten som lektor vid Statsvetenskapliga institutionen och UI, där han är forskningschef.
EU tar större plats i försvaret
Just nu arbetar han i två forskningsprojekt om europeisk säkerhet – det ena om Nato och EU, det andra om nordiskt säkerhetssamarbete. Forskningen tar han med sig in i undervisningen.
Just nu arbetar han i två forskningsprojekt om europeisk säkerhet. Det ena, Beredskap i samarbete, finansieras av Vetenskapsrådet och undersöker hur geopolitiska spänningar påverkar samarbetet kring kritisk infrastruktur, hybridhot och krisberedskap. Det andra, Nordsecure, är ett nordiskt projekt om säkerhetssamarbetet mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Forskningen tar han med sig in i undervisningen.
– Jag undervisar om EU som politiskt system inom ramen för vårt nya masterprogram och jag föreläser även om diplomati och europeisk utrikes- och säkerhetspolitik på grundkursen i statsvetenskap. Det sker ju väldigt mycket inom dessa ämnen nu.
– I dagsläget spelar EU inte bara en stor roll inom internationell handel och klimatpolitik, även inom europeisk försvarspolitik spelar EU en allt större roll.
Tre ämnen, 60 studenter
Programmet är en del av en statlig satsning på masterutbildningar i offentlig förvaltning och EU. Även Göteborgs universitet och Handelshögskolan har fått medel.
– Vi tänkte att vi behövde skapa ett brett masterprogram som svarar mot det nya utbildningsbehovet.
Programmet har 20 platser vardera i statsvetenskap och nationalekonomi, och från och med 2027 även 20 i juridik. Totalt handlar det om 60 platser.
– Även om du läser det statsvetenskapliga spåret vill vi att du ska få en bred utbildning med kurser i juridik och nationalekonomi, och samma sak gäller för dem som läser med huvudinriktning mot juridik eller nationalekonomi, som får en nyttig dos statsvetenskap.
– Det finns en stor efterfrågan på den här typen av generalistkunskap inom EU. Våra studenter kommer ha läst både statsvetenskap, EU-rätt och nationalekonomi.
Utbildningen ska också ligga nära arbetslivet. Gästföreläsare från Regeringskansliet, myndigheter och näringsliv undervisar, en studieresa till Bryssel planeras och efter uppsatsen följer en praktiktermin på en EU-relevant arbetsplats. Kombinationen av ämnen och praktik tror Niklas Bremberg på sikt ska locka fler att söka utbildningen.
Inte bara jobb i Bryssel
– Regeringen har sett att det i relation till Sveriges storlek är få svenskar som arbetar inom EU:s institutioner, vi vill gärna bidra till att fler söker sig dit. Men det är minst lika viktigt att våra studenter hamnar på svenska arbetsplatser som behöver EU-kompetens, såsom myndigheter, företag och organisationer.
– Jag tror inte att vi ska mäta programmets framgång enbart med hur många studenter som får jobb i EU-kommissionen i Bryssel, utan i hur många som får relevanta arbeten på olika arbetsplatser. Oavsett är det viktigt att ha rätt kompetens.
Han ser också möjligheter inom industrin – allt från Saab till andra delar av den svenska försvarsindustrin.
Rådet: Sök – och lär dig franska
Till den som funderar på att söka är rådet enkelt.
– Har du en relevant statsvetenskaplig examen på grundnivå, eller motsvarande – bara sök! Och om du inte redan talar franska så skulle jag varmt rekommendera att du tar en intensivkurs eller varför inte planera in en utbytestermin i Frankrike inom ramen för din kandidatexamen. Det skulle jag göra i alla fall.
YTTERLIGARE INFORMATION
Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU (120 hp) förbereder för arbete inom svensk eller europeisk förvaltning. Programmet har tre inriktningar: statsvetenskap, nationalekonomi och juridik. Oavsett inriktning läser alla studenter kurser i samtliga tre ämnen, men merparten av undervisningen sker inom huvudinriktningen. Nästa antagning är till höstterminen 2027. Ansökan via antagning.se är öppen 15 mars–15 april 2027.
Programinriktning statsvetenskap
Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU – statsvetenskap
Få en överblick över hela masterprogrammet
Välj programinriktning statsvetenskap, nationalekonomi eller juridik
AKTUELLA FORSKNINGSPROJEKT
"Beredskap i samarbete? Svensk samhällssäkerhet i ljuset av samarbetet mellan Nato och EU". Finansieras av Vetenskapsrådet och undersöker hur geopolitiska spänningar påverkar samarbetet kring kritisk infrastruktur, hybridhot och krisberedskap.
Beredskap i samarbete
Motståndskraft eller upplösning? Den nordiska säkerhetsgemenskapen i en tid av antagonistiska hot (Nordsecure). Nordiskt projekt med Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Senast uppdaterad: 2026-10-22
Sidansvarig: Statsvetenskapliga institutionen