"Nordic Journal of Francophone Studies" har erhållit forskningsanslag från Magnus Bergvalls Stiftelsen för publiceringen av ett kommande nummer med titeln ”Estetik av kollaps i den franskspråkiga världen” Numret planeras att ges ut under våren 2025, och utlysningen för bidrag finns att läsa på: fabula.org För mer information om tidskriften, besök: franorfon.org För information om Magnus Bergvalls-stiftelsen, besök: magnbergvallsstiftelse.nu
Utseenden, berättelser och känslor. Det är tre aspekter som nämndemän tänker på när det kommer till brottsoffers trovärdighet, visar en ny studie av Anita Heber, professor i kriminologi, och Tea Fredriksson, forskare i kriminologi vid Stockholms universitet.
Socker är en produkt som är allmänt tillgänglig och som konsumeras mycket idag. På 1600-talet var det dock en mycket exklusiv vara och den svenska sockerproduktionen var baserad på importerade sockerrör. Produktionen var mer eller mindre hantverksmässig och skedde i liten skala. Detta förändrades då man kunde producera socker ur sockerbetan.
Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.
Vid skolstart har barnen olika språkliga tillgångar i ryggsäcken. Hur ser de skiftande förmågorna ut – och vad beror de på? Det ska lingvisten Signe Tonér studera i ett nytt projekt som fått stort bidrag av Vetenskapsrådet.
Har du någonsin undrat vad insekter gör under vintern? Fantastiska insekter i vinterdvala kan överleva de kalla vintermånaderna, skriver Anna Brødsgaard Shoshan på nyhetssajten The Conversation. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan.
Ett nytt working paper från SOFI visar att en sex månaders betänketid vid skilsmässa kan minska risken för separation och ge barn bättre förutsättningar att slutföra gymnasiet.
Historieprofessor Heiko Droste intresserar sig för nostalgi som historiebruk – och som historisk erfarenhet. Kan nostalgi vara en direkt ingång till historien? – Tycker du om nostalgi? Det frågar Heiko Droste, historieprofessor särskilt inriktad på stads- och kommunhistoria. Och vem tycker inte om det? Historiker, tydligen. – Historiker i allmänhet tycker illa om nostalgi. De ser det som en typ av historieförfalskning. Våra vetenskapliga regler berättar för oss att vi inte har tillgång till den verkliga historien, och hur människor tänkte och kände. Det enda vi har tillgång till är deras beskrivningar som hittas i olika arkiv. Människor lämnade efter sig dessa beskrivningar, för det mesta dock utan att vilja berätta om sina känslor. Med hjälp av det materialet kan vi skapa representationer över historien som ett försök att närma oss det förflutna. – En känslomässig koppling till historien, en emotionell upplevelse av den så som nostalgin erbjuder anses dessutom inte möjligt för en akademisk historiker. Historiker bedriver sin forskning övertygade om att deras personliga erfarenheter inte kan spela någon roll. Historien går att blicka tillbaka på – men inte känna med. Frågan som Heiko Droste blivit intresserad av handlar om huruvida upplevelsen av nostalgi kan ha något värde som historisk erfarenhet – och om historiker skulle kunna använda sig av känslan som en del av sin metod. – Nostalgi fungerar. Studier i psykologi visar att nostalgi verkligen får människor att må bättre. Att sitta runt en fysisk eller metaforisk lägereld och dela minnen – egna eller andras – kan få oss att känna oss varmare, gladare och mer tillhörande, om så bara för en stund. Nostalgiska känslor är även ett väl använt verktyg i städers historiebruk. Heiko Droste tar som exempel städer och stadsdelar i Sverige som ställt ut eller publicerar historiska bilder från platsen i samband med till exempel firande eller ombyggnation. – Bilderna ska framkalla en emotionell reaktion hos dem som ser dem. De kan förstås även av dem som inte själva varit på platsen. Nostalgi kan hjälpa till att skapa en känsla av kontinuitet på en plats, vare sig den finns kvar eller inte – och kanske kan den få invånarna att i högre utsträckning acceptera ombyggnationer och rivningar, om platsens minne emotionaliseras.
Vi gratulerar Pontus Folkesson, disputerad vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet 2024, som i dagarna har tilldelats ett tvåårigt postdok-stipendium från Olle Engkvists Stiftelse för forskningsprojektet ”Social mobilitet genom 1600-talets skola”. – Det känns verkligen fantastiskt! hälsar en glad Pontus Folkesson. – Två års finansiering ger möjlighet att fokusera på forskningen. Jag ser också fram emot att samarbeta med kollegor på institutionen och ta del av den sociala och akademiska miljön. I projektet kommer Pontus att undersöka sambandet mellan skola och social mobilitet i 1600-talets samhälle. Ett särskilt fokus kommer att riktas till utbildningens betydelse för skolelevers olika karriärvägar. Genom att analysera elevers bakgrund, giftermålsmönster och karriärval kommer de villkor som formade den sociala mobiliteten att analyseras.
Regeringen har förordnat Stina Bratt, jur.dr. i civilrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att genomföra ett nytt EU-direktiv om produktansvar i syfte att anpassa reglerna till utvecklingen och skapa bättre balans mellan näringsidkare och konsumenter.
